Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.46.0-wmf.23
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Savaneta
0
2454
187161
182133
2026-04-11T21:23:20Z
Caribiana
8320
wikilink
187161
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais
| tipo = Region
| pais = {{ABW}}
| poblacion = 11955
| densidad = 431
| censo = 2020
| censo_ref = <ref>{{Citeer web |url=https://arcg.is/1PrfyS0 |titel=Mapping Census 2020: Social-Demographic Diversity in Aruba |datum=2022-02-07 |bezochtdatum=2024-09-04 |werk=cbs.aw}}</ref>
| zoom = 13
}}
'''Savaneta''' ta un [[regionnan di Aruba|region]] y un bario chikito na [[Aruba]]. E region tin un area di masomenos 27,76 [[kilometer kuadrá]] y 11.518 residente segun e censo di 2010.<ref>{{en}}{{citeer web|werk=CBS Aruba|date=September 29, 2010 |titel=Fifth Population and Housing Census, 2010: Selected Tables |url=http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf |pagina=75 |bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref>
Den centro di Savaneta tin e bario di Savaneta cu un poblacion estima di masomenos 2.100 habitante. Banda di e parti residencial e bario tin un misa catolico, [[Misa Sagrado Curason]], un scol basico y un acomodacion multifuncional (MFA) pa servicionan di gobierno. Savaneta ta sede di e cas di cuido Maristella y [[Piscina Olimpico Roly Bisslik]], e unico piscina di Aruba ekipa cu un stadion acuatico y facilidadnan di training. Den e bario tin un campamento militar di [[Marina Real|Marina Real Hulandes]], [[Savaneta Camp]], unda tin staciona unidadnan di cuerpo di marinier y [[Arumil]]. Den e waf di e campamento ta staciona e [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta di Caribe Hulandes]] (Kustwacht Caribisch Gebied).
Otro barionan den region di Savaneta ta: [[Spaans Lagoen]], [[Pos Chikito]], Sabana Basora, Jara, [[Sero Alejandro]], De Bruynewijk i [[Cura Cabai]].
== Historia ==
Te fin di [[siglo 18]] e tabata e centro di gobernacion di e [[commandeurnan]] y tabata wordo considera como [[kapital|capital]] di Aruba. Na aña 1790, Savaneta tabata e ciudad principal parti zuid di Aruba, pero [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] tabata mas accesibel pa e botonan y a bira e capital nobo di Aruba.
Den region di Savaneta ta encontra e cas mas bieu existente di e isla, un cas di torto di mas di 150 aña.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://www.aruba.com/us/our-island/regions/savaneta|titel=Guide to Savaneta, Aruba - Things to Do, Hotels, Resorts & Restaurants|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref>
Desde 1949 te fin di añanan 1960, De Veer Chain Theatres a opera un cinema na aire liber na Savaneta, situá dilanti di e marinierskazerne.
== Savanetero conoci ==
* [[Guillfred Besaril]] (1974), politico<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.arubahuis.nl/images/Biografie_Guillfred_F._Besaril.pdf|titel=Biografie Guillfred F. Besaril|werk=Arubahuis|access-date=13 October 2020|language=nl}}</ref>
* Ibian Hodgson (1993), tenista.<ref>{{citeer web|url=https://goshockers.com/sports/mens-tennis/roster/ibian-hodgson/1415|title=Ibian Hodgson|werk=Go Shockers|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref>
* [[Roger Peterson]] (1980), musico.<ref>{{citeer web|url=https://gocultura.org/profile/roger-peterson/ |titel=Roger Francis Peterson|werk=Go Coltura|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref>
* [[Mervin Wyatt-Ras]] (1961), politico.
* [[Fredis Refunjol]] (1950), politico.
* [[Rocco Tjon]], politico.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Pieter Boerstraat, Savaneta, Aruba - panoramio.jpg|Bista panoramico di e parti zuid di Savaneta
Church of the Holy Heart (Aruba) 17 51 44 625000.jpg|Misa Sagrado Curason
MFA Savaneta, Aruba .jpeg|MFA na Savaneta
Graves Savaneta 254E (2), ARUBA.JPG|Kelder monumental na Savaneta
Police Station Savaneta.jpg|Porta monumental di ex-warda di polis
Savaneta.JPG|Cas di torto
</gallery>
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
[[Category:Distritonan na Aruba]]
3jjg3xp3t9xcuwpyd7uj1vy8u8gg2qv
Costa Rica
0
2570
187114
184807
2026-04-11T18:17:52Z
Kallmemel
14000
/* Klima */ equator>ekueter
187114
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infopais
| nomber_propio = Repúblika di Costa Rica
| himno_nashonal = ''Noble patria, tu hermosa bandera''<br>"Noble Patria, Bo Bandera Bunita"<br>[[File:Costa Rica National Anthem.ogg]]
| stat_mas_grandi = [[San José, Costa Rica|San José]]
| idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
| forma_di_gobernashon = Demokrasia konstitushonal
| titulo_kabesante1 = [[Presidente]]
| titulo_kabesante2 = {{nowrap|1° visepresidente}}
| titulo_kabesante3 = {{nowrap|2° visepresidente}}
| nomber_kabesante1 = Rodrigo Chaves
| nomber_kabesante2 = Mary Munive
| nomber_kabesante3 = ''vakante''
| tipo_di_soberania = [[Independiente]]
| evento_fundashon1 = Independensia di [[Spaña]]
| fecha_fundashon1 = [[15 di sèptèmber]] [[1821]]
| persentahe_awa = 0.7
| moneda = Colón
| kodigo_moneda = CRC
| utc_offset = -6
}}
'''Costa Rica''', ofisialmente '''Repúblika di Costa Rica''' (na [[spaño]] ''República de Costa Rica'', ta un [[pais]] na [[Amérika Sentral]], ku ta komparti frontera ku [[Nicaragua]] panort, i [[Panama]] na parti ost i suit, e [[Oséano Pasífiko]] na [[wèst]] i [[sùit]] i [[Laman Karibe]] na parti ost.
E nòmber Costa Rica, kemen "Kosta Riku", konstitushonalmente e pais a abolí su forsa militar permanentemente na 1949. E ta e úniko pais [[Latinoamérika|latinoamerikano]] ku ta inkluí den e lista di 22 demokrasia mas bieu na mundu. Costa Rica ta un di e top paisnan di [[Latinoamérika]] segun su Human Development Index (HDI), i ta di 54 na mundu den 2007. E pais ta di tres na mundu i promé den kontinente Amérika ku tabata riba e Environmental Performance Index di 2010.
Na 2007 e gobièrnu di Costa Rica a anunsiá plannan pa Costa Rica bira e promé pais "neutral di karbon" pa 2021. Segun e New Economics Foundation, Costa Rica ta promé den rango riba e Happy Planet Index i e pais mas "bèrdè" na mundu.
== Historia ==
=== Era pre-kolombiano ===
[[File:Pre-Columbian incense burner, Costa Rica (Carlos Museum).jpg|upright|thumb|left|Un kimado di sensia pre-kolombiano ku dekorashon di kaiman]]
[[Antropologia|Antropologonan]] a klasifiká e hendenan indigeno di Costa Rica komo esunnan di e área Intermediante, kaminda kulturanan mesoamerikano i andino a overlap. Mas resien, Costa Rica pre-kolombiano a wòrdu sikribi manera un parti di e region isthmo-kolombiano. E parti nortwest di e [[isla]], e peninsula di Nicoya Peninsula, tabata e parti mas sùit di e kultura Nahuatl ora e spañonan a yega pa den [[siglo 16]]. E partinan sentral i sur tabata in influensia Chibcha.
E impakto di e hendenan indígeno riba kultura costarikeño ta relativamente chiki kompara ku otro paisnan di Latino Amerika, pasobra e pais no tabata tin un [[poblashon]] indigeno grandi pa kuminda kune anto kasi tur di nan a muri di malesa ku a woru tresé dor di e oropeonan, manera [[Influenza]] i smallpox of otro forma di maltrato dor di e kolonistanan spaño. E poblashon nativo ku a sobra a wordu absorba den e sosiedat spaño kolonial. Tin algun ekspeshon un di nan ta e tribunan di Bribri anto Boruca ku te ahinda ta biba den e serunan di Cordillera de Talamanca, na e parti sur di Costa Rica, banda di e grens ku [[Panama]].
=== Kolonisashon spaño ===
Durante mayoria di e periodo kolonial, Costa Rica tabata e proviensia mas sur di e e Captanasia General di [[Guatemala]], ku tabata nominalmente parti di Spaña Nobo ([[Mexico]]), pero ku tabata opera en grande komo un entidat autonomo den e Emperio Spaño. Costa Rica su distanisa for di e kapital na Guatemala, su prohibishon legal bou di lei spaño pa hasi komersio ku si bisiñanan na Panama e ora ei bou di e Viceroyalidat di Nueva Granada ([[Colombia]]), anto e echo ku no tabata tin hopi rekurso manera [[Oro]] ku [[Plata]], a hasi Costa Rica den un luga pober, isolá, anto poko habitá den e Emperio Spaño. Costa Rica a wordy deskribi komo "E kolonia spaño di mas pober i miserabel den Amerika" dor di un gobernador spaño na 1719.
Un otro faktor importante tras di Costa Rica su pobresa tabata e falta di un poblashon indigeno signifikante pa hasi trabou forsá, ku kemen ku mayoria di e hendenan prome na Costa Rica mester a traha riba nan mes tera, preveniendo e establesementu di hacienda grandi. Pa tur e rasonan aki Costa Rica tabata hopi menospresia dor di e Korona spaño anto e la keda pa desaroya riba su mes. E ta kere ku e sirkumstansianan aki durante e periodo aki a hasi effeto riba hopi di e idiologianan ku Costa Rica ta wordu rekonose p'e , anto e a pone ku Costa Rica a bira un sociedat mas honesto ku su bisiñanan. Costa Rica a bira un "demokrasia agrikultural" ku niun klase indigeno of mestizo opresá. Tabata largu prome ku bibantenan a bai den e serunan anto a haña tera volkaniko anto un klima mas suave ku esun di kantu di laman.
=== Independensia ===
Manera sobra di Amerika Sentral, Costa Rica nunka no a bringa pa su [[independensia]] di Spaña. Riba [[15 di sèptèmber]] [[1821]], despues di e perdida final di Spaña kontra [[Mexico]] den e [[Guera Mehikano di Independensia]] (1810-1821), e outoridatnan na Guatemala a deklara independensia pa henter Amerika Sentral. E dia ei te ainda ta wòrdu selebra komo Dia di Independensia na Costa Rica, asta si en realidat bou di e konstitushon spaño i 1812 ku a wòrdu re-adopta na 1820, [[Nicaragua]] i Costa Rica a bira un provinsia outonomo ku su [[kapital]] na [[León, Nicaragua|León]].
Manera otro nashonan Sentro Merikano Costa Rica a konsidera aneksashon den e promé Emperio mehikano di Agustín de Iturbide, pero despues di poko tempu e la kolapsá na 1823, i Costa Rica a bira un provinsia di e Repúblika Federal di Sentro Amerika, ku a eksisti teoretikamente di 1823 pa 1839, pero ku e ehersita un outoridat maha los riba su provinsianan kostituente, partikularmente e pober i remoto Costa Rica. Na 1824, e kaptal di Costa Rica a move bai [[San José, Costa Rica|San José]], ku e krea un periodo kortiku di violensia riba e rivalnan di e kapital bieu, [[Cartago, Costa Rica|Cartago]]. Mientras ku e guera sivil a kuminsa na kasi tur provinsia di e Repúblika Federal di Sentro Amerika i entre faktornan politiko den e provinsianan individual, Costa Rica a keda relativamente na pas.
[[File:First postal stamp CR 4 Reales 1863.jpg|thumb|upright|E eskudo nashonal di Costa Rica 1849 a wordu mustra pa prome biaha riba e stampia aki di 1862.]]
Na 1838, masha tempu despues ku e Repúblika Federal di Sentro Amerika a stop di funshona den praktika, Costa Rica a formalmente kita i a proklama su mes independiente. E distansia konsiderabel i e rutanan di komunikashon pober entre [[Siudad di Guatemala|siudat di Guatemala]] i e plateau sentral, unda mayoria hende tabata habita i ainda mayoria di e [[poblashon]] ta bibá, a nifika ku e poblashon lokal tabata tin muchu tiki konekshon ku e gobirnu federal na [[Guatemala]]. For di tempu kolonial te ku awendia, Costa Rica su separashon for di resto di Sentro Amerika ta un obstakulo grandi den purba di haña mas integrashon regional na Sentro Amerika.
=== Kresementu Ekonomiko ===
Kofi a wordu plantá na Costa Rica den e parti prome di siglo 19 anto e la wordu exporta na oropa pa prome biaha na 1843, masha lihe e la bira Costa Rica su prome exportashon mayor. Produskshon di kofi lo keda Costa Rica su medio di ganashi prinsipal te ku hopi lat den siglo 20. Mayoria di e kofi tabata wordu krese i exporta ront di e sentronan grandi di poblashon den e plateau sentral anto o orei transporta ku ossenkart na e puerto [[Oceano Pasifiko|pasifiko]] di [[Puntarenas, Costa Rica]]. Pasobra e mayoria di e kifi tabata bai na oropa, e la bira mas i mas importante pa traha un ruta di transporte pa bai [[Oceano Atlantiko]]. Pa e rason ei, na e añanan 1870' e gobièrnu di Costa Rica a kontrata ku komersiante di [[Estadonan Uni di Merka|merka]] Minor C. Keith pa traha un kaminda di rails pa bai e puerto [[Laman Karibe|karibense]] di Limón. Aunke tabata tin difikultat enorme ku konstukshon, malesanan, i finansia, e kaminda di rails a wordu kabá na 1890.
Mayoria di afrocostarikeño, ku ta konstitui ongeveer 3% di e poblashon, ta desediente di immigrantenan [[Jamaica|jamaikiño]] ku a traha riba e konstrukshon di e rails nan ei. Konviktonan [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] i imigrantenan chines tambe a partisipa den e proyecto aki. Na kambio di traha e railnan, e gobièrnu di Costa Rica a duna Keith pidanan grandi di tera anto lease banda di e ruta, ku e la husa komo un [[plantashi]] di bakoba i el a eksportanan pa Merka. Komo resultado si esei bakoba a bini ta un rival di kofi komo e eksportashon prinsipal di Costa Rica, mientras kompanianan di afó (inkluyendo United Fruit Company) a kuminsa haña un rol grandi den e ekonomia nashonal.
=== Siglo 20 ===
Historikamente, Costa Rica generalmente a disfruta di hopi pas i un stabilidat polítiko hopi grandi kompara ku hopi otro nashonan Latino Merikano. For di làt den siglo 19, Costa Rica toch a sinti dos periodo signifikante di violensia. Na 1917–19, General Federico Tinoco Granados a manda komo un [[Diktadura|diktador]] militar te ora e a wòrdu kita anto forsa pa abondona e pais. E inpopularidat di Tinoco su regime a hasi ku, depues ku e la wòrdu kita, e forsa militar di Costa Rica a baha signifikantemente den grandura, rikesa, i influensia politiko. Na 1948, José Figueres Ferrer a kuminda un revolte armá dor di un elekshon presidensial ku a bai malu. Ku mas ku 2,000 hende morto, e guera sivil Costarikeño tabata e evento mas mortal den Costa Rica durante e [[siglo 20]].
E rebeldenan viktorioso a forma un gobièrnu junta ku a aboli e forsa militar tur hunta anto a traha un nobo konstitushon dor di un asamblea demokratikamente skohi. Ora nan a hasi e reformanan aki e junta a duna nan poder na 8 di novèmber 1949, na e gobièrnu nobo demokratikamente skohí. Despues di e coup d'état, Figueres a bira un heroé nashonal, ganado e pais su prome eleksonan demokratiko bou di e nobo konstitushon na 1953. For di e ora ei, Costa Rica a tene 13 elekshon [[presidente|presidensial]], esun mas resien na 2010. Tur di nan tabata regarda komo sin violensia i transparente.
== Geografia ==
[[File:Isla del Coco-chatham beach.jpg|thumb|Chatham beach na [[Isla del Coco]]]]
Costa Rica ta situá na e [[istmo]] [[Amérika Sentral|sentroamerikano]] na 10° [[nort]] di e ekuator i 84° [[wèst]] di [[Meridiano seru|meridiano prinsipal]]. E ta grens na [[Laman Karibe]] (na parti òst) i e [[Oséano Pasífiko]] (na parti west), ku un total di 1,290 km di kosta, 212 km di dje na Laman Karibe i 1,016 na esun Pasifiko.
Costa Rica tambe ta grens [[Nicaragua]] na parti nort un frontera di 309 km i [[Panama]] na parti suit-suitost 639 km di frontera. Na total Costa Rica tin un área di 51,100 [[kilometer kuadrá]] plus 589 kilometer kuadrá di [[awanan teritorial]].
E punto di mas altu ta [[Cerro Chirripó]], na 3,819 meter, i e ta e di 5 seru mas haltu na Sentro Amerika. E [[volkan]] di mas altu ta e [[Vulan Irazú]] ku 3431 meter di haltura . E lago di mas grandi na Costa Rica ta Lago Arenal.
Costa Rica tambe ta komprimi di un par di [[isla]], [[Isla del Coco]] 24km2 ta apart pa su distansia di e pais situa masha leu mes de Oceano Pasifiko 480 km for di [[Puntarenas]], pero [[Isla Calero]] ta esun di mas grandi den e pais ku 151.6 km2. Costa Rica ta protekta 23% di su teritoria ku su systema di areanan di protekson. Tambe e tin e desidat mas grandi di espesie na mundu.
== Klima ==
Pasobra Costa Rica ta keda entre nuebe pa dies grado nort di e ekueter e temperatura ta tropikal henter aña. Toch e pais di hopi mikroklima dependiente di kon haltu bo ta, kuantu awaseru ta kai, topografia i geografia di e region.
Costa Rica su temporadanan ta defini dor di kuantu awaseru ta kai durante un periodo anto no e kuater temporadanan den e Hemisferio norte. E aña por wordu dividi den dos periodo, e temporada seku, konosi lokalmenta komo "zomer" anto esun muha konosi komo "winter".
E parti "zomer" of temporada di sekura ta bai di Dezember pa April, anto Winter of temporada di awaseru di mei pa november, ku ta inklui e [[Temporada di Orkan]], anto durante e tempo aki awaseru por kai konstantemente den un par di region.
E lokashon ku ta risibi mas tantu awaseru ta e parti Karibense di e serunan Cordillera Central , ku un kaida anual di mas ku 5,00 mm. Humedat tambe ta mas haltu riba e banda karibense kompara ku e banda pasifiko. E temperatura anual riba e kostanan ta ront di 26.7 °C, i 20.6 °C den e areanan mas pobla di e Cordilera Central, anto bou di 10 °C riba e topnan di e serunan mas haltu.
== Gobièrnu ==
[[File:Chinchilla Adelante.jpg|thumb|upright|Presidente di Costa Rica [[Laura Chinchilla Miranda]], e prome hende muhé ku a bira presidente de e pais.]]
Costa Rica ta un [[repúblika]] demokrátiko ku un konstitushon fuerte. E pais tabata tin a lo menos 59 aña di demokrasia kontinuo, hasiendo e un di e paisnan mas stabil den e region, i e úniko pais Latino Merikano ku ta inklui riba e lista di e mundu su 22 demokrasianan mas bieu for di porlomenos 1950. Costa Rica por a preveni e violensia grandi ku a plaga gran parti di Latinoamérika.
Costa Rica ta un repúblika ku tres poder: responsabilidat ehekutivo ta vesta serka e [[presidente]], [[poder legislativo]] ta keda serka e Asamblea Legislativo, i [[poder hudicial|poder hudisial]] ta keda serka e korte supremo. Tin dos vise-presidente i tambe un gabinete disginá pa e presidente. E presidente, vise-presidentenan, anto 57 miembronan di e Asamblea Legislativo ta wordu elegí pa un término di kuater aña. Un amienda konstitushonal aprobá na 1969 ta limitá presidente i legislativonan na un término, pero delegadonan por kore atrobe pa un lugá den e asamblea ora nan a keda sinta un término.
E kuerpo elektoral supremo, e ofisina di e controladó general, e ofisina di e Prokurador General di e repúblika, anto e ofisina di e [[ombudsman]] tambe ta disfruta di hopi [[independensia]].
E korte supremo ta dividí den kuater kamber, uno atendiendo ku lei konstitushonal, uno atendiendo ku lei kriminal i dos ku lei sivil, lei merkantil anto otro.
Na april 2003, e prohibishon di e amienda konstitushonal tokante re-elekshon presidensial a wòrdu kambia bèk, pa permiti Óscar Arias (ganadó di [[Premio Nobel]] di Pas, 1987) pa kore pa presidente pa un di dos biaha. Na 2007 Óscar Arias a wordu elegi den un elekshon krap i hopi kontesta kontra minister di ekonomia formal Ottón Solís, koriendo riba un plataforma pa permiti komersio liber. E la wordu susede pa [[Laura Chinchilla]] ku a gana e elekshon di 7 di februari 2010, anto a hurumentá dia 8 di mei 2010. E tambe ta di e partido Liberashon Nashonal i ta e prome hende muhe elegi komo presidente na Costa Rica.
== Provinsia, kanton, i distrito ==
[[File:Provinces Costa Rica.png|thumb|Provinsianan di Costa Rica]]
Costa Rica ta konsisti di 7 [[provinsia]], ku tambe ta dividí den 81 kanton ("cantón" na Spaño, plural "cantones"), kada un di nan ta bou direkshon di un [[alkalde]]. Alkaldenan ta wòrdu elegí demokrátikamente kada kuater aña dor di e habitantenan di e kanton. No tin legislatura provinsial. E kantonnan ta dividí den distrito. E provinsianan ta:
# [[Provinsia Alajuela|Alajuela]]
# [[Provinsia Cartago|Cartago]]
# [[Provinsia Guanacaste|Guanacaste]]
# [[Provinsia Heredia|Heredia]]
# [[Provinsia Limón|Limón]]
# [[Provinsia Puntarenas|Puntarenas]]
# [[Provinsia San José|San José]]
{{Amérika Sentral}}
[[Category:Costa Rica]]
2ipadkgke4rw6k50f4cmq9hyrlj7wbl
Hidrógeno
0
2745
187108
186981
2026-04-11T18:10:54Z
Kallmemel
14000
nl
187108
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox elemento kimico
| variante=c
| imagen = H,1.jpg
| descripcion = Gas sin color
| imagen3 = Emission spectrum-H.png
| descripcion3 = Liña visibel den e spektrum di emishon di hidrógeno
| number_atomico = 1
| simbolo = H
| masa_atomico = 1.00794
| grupo = 1
| periodo = 1
| bloki = s
| serie = no metal
| color = sino color
| conf_electron = 1s<sup>1</sup>
| straal_atomico = 37
| densidad = 0,08988
| punto_smelt = 14,01
| punto_herbe = 20,28
| fase_materia = gas
}}
'''Hidrógeno''' ([[hulandes]]: ''waterstof'') ta e elemento kímiko ku símbolo H (Latin: ''Hydrogenium'') i number atómiko 1. Hidrógeno ta aparesé den naturalesa komo dihidrogeno, pero no den forma isolá, atómiko. [[Atom|Atomonan]] singular di hidrogeno tin un reaktividat haltu i ta reakshoná ku otro bou di kondishonnan atmosfériko pa forma molekülnan di diatómiko (dos atom) di dihidrogeno. E molekülnan di hidrogeno aki ta aparese den konsentrashonnan hopi bou den e atmósfera di [[Tera (planeta)|Tera]]. E ta wòrdu yamá gas di hidrógeno òf djis hidrógeno. Hidrogeno ta e elemento mas abundante den [[universo]].
== Deskubrimentu ==
Na 1671, e kímiko irlandes-ingles Robert Boyle a deskribí un gas inflamabel ku ta sali liber ora heru reakshoná ku ásido largá. Na 1766, e sientífiko britániko Henry Cavendish a deskubrí ku e gas aki tabata un elemento kímiko miéntras e tabata eksperimentá ku merkurio. Ounke el a deskribí hopi di e propiedatnan ku eksaktitut, el a kere ku e [[metal]], no e asido, tabata fuente di e gas. El a yama su elemento resien deskubrí 'gas inflamabel di metal'. Algun aña despues, Antoine Lavoisier a yama hidrógeno, e nomber Latin ''hydrogenium''.
== Propiedatnan físiko ==
[[Category:elementonan kímiko]]
Gas hidrógeno ta e gas di mas lihé (ménos pisá) i den kondishonnan standart di temperatura y preshon tin un punto di herebé di solamente 20.28 K i un punto di smelt di 14.01 K. Solamente [[helium]] tin un punto di herebé i smelt mas abou.
[[File:PIA01966 Saturn and its Ring System.jpg|thumb|Saturno cu su renchinan di eis y stòf. E planeta mes ta konsistí prinsipalmente di hidrógeno i [[helium]].|left]][[File:Emissions Spectra.webm|thumb|247x247px|hidrógeno spektrum tèst]]Hidrógeno líkido, e asina yamá hidrógeno metaliko, ta sosodé bou di preshon sumamente altu, por ehèmpel den e planeta gigantenan di gas [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]] i Saturno. Bou di e preshon sumamente haltu ku ta reina einan, e molekülnan di dihidrogeno ta pèrdè nan identidat kímiko. E ora ei hidrogeno ta komportá su mes manera un metal líkido, den e sentido ku e ta kondusí koriente.
Den un kasi-vaküm, manera ta sosodé den e espasio entre streanan, hidrogeno ta eksistí den forma di atòmnan singular, simplemente pasobra no tin oportunidat pa kombiná den un molekül.
Bou di kondishonnan standart, dihidrogeno ta un meskla di dos tipo di molekül, ku ta diferensiá den e direkshon di rotashon di e núkleonan atómiko, tambe yamá giro (Ingles: ''spin''). E dos formanan aki di dihidrogeno ta wòrdu yamá orto-hidrógeno i para-hidrógeno. Na temperatura i preshon normal, hidrogeno molekular ta konsistí di 25% di e para-forma i 75% di e orto-forma. Hidrogeno molekular no por wòrdu prepará artifisialmente den su 'orto-forma' puru. E dos formanan tin un nivel di energia diferente i pues propiedatnan di material diferente. Por ehèmpel, e puntonan di smelt i herebé di para-hidrógeno ta mas o ménos 0.1 K mas abou ku esnan di orto-hidrógeno.
== Propiedatnan kímiko ==
[[File:Hindenburg burning.jpg|thumb|E ''Hindenburg'', un tipo di avion di balon, yena ku hidrógeno a sende na kandela ariba 6 di mei 1937 na [[New Jersey]].]]
Bou di kondishonnan standart, hidrógeno ta eksistí komo un [[gas]] diatómiko (dos atóm) sin koló, sin holó i altamente inflamabel: dihidrogeno H<sub>2</sub>. Hidrógeno ta monovalente i ta pertenesé na e no-metalnan den e [[tabèl periódiko]].
[[File:Wasserstoff.svg|left|thumb|Hidrogeno ta kapasita pa kombina cu un otro atom: monovalent. ]]
E ion di hidrógeno H<sup>+</sup> nunka ta aparesé su so den kímika. Den un solushon di awa ásido, un solushon ku ta kontené ionnan H<sup>+</sup> liber ta mará kímikamente na e ion poliatomiko H<sub>3</sub>O<sup>+</sup>, pa e motibu ku e proton di hidrógeno ta un asido asina fuerte cu e tin un tendensia pa aseptá parnan di elektrón liber.
Hidrógeno por forma awa, H<sub>2</sub>O, den un reakshon di sintesis ku [[oksígeno]]. Esaki ta libera hopi energia. P’esei, un meskla di gas hidrogeno i gas oksígeno, tambe konosí komo gas oksídrogeno, ta masha eksplosivo. Gas oksígeno por wòrdu prepará fásilmente dor di elektrolisa awa ásido.
Hidrógeno tambe por forma diferente komponente ku [[karbon]], den hidrokarbonnan i den otro, komponentenan orgániko mas kompleho. E propiedatnan di e komponentenan aki ta e área di investigashon di kímika orgániko.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Waterstof (element) |oldid=68335067}}
{{References}}
}}
[[Category:Elementonan kímiko]]
222vexq9zjrub89u3biztgmivszp6d0
187110
187108
2026-04-11T18:12:44Z
Kallmemel
14000
187110
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox elemento kimico
| variante=c
| imagen = H,1.jpg
| descripcion = Gas sin color
| imagen3 = Emission spectrum-H.png
| descripcion3 = Liña visibel den e spektrum di emishon di hidrógeno
| number_atomico = 1
| simbolo = H
| masa_atomico = 1.00794
| grupo = 1
| periodo = 1
| bloki = s
| serie = no metal
| color = sino color
| conf_electron = 1s<sup>1</sup>
| straal_atomico = 37
| densidad = 0,08988
| punto_smelt = 14,01
| punto_herbe = 20,28
| fase_materia = gas
}}
'''Hidrógeno''' ta e elemento kímiko ku símbolo H (Latin: ''Hydrogenium'') i number atómiko 1. Hidrógeno ta aparesé den naturalesa komo dihidrogeno, pero no den forma isolá, atómiko. [[Atom|Atomonan]] singular di hidrogeno tin un reaktividat haltu i ta reakshoná ku otro bou di kondishonnan atmosfériko pa forma molekülnan di diatómiko (dos atom) di dihidrogeno. E molekülnan di hidrogeno aki ta aparese den konsentrashonnan hopi bou den e atmósfera di [[Tera (planeta)|Tera]]. E ta wòrdu yamá gas di hidrógeno òf djis hidrógeno. Hidrogeno ta e elemento mas abundante den [[universo]].
== Deskubrimentu ==
Na 1671, e kímiko irlandes-ingles Robert Boyle a deskribí un gas inflamabel ku ta sali liber ora heru reakshoná ku ásido largá. Na 1766, e sientífiko britániko Henry Cavendish a deskubrí ku e gas aki tabata un elemento kímiko miéntras e tabata eksperimentá ku merkurio. Ounke el a deskribí hopi di e propiedatnan ku eksaktitut, el a kere ku e [[metal]], no e asido, tabata fuente di e gas. El a yama su elemento resien deskubrí 'gas inflamabel di metal'. Algun aña despues, Antoine Lavoisier a yama hidrógeno, e nomber Latin ''hydrogenium''.
== Propiedatnan físiko ==
[[Category:elementonan kímiko]]
Gas hidrógeno ta e gas di mas lihé (ménos pisá) i den kondishonnan standart di temperatura y preshon tin un punto di herebé di solamente 20.28 K i un punto di smelt di 14.01 K. Solamente [[helium]] tin un punto di herebé i smelt mas abou.
[[File:PIA01966 Saturn and its Ring System.jpg|thumb|Saturno cu su renchinan di eis y stòf. E planeta mes ta konsistí prinsipalmente di hidrógeno i [[helium]].|left]][[File:Emissions Spectra.webm|thumb|247x247px|hidrógeno spektrum tèst]]Hidrógeno líkido, e asina yamá hidrógeno metaliko, ta sosodé bou di preshon sumamente altu, por ehèmpel den e planeta gigantenan di gas [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]] i Saturno. Bou di e preshon sumamente haltu ku ta reina einan, e molekülnan di dihidrogeno ta pèrdè nan identidat kímiko. E ora ei hidrogeno ta komportá su mes manera un metal líkido, den e sentido ku e ta kondusí koriente.
Den un kasi-vaküm, manera ta sosodé den e espasio entre streanan, hidrogeno ta eksistí den forma di atòmnan singular, simplemente pasobra no tin oportunidat pa kombiná den un molekül.
Bou di kondishonnan standart, dihidrogeno ta un meskla di dos tipo di molekül, ku ta diferensiá den e direkshon di rotashon di e núkleonan atómiko, tambe yamá giro (Ingles: ''spin''). E dos formanan aki di dihidrogeno ta wòrdu yamá orto-hidrógeno i para-hidrógeno. Na temperatura i preshon normal, hidrogeno molekular ta konsistí di 25% di e para-forma i 75% di e orto-forma. Hidrogeno molekular no por wòrdu prepará artifisialmente den su 'orto-forma' puru. E dos formanan tin un nivel di energia diferente i pues propiedatnan di material diferente. Por ehèmpel, e puntonan di smelt i herebé di para-hidrógeno ta mas o ménos 0.1 K mas abou ku esnan di orto-hidrógeno.
== Propiedatnan kímiko ==
[[File:Hindenburg burning.jpg|thumb|E ''Hindenburg'', un tipo di avion di balon, yena ku hidrógeno a sende na kandela ariba 6 di mei 1937 na [[New Jersey]].]]
Bou di kondishonnan standart, hidrógeno ta eksistí komo un [[gas]] diatómiko (dos atóm) sin koló, sin holó i altamente inflamabel: dihidrogeno H<sub>2</sub>. Hidrógeno ta monovalente i ta pertenesé na e no-metalnan den e [[tabèl periódiko]].
[[File:Wasserstoff.svg|left|thumb|Hidrogeno ta kapasita pa kombina cu un otro atom: monovalent. ]]
E ion di hidrógeno H<sup>+</sup> nunka ta aparesé su so den kímika. Den un solushon di awa ásido, un solushon ku ta kontené ionnan H<sup>+</sup> liber ta mará kímikamente na e ion poliatomiko H<sub>3</sub>O<sup>+</sup>, pa e motibu ku e proton di hidrógeno ta un asido asina fuerte cu e tin un tendensia pa aseptá parnan di elektrón liber.
Hidrógeno por forma awa, H<sub>2</sub>O, den un reakshon di sintesis ku [[oksígeno]]. Esaki ta libera hopi energia. P’esei, un meskla di gas hidrogeno i gas oksígeno, tambe konosí komo gas oksídrogeno, ta masha eksplosivo. Gas oksígeno por wòrdu prepará fásilmente dor di elektrolisa awa ásido.
Hidrógeno tambe por forma diferente komponente ku [[karbon]], den hidrokarbonnan i den otro, komponentenan orgániko mas kompleho. E propiedatnan di e komponentenan aki ta e área di investigashon di kímika orgániko.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Waterstof (element) |oldid=68335067}}
{{References}}
}}
[[Category:Elementonan kímiko]]
79xg9zvmtpuovw8b6mrpz5bxj0smr7f
Sürnam
0
2855
187113
175028
2026-04-11T18:16:34Z
Kallmemel
14000
/* Klima */ equator>ekueter
187113
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infopais
|variante= c
|nomber_nativo = ''Republiek Suriname''
|himno_nashonal = ''God zij met ons Suriname''<br>"Dios sea ku nos Sürnam"
|stat_mas_grandi = [[Paramaribo]]
|idiomanan_ofisial = [[hulandes]]
|forma_di_gobernashon = [[Demokrasia]] presidensial
|titulo_kabesante1 = [[Presidente]]
|nomber_kabesante1 = [[Jennifer Geerlings-Simons]]
|tipo_di_soberania = [[Independensia]] di [[Hulanda]]
|fecha_fundashon1 = [[25 di novèmber]] [[1975]]
|evento_fundashon1 =for di [[Reino Hulandes]]
|persentahe_awa = 1.1
|densidat_pop = 2.9
|moneda = Dollar surnameño
|kodigo_moneda = SRD
|utc_offset = -3
}}
'''Sürnam''', ofisialmente '''Repúblika di Sürnam''' ([[hulandes]]: ''Republiek Suriname''), ta un pais situá na parti nort di [[Sur Amérika]]. E ta situá entre [[Guyana Franses]] parti ost i [[Guyana]] parti west. Na parti sùit e ta grens na [[Brasil]]. E frontera mas sùit di Sürnam ta bou di disputa ku Guyana Franses i Guyana kantu di e riunan Marowijne i Corantijn.
Sürnam tin un superfisie di 163,000 km² i ta e pais soberano mas chikitu den [[Sur Amérika]] basá riba tamaño di su teritorio. Tambe e pais ta e úniko pais na mundu ku no ta parti di [[Reino Hulandes]], kaminda [[hulandes]] ta un [[idioma ofisial]]. E kombinashon di kolonisashon, imigrashon i [[sklabitut]] a hasi Sürnam un di e paisnan mas multikultural na mundu ku un diversidat étniko, kultural i religioso masha grandi. Sürnam tin un [[poblashon]] di 470.000 persona, mayoria di nan ta biba na e kosta norte di e pais.
== Nòmber ==
E nòmber Sürnam ta bini for di e grupo [[Taino]] ku yama "Surinen" ku tabata habitá e área promé ku yegada di e [[Oropa|Oropeonan]]. Originalmente e tabata wòrdu skirbí Suriname dor di e promé habitantenan [[Inglatera|ingles]] ku a funda e promé kolonia na Marshalls Creek, kantu di e riu Surinam i tabata wòrdu yamá ''Nederlands Guyana'' of ''Guyana Hulandes''. Un ehemplo notable ta Sürnam su aeroliñea "Surinam Airways".
== Geografia ==
[[File:Suriname location map.svg|thumb|left|Mapa di Suriname ku areanan disputá inlui]]
Sürnam ta e pais independiente mas chikitu na [[Sur Amérika]]. Situá riba e plachi di Guyana e pais por wòrdu dividí den dos área geográfiko distinto. Parti nort ku ta tera plat i e parti sùit ku ta hopi montañoso i kubri kasi henteramente ku [[selva tropikal]] ku ta kubri 80% di Sürnam su área total. E parti nort ta kultiva i einan mayoria di e poblashon ta biba.
Sürnam tin dos kadena di montaña, esta e serunan Bakhuys i e serunan Van Asch Van Wijck. E punto mas altu di e pais ta [[Julianatop]] ku 1.286 meter riba nivel di laman. Otro serunan ta Tafelberg ku 1.026 meter, Mount Kasikasima ku 718 meter, Goliathberg ku 358 meter i Voltzberg ku 240 meter.
=== Distrito i Resort ===
[[File:Suriname District Numbers Neutral.png|thumb|250px|Mapa di e distriktonan di surnam na lista alphabetiko]]
[[File:52-WONOTOBO.JPG|thumb|left|Un riu na Surnam]]
{|
|-
| Suriname ta dividi den dies [[distrikto]]s:
<div style="-moz-column-count:2; column-count:2;">
# Brokopondo
# Commewijne
# Coronie
# Marowijne
# [[Nickerie]]
# Para
# [[Paramaribo]]
# Saramacca
# Sipaliwini
# Wanica
</div>
|}
=== Klima ===
Sürnam ta keda 2 pa sinku grado nort di e ekueter, e tin un klima tropikal masha kayente i su temperatura no ta varia hopi durante aña. E aña tin dos temporada di awaseru, un di aprel te ku ougustus i e otro di november te ku febrüari. Tambe e tin dos temporada di sekura di ougustus te ku november i di febrüari te ku aprel.
=== Reserva natural ===
Parti pariba di e riu Coppename tin e ''Central Suriname Nature Reserve''; e ta un sitio di herensia di [[UNESCO]] pavia di su selvanan tropikal ku no ta kontene aktividat humano. Tambe tin hopi parke nashonal: Galibi National Reserve, Coppename Manding National Park i Wia Wia NR na Surnam su kosta, Brownsberg NR, Raleighvallen/Voltzeberg NR, Tafelberg NR i Eilerts de Haan NP na parti meimei di e pais i Sipaliwani NR na e grens ku Brazil. Na tur 12.6% di e pais ta area preservá.[[File:Brugboot3.jpg|thumb|upright|230px|[[Jules Wijdenbosch Brug]]]]
=== Edifisio ===
E [[Jules Wijdenbosch]] brug ta un brug ku ta krusa e riu Suriname entre Paramaribo i Meerzorg den e distrikto di Commewijne. E brug a wordu trahá durante e presidensia di Jules Albert Wijdenbosch (1996–2000) i a keda kompletá na aña 2000. [[File:Sint-Petrus-en-Pauluskathedraal.jpg|thumb|left|upright|E Cathedral di St. Peter and Paul na Paramaribo]]
E brug ta 52 meter haltu i 1.504 meter largu . E ta konekta Paramaribo ku Commewijne, un konekshon ku antes por a wòrdu hasi solamente ku ferri. E brug a wòrdu konstruí pa kuminsa desaroya e parti wèst di Paramaribo, e ta konsisti di 2 banda, e no ta aksesibel pa pieton.
E Katedral di St. Peter i Pauls ta 114 aña bieu. Promé ku e la bira un katedral e tabata un teater ku ta pertenesé na de La Parra. E teater a wordu konstruí na aña 1809 pero a kima na aña 1820. E rekonstrukshon di Katedral St. Peter & Pauls a kuminsa na 13 di yanuari 1883.
Sürnam ta un di e úniko paisnan na mundu ku tin un snoa situá net banda di un [[moské]] (un otro lugá ta na [[Sofia]], [[Bulgaria]]. E dos edifisio nan aki ta situá den sentro di siudat di [[Paramaribo]] anto tin biaha sa tin ku parti nan lugá di parker, kemen nan ta ko-eksisti ku otro.
== Historia ==
Kuminsamentu di [[siglo 16]] e área a wòrdu deskubri dor di [[Fransia|Fransesnan]], [[Spaña|Spañonan]] i [[Inglaterra|Inglesnan]], Un siglo despues a kuminsa ku plantashi a wòrdu traha dor di inglesnan i hulandesnan kantu di e varios riunan i tera fertil na e plano di Guyana. E prome dokumento di un kolonia na Guyana tabata un kantu di e riu Surnam ku tabata yama Marshall's Creek. E area tabata nombra na un ingles. Disputo a krese entre e inglesnan i e Hulandesnan. Na 1667 e Hulandesnan a desidi pa keda ku e kolonia di plantashon ku nan a konkista for di Inglatera, resultando den e Tratado di Breda. E inglesnan a keda ku en kolonia chikitu di Nieuw Amsterdam, un kolonia chikitu na Merka Nort, ku despues a bira e siudat di [[New York City|New York]].
E hulandesnan tabata depende hopi di esklabonan [[Afrika|afrikano]] pa kultiva e matanan di koffi, cacao, pal'i suku i katuna kantu di e riunan. E tratamentu di e esklabonan di nan baasnan tabata hopi malu, i hopi esklabo a fuga for di e plantashinan. Ku yudansa di e nativonan bibando den e selvanan, e eks esklavonan a establisa un kultura uniko ku te awendia ta hopi praktika. Konosi na Hulandes komo "bosnegers" i na Ingles komo Maroons nan e establisa nan mesun tribunan kual un par di nan ta, e Saramaka, e Paramaka, e Ndyuka of Aukan, e Kwinti, e Aluku of Boni, i e Matawinan.
E Bosnegersnan tabata hopi biaha ataka e plantashinan pa haña miembro nobo, haña muhé, arma, kuminda i otro arikulonan. E attakenan aki tabata hopi biaha moral pa e doñonan di e plantashonnan i nan famia. E atakenan a kuasa hopi kampaña pa eksterminá e gruponan aki pero niun no a luk. E oropeonan a firma sierto tratamentu di pas den [[siglo 19]] kua dunanan sierto libertat ofisial.
[[File:COLLECTIE TROPENMUSEUM Suriname immigranten afkomstig uit Nederlands-Indië de vrouw rechts draagt een peniti tak broche TMnr 60008927.jpg|thumb|Hendenan Javanes tuma entre 1880-1900]]
[[Esklabitut]] a wordu abolisá na Sürnam na aña 1863 pero e esklabonan no tabata kompletamente liber te ku 1873, ora nan a kaba un periodo di transition mandatario di 10 aña kaminda nan mester a traha pa salario minimo i sin tortura sanshoná. Ora nan a bira liber di berdat, e esklavonan a abandoná e plantashinan kompletamente kaminda nan a sufri hopi aña di trabou duru i tortura na fabor di e suidat [[Paramaribo]]. Komo un kolonia di plantashon Suriname tabata hopi dependiente di labor manual i nan mester a haña un otro manera pa bini na esaki. E Hulandesnan a bini ku labornan di kontrakto di [[Nederlands Oost Indië]] (awendia konosi komo [[Indonesia]] ) anto tambe for di [[India]] (dor di un kontrakto ku e Inglesnan). Huntu ku esei durante e fin di [[siglo 19]] i e komienso di [[siglo 20]], grupo chiki di hende homber mayoria bes di [[China]] i [[Medio Oriente]] a bini pa traha. Maske Suriname su poblashon ta basta chiki e ta keda, dor di su historia, un di e lugánan di mas diversiká na mundu.
[[File:Maroon village, Suriname River, 1955.jpg|thumb|left|Bario di Bosnegers, [[Suriname River]], 1955]]
Na 1954, e Hulandesnan a pone Suriname bou di un sistema di outogobernashon limitá, ku Hulanda teniendo te ahinda kontrol riba defensa i agensianan internashonal. Na 1973 e gobernashon lokal, dirigi pa e NPK (Un partido [[Kriyoyo]] ) a kuminsa negosashon ku gobièrnu hulandes pa independensia real ku a keda duná dia [[25 di novèmber]] [[1975]]. E pakete di parishon tabata hopi supstansial, un parti grandi di Suriname su ekonomia e prome 10 añanan a wòrdu yudá dor di Hulanda su pakete di stimulus i e gobernashon hulandes.
E promé presidente di e pais tabata [[Johan Ferrier]], e gobernador di antes [[Henck Arron]] (e tempu ei e lider di [[Partido National di Suriname|Suriname su partido Nashonal) a sirbi komo [[promé minister]]. Kasi un tersera parti di e [[poblashon]] a muda bai Hulanda den e añanan siguiendo independisashon, komo hopi tabatin miedu ku e pais lo bai malu sin mandamentu hulandes. Suriname su diaspora pes'ei ta inkluí kasi 250.000 surinameño bibá na Hulanda awendia, inkluyendo un par di miembro di Hulanda su tim di futbol nashonal.
Na 25 di febrüari 1980, un golpi militar a kaba ku e gobernashon [[Demokrasia|demokrátiko]] i a deklará Suriname un repúblika [[Socialismo|sosialista]], ku a kuminsa un tempu duru pa e ekonomia di e pais. Na 8 di desèmber 1982, e militarnan bou di lider [[Desi Bouterse]], a kapturá suidadanonan prominente akusá di a traha plan kontra e gobernashon. Nan, segun sierto hendenan, a wòrdu torturá i ehekutá durante anochi. Hulanda a kita tur yudansa ekonomiko durante e tempu ei i Desi Bouterse ta wordu hiba na korte pa su matamentunan.
Elekshon a wordu tene na 1987 i Suriname a adopta un konstitushon nobo, ku a duna e diktator permiet pa keda na poder komo lider di e ehérsito sürnameño. Disatisfecho ku e gobernashon, Bouterse a remove nan via telefon na 1990. E evento aki a keda konosi komo e "koup di telefon". Bouterse su poder a sigui baha despues di e elekshon di 1991 i un guera sivil a kuminsa entre e ehérsito di Suriname i e Bosnegersnan, lider loyal Ronnie Brunswijk, a sigui baha su poder durante e añanan 1990.
Sürnam su [[demokrasia]] a haña forsa atrobe despues di e añanan turbulente di 90, antu su ekonomia a bira mas deversifika anto mas tiki depende di sosten di Hulanda. Grafmentu di [[Bauxite]] ta sigui di ta un bron importante pa fondo. Pero e diskubrimientu i explotashon de krudo anto oro a pone ku suriname tin mas chens pa suntiblidat a bira mas grandi. Agrikultura, especialmente di aros i banana, a keda un komponente fuerte di su ekonomia, anto ekoturisma ta provadi nobo opportunidat. Mas ku 80% di suriname ta konsisti di selva tropikal anto ku e establisimentu di e Centra Suriname Nature Reserve na 1998, suriname a kuminsa ku e protekshon di su selvanan tropikal. E The Central Suriname Nature Reserve a bira un World Heratige Site di UNESCO na aña 2000.
== Ekonomia ==
[[File:Financien.JPG|thumb|Ministeria di Finansia]]
E ekonomia di Sürnam ta domina pa e industria di [[bouksit]], ku ta akonta pa 15% di Sürnam su GDP i 70% di su ganashi di exportashon. Otro exportashonnan ta inklui [[aros]], [[bakoba]] i [[shrimp]]. Sürnam a kuminsa resientemente ku exportashon di [[Petroleum|zeta]]. Ongeveer un kwar di su poplashon ta ta traha den sektor [[Agrikultura|agrikultural]]. E ekonomia di suriname ta hopi dependiente di komersio, su parnernan mayor ta [[Hulanda]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]], [[Canada]] i paisnan den [[Karibe]].
Despues di a asumi poder na kabamentu di 1996 e gobernashon di [[Jules Wijdenbosh|Wijdenbosh]] a kaba ku e sistema struktural bisando ku e no tabata bal pa e hendenan mas pober di e pais. Sen di [[Belasting]] a kai ora belastingnan bieu a kaduka i e gobièrnu no a logra di bini ku nobo alternativo. Pa kabamentu di 1997 e risibishon di sen nobo a wordu para dor di e gobernashon pasobra relashon ku Hulanda tabata deteriorando. Kresementu ekonomiko a baha na 1998, ku e bahamentu de e sektornan di [[mina]], [[konstrukshon]], i [[utilidatnan]]. Gastamentu di sen dor di e gobernashon, un sistema malu di rekohe belasting, anto un systema di rekurso sivil malu a reduci yudansa internashonal na 1999 anto a kontribui na e debe fiscal, estima na 11% di Sürnam su GDP. E gobièrnu e buska di resolve e problema aki ku ekspanshon monetario, ku a kousa hopi [[inflashon]].
* GDP (2006 est.): U.S. $2.11 biyon.
* Kresementu anual GDP (2006 est.): 5.8%.
* Pa kapita GDP (2006 est.): U.S. $4,000.
* Inflashion (2006): 5.6%.
* Rekurso natural: Bauxite, oro, zeta, ore di heru, otro mineral; mondi; pontential hidroelektriko; piska i shrimp.
* Agrikultura: Produkto—aros, bakoba, palu, i lamunchi
* Industria: Types—alumina, zeta, oro, piska, shrimp, palu.
* Komersio(2005):
** Exportashon—E.U. $929.1 miyon: alumina, oro, zeta crudo, palu i produkto di palu, aros, bakoba, piska, i shrimp. Kamindanan Mayor—Noruega (23.9%), E.U. (16.8%), Canada (16.4%), Fransia (8.1%), Islandia (2.9%).
** Importashon--$1.1 biyon: equipo kapital, petroleo, produkto di heru i staal , produkto agrikultual, produkto konsumido. Suplimentenan Mayor—E.U. (24.4%), Hulanda(14.5%), Trinidad i Tobago (10.5%), China (5.4%), Japon (4.3%), Brazil (3.6%).
== Mira tambe ==
* [[Sranantongo]]
* [[Srefidensi Dey]]
{{Sur Amérika}}
[[Category:Suriname| ]]
if62csyewlrfe5oo9qiovrj86pgqyq7
Naturalesa
0
3862
187115
186513
2026-04-11T18:18:32Z
Kallmemel
14000
/* Atmosfera, Klima i Wèr */ equator>ekueter
187115
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Hopetoun falls.jpg|thumb|310px|<div class="center">[[Hopetoun Falls]], [[Australia]]</div>]]
[[File:Galunggung.jpg|thumb|right|310px|[[Wèrlèk]] ta dal durante e erupshon di e [[Volkan]] [[Galunggung]] grandi, [[West Java]], na 1982]]
'''Naturalesa''', ta mata i planta en un solo lugar que estorba den e esensia mas grandi, ta ekivalente na e '''Mundu Natural''', e '''Mundu Físiko''', of e '''Mundu Material'''. "Naturalesa" ta referí na e fenomeno di e mundu físiko, anto tambe na bida en general. E ta varia di skala di e nivel supatómiko pa e nivel [[Universo|kosmiko]].
E palabra naturalesa ta derivá for di e palabra [[latin]] "natura", òf "kalidatnan esensial",ku den tempunan antiguo tabata nifiká literalmente "duna lus". Natura tabata un tradukshon di e palabra griego "physis" (φύσις), ku originalmente tabata relashoná ku e karakter intrínsiko di mata, bestia i otro kosnan ku ta desaroyá riba nan mes. E konsepto di naturalesa tur na tur, e universo fisikó, ta un di e diferente eskpanshonnan di e noshon original; el a kuminsá komo un par di aplikashonnan di e palabra φύσις dor di filósofonan pre-Sokrátiko i a haña mas influensia sigun tempu a progresá.
Entre e varios uso den e mundu di awendia, "naturalesa" por referí na e relmo general di varios tipo di animal i den algun kaso na e prosesonan asosiá ku ophetonan inanimá manera tiponan partikular di fenómenonan ku ta eksisti riba nan mes, manera e [[Wèr|wèr]] i e [[geologia]] di mundu, i e materia i e energia di kua tur e kosnan aki ta kompone di dje. E ta wordu tumá pa nifiká "Ambiente Natural" of selba i animalnan salbahe ("wild"), piedra, mondi, playa, i en general e kosnan ku no a wòrdu alterá supstansialmente dor di e ser humano, of ku tei dor di intervenshon humano. Por ehempel, ophetonan manafakturá i e interakshon humano no ta wòrdu konsiderá komo parti di naturalesa, of nan ta wòrdu kualifiká komo, por ehèmpel "Naturalesa humano". Esaki ta un konsepto mas tradishonal di kosnan natural ku te ainda por wòrdu haña awendia ta impliká un distinshon entrelo natural i lo artifisial, e artifisial ta wòrdu konsiderá di ta e kos ku a wordu traha dor di e konsenshi humano. Dependiendo di e konteksto partikular, e tèrmino "natural" tambe por wòrdu distinguí for di lo inatural, lo sobrenatural, i lo artifisial.
==Mundu==
[[File:The Earth seen from Apollo 17.jpg|thumb|right|200px|Un bista di [[Mundu]], tumá na 1972 dor di e [[astronauta|astronauntanan]] di [[Apollo 17]]. E imagen aki ta e uniko te ahinda mustrando un hemisferio kla di mundu.]]
''Artikulo prinsipal'': ''[[Tera (planeta)|Tera]]'', i ''[[Geología]]''
[[Tera (planeta)|Tera]] ta e úniko planeta ku ta konosí di ta kontené bida, i su karakterístikanan natural ta suheto di varios estudionan sientífiko. Den nos [[sistema solar]], e ta e di tres planeta for di solo; e ta e planeta tereste mas grandi i e planeta di sinku mas grandi na tur. Su karakterístikanan klimátiko mas prominente ta su dos regionnan polar, dos region temperá relativamente chiki anto un parti grandi tropiko pa suptrópiko. Presipitashon ta varia hopi entre e lokashonnan, di varios meter di awa pa aña te ku menos ku un milimetro. 71 prshento di e superfisio di mundu ta kubri dor di lamanan salu. E restante ta kubri dor di kontinentenan i islanan, mayoria di dje na e hemisferio nort.
Tera a evolushoná dor di prosesonan geológiko i biológiko ku a laga trasonan di e kondishonnan original. E parti pafo ta dividi entre varios [[plachi tektóniko]] moviendo, ku a kambia relativamente lihe varios biaha. E interior ta keda aktivo, ku un lag diki di mantel den estado likido i un sentro di heru puro ku ta genera un fèlt magnétiko.
E kondishonnan [[atmosfera|atmosfériko]] a wordu altera signifikamente dor di sernan bibante, ku a traha un balansa ekológiko ku a stabilisa e kondishonnan di e planeta. Aunke tin variashonnan regional den klima dor di latitudo i otro faktornan geológiko, e klima promedio di mundu ta basta stabil durante periodonan interglasial, i variashonnan di un grado of dos den temperatura global tabatatin histórikamente gran efekto riba e balansa ekológiko i e geografia aktual di mundu.
===Geologia===
[[Image:Tectonic plate boundaries.png|thumb|right|300px|Tres tipo di grensnan tektoniko.]]
Geologia ta e siensia i estudio di e materia solido i likido ku ta konstituí mundu. E fèlt di geologia ta enkompasa e estudio di su komposishon, struktura, propiedatnan fisiko, dinamiko, anto historia di e materialnan di mundu, anto e prodeso den kua nan ta wordu formá, mové i kambiá. E fèlt aki ta un disiplina akademiko mayor, anto e ta importante pa e ekstakshon di mineralnan i hydrokarbon, konosementu di mitigashon i peligernan natural, un par di fèltnan di enignier ano akontesementu di klimanan i ambientenan di pasado.
====Evolushon Geologiko====
E geologia di un area ta evolushoná ora tempu pasa komo depositonan di piedra ta wòrdu depositá i pone anto prosesonan deformashonal ta kambia nan lokashonan.
Piedranan ta depositá primeramente dor di deposito riba e superfisie of entre e otro piedranan abou di dje. Depositashon por okuri ora lagnan di sedimento kai riba e superfisio di mundu anto lithifiká depues den piedra sedimentario, of ora material volkaniko manera as di volkan of lava, ta kubri e superfisio. Introusonan Ingenouso manera batholithikonan, laccolithsonan, dijknan, and silonan, ta wordu pushá ariba den e piedra riba dje anto nan ta kristalisá ora nan penetra.
Despues di e sekuensia inishal di piedranan ku a wordu depositá, e piedra ta wordu deforma of metamorfosá. Deformashon ta okuri tipikamente dor di e kitamentu horizontal, of e moveshon di banda pa banda. E regimonan struktural aki ta relashoná en grande pa konvirgi, divirgu anto transforma na e fronteranan, respektivamente entre platonan tektoniko.
===Perspektivo Historiko===
[[Image:Pangea animation 03.gif|thumb|left|325px|Un animashon di [[Mundu]] su sperashon di [[Pangaea]] hypotisá.]]
[[Image:Hyperia.jpg|thumb|left|200px|[[Plankton]] ta biba den oceanonan, lamanan i lagonan, anto ta eksistí riba mundu pa sigur 2 bion aña.]]
Mundu ta estima ku a wordu forma 4.54 bion aña pasá for di e nebula di solo, huntu ku e solo i e otro planetanan. E luna a wordu forma kasi 20 mion aña despues. Initialmente di smelt, e lag eksterno di e planeta a fria, resultando den kun làg solido. Gasmentu i aktividat volkaniko a produsi un atmosfera primordial. Vapor di awa ku a kondensa, mayoria of tur di dje a bini for di eis ku a wordu trese dor di kometa, a produsi oceanonan anto otro kaminda di awa. E kemestria hopi energetiko aki ta wordu kere ku a produsi un molekula mes replikante ront di 4 bion aña pasá.
Kontinentenan a forma, anto despues nan a parti atrobe anto a reforma den un proseso den kua e superfisio di mundu a kambia durante mion di aña, okashonalmente trahado un superkontinente. Ront di 750 mion aña pasá, e prome superkontinente konosi Rodinia, a kuminsa kibra. E kontinentenan despues a rekombina pa forma Pannotia ku a kibra tambe anto mas o menos 540 mion aña pasá finalmente a forma esun di Pangaea, ku a kibra mas o menos 180 mion aña pasá
Tin evidensia signifikante ku tabata tin glasiashon global severo durante e era Neoproterozoiko durante kua henter e planeta a wordu kubri dor di un kapa di sneu. E hypothesis aki ta wordu yama "Mundu Sneubal", anto e ta di interes partikular komo e ta presidi e [[Eksploshon di Cambrian]] den kua bida multiselular a kuminsá, ront di 530–540 mion aña pasá.[16]
For di e eksploshon di Cambrian tabata tin sinku ekstinshon grandi defení. E delaster unu a okuri 65 mion aña pasá, ora un meteorita a dal nos planeta i a kuminsa ku e ekstinshon di e [[Dinosouro|dinosourionan]] no-aviano i otro reptilonan grandi. Pero a spar animalnan chiki manera mamiferonan ku tabata parse djaka. Durante e siguiente 65 mion aña bida mamifero a diversifika.
Un par di mion aña pasá, un espesie di makaku afrikano a haña e abilidat di para riba dos pia. E advento siguiente di bida humano, anto e desaroyo di agrikultura i otro sivilisashon a laga humanonan pa afekta e planeta mas tantu ku tur otro espesia di bestria, afektiendo komo e naturalesa anto e kantidat di organismonan ku e klima global. Pa komparashon, e katastrope di [[oksigeno]], produsí pa e kresenentu di lima durante e periodo sideriko, tabatin mester di 300 mion aña pa kulmina.
E era presente ta wordu klasifika komo un evento di ekstinshon, e ekstinshon di Holoceno, esun mas lihe ku a heri pasa. Un par, manera E. O. Wilson di [[Universidat di Harvard]], ta bisa ku e destrukshon di e biosfera dor di humanonan por kousa mitar di tur bida na tera pa muri den e siguiente 100 añanan. E ekstento di e evento di ekstinshon aki te ahinda ta wordu diskuti i kalkula dor di biologonan.
==Atmosfera, Klima i Wèr==
[[Image:Top of Atmosphere.jpg|thumb|300px|Lus blou ta spat mas tantu ku otro olanan di lus dor di e gasnan den e atmosfera, dunando mundu un halo blou ora bo mire for di espasio.]]
''Artikulo prisipal'', ''[[Wèr]]'', ''[[Klima]]'', ''[[Atmosfera di mundu]]''
E atmósfera di mundu ta hunga un papel importante den e sostenementu di e [[ekosistema]] di mundu. E lag fini di gasnan ku ta kubri mundu ta wantá na su luga dor di gravedat. [[Airu]] seku ta konsistí di 78% [[nitrógeno]], 21% [[oksígeno]], 1% [[argon]] i otro [[Gas inerto|gasnan inerto]], dióksido di karbon,, etc; pero airu tambe ta kontene un montante variabel di vapor di awa. E [[preshon]] atmosferika tin un haltura di eksala di mas o menos 8 kilometro na e superfisio di mundu.
E [[kapa di ozono]] di mundu ta hunga un rol importante, bahando e katidat di rayonan ultravioleta ku ta penetra e atmosfera. Komo [[DNA]] ta daña hopi lihe dor di e rayonan aki, e ta sirbi komo un protektor di bida. E atmósfera tambe ta retene kayente, asina redusiendo e extremonan den temperatura.
Wèr terestral ta okuri den e parti mas abou di e atmosfera, anto ta sirbi komo un sistema konvektivo pa redistribui kayente. [[Stromingennan di Laman]] ta un otro faktor importante den determinando e klima, partikularmente e sirkulashonnan termiko grandi ku ta distibui kayente for di e ekueter na e regionnan polar. E korientenan aki ta yuda modera e diferensianan den [[temperatura]] entre [[zomer]] ku [[winter]] den e zonanan temperá. Tambe, sin e redistribushon aki e areanan tropikal lo ta hopi mas kayente, i e region nan polar hopi mas friu.
Wèr por tin efektonan benefisioso komo ku ta hasi daño. Ekstremonan den wèr manera [[warwaru]] of [[orkan]], por gasta hopi energia den nan patnan, anto produsi devastashon. Vegetashon di e superfisio ta haña un dependensia riba e variashon periodikal di e seizoenan, anto un par di kabio chikitu durante solamente un par di aña por tin un efekto dramatiko riba e vegetashon komo e bestianan ku tin mester di dje pa nan kuminda.
[[File:A tornado near Anadarko, Oklahoma, on May 3, 1999.jpg|thumb|right|280px|<div class="center">Un tornado na [[Oklahoma]] sentral.</div>]]
E klima planetario ta midi den terminonan mas largu ku e wér pa sigui sierto trentnan. Hopi faktornan ta konosi pa influensia e klima, inluiendo korientenan oceaniko, e albedo di e superfisio, gasnan di broeikas, variashonan den luminosidat di solo, anto kambionan den e planeta su orbito. basá riba e rekortnan historiko, e mundu ta konosi pa a bai dor di varios kambionan klimatiko den e pasado, inkluyendo [[Eranan di Eis]].
E klima di un region ta depende di un number di faktor, spesialmente e [[latitut]]. Un banda latidudal riba e superfisie ku atributanan similar ta forma un region klimatiko. E number di e regionan ei, for di e regionnan tropikal na e equator te ku e regionnan polar den e polonan ekstemo di nort i sur. Wèr tambe ta influensia dor si e [[temporada]] ku ta un resultado di e echo ku mundu su aksis ta leun un tiki for di e plano orbitual. Kemèn, na un tempu durante zomer of winter, un parti di e planeta ta mas eksponé na e rayonan di solo. E eksposishon aki ta alterna ora e mundu ta drei den su orbito. Na un tempu, un ta nada na kua seizon e hemisferionan di nort i sur semper ta eksperensia seizonan kontrali.
Wèr ta un sistema kaotiko ku ta modifá lihe dor di kambionan chiki den e medio ambiente, kemen voorspelling presies ta limita awendia pa solamente un par di dia. Tur na tur dos kos ta pasando ront mundu awendia: (1) e averahe di temperatura ta aumentando; anto e klimanan regional ta bezig ta kambia.
==Awa riba tera==
[[Image:44 - Iguazu - Décembre 2007.jpg|thumb|right|425px|<div class="center">E [[Watervalnan di Igazú]] na e grens entre [[Brazil]] i [[Argentina]].</div>]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Awa]]''
'''Awa''' ta un [[sustansia kímiko]] ku ta kompone di [[hidrogeno]] i [[oksigeno]] anto ta vital pa tur forma konosi di [[bida]] Na uso typical ''awa'' ta referí solamente na su [[forma di materia|forma]] [[likidó]], pero e substansia tambe tin un estado [[solido]], [[eis]], anto [[gaseoso]], [[bapor di awa]] of [[stom]]. Awa ta kubri 71% di e superfisie di [[Mundu]]. Riba tera, e ta wòrdu hañá prinsipalmente den e oceanonan anto otro kurpanan grandi di awa, ku 1.6% di dje abou den suela anto 0.001% di dje den nos [[airu]] komo [[bapor]], [[nubia]]nan (formá dor di partikulonan solido od líkido suspendí den airu) anto komo persipitashon. Oceanonan ta tene 97% di e awa riba nos superfisio, [[glesjer]]nan anto [[kapa di eis|kapanan di eis polar]] 2.4%, anto otro kurpanan manera riunan, lagonan i pontnan 0.6%. Adishonalmente un kantidat minuto ta kontene den kurpanan biológiko anto produktonan manafaktura.
===Oceano===
[[Image:Ocean from Leblon.jpg|thumb|left|250px|Un mirada di e [[Oceano Atlantiko]] for di [[Leblon]], [[Rio de Janeiro]].]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Oceano]]''
Un [[oséano]] ta e kurpa di awa mayor di [[Awa di Laman|awa salu]], anto un komonente prinsipal den e hydrosfera. Aproksimadamente 71% di e superfisie di mundu (un area di mas o menos 361 mion kilometro kuadrado) ta kubri dor di oceanonan, un [[Oceano Mundial|kurpa kontinuoso]] ku ta dividí un par di oséanonan prinsipal si [[laman]]nan mas chikitu. Mas ku mitar di e area aki ta mas ku 3.000 meter profundo. Salinidat averahe ta ront di 35 ppt (3.5%) anto kasi tur awa salu ta entre 30 i 28 ppt. Aunke tin areanan konosi komo lamanan sepera, e awanan aki ta komprimi un oceanonan global i kontinuoso ku interkambio liber entre su pratinan ta fundamental pa [[oceanografia]].
E divishonan oseániko mayor ta definí dor di e [[kontinente]]nan anto varios [[archipelago]]nan, anto otro kriteria: e divishonan aki ta (den grandesa asendio), e [[Oséano Pasífiko]], e [[Oséano Atlántiko]], e [[Oséano Indiko]], e [[Oceano sur]] anto e [[Oséano Ártiko]]. Regionan mas chikitu di e oceanonan ta yama laman, golfo, baija anto otro nomber. Tambe tin lagonan salu ku ta kurpanan mas chikitu sera for di e lamanan prinsipal. Dos ehèmpel notabel ta e [[Laman Aral]] i e [[Laman salu Grandi]].
===Lago===
[[Image:Lake mapourika NZ.jpeg|thumb|250px|<div class="center">[[Lago Mapourika]], Nobo Zealandia</div>]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Lago (kurpa di awa)|Lago]]''
Un lago (for di Latino ''lacus'') ta un fetura natural (of fetura phisiko), un korpa di likido riba e superfisio di un planeta ku ta lokalisa bou di un basino (ku no ta global) anto ta move masha poko poke si e move mes. Riba tera, un kurpa di awa ta konsidera un lago ora e ta paden di tera, no parti di un [[oceano]], mas profundo ku un pont anto e ta wordu duna awa dor di un [[riu]].
E úniko planeta otro ku tera ku tin lago ta [[Titan (luna)|Titan]], ku tin lagonan di [[ethano]], i probablemente meskla ku [[methano]]. E no ta konosi di Titan su lagonan ta wordu duna su likido for di riunan, perso riba su superfisio tin varios sobranan di riu. Lagonan natural riba tera ta generalmente wordu haña den areanan montañoso [[zona di rift|zonanan di rift]], anto areanan ku glasiashon resien of den pasado. Otro lagonan ta wordu haña den basinan endoreiniko of banda di e kursonan di riunan bieu Na sierto parti di mundu, tin hopi lago dor di basinan di awa kaotiko kedá atras for di e delaster siglo di hielo. Tur lago ta temporal over di tempunan geologiko, pasobra nan lo yena poko poko ku sedimento of basha over den e basino ku ta kontene nan.
====Pont====
''Artikulo prinsipal'', ''[[Pont]]''
[[Image:Mill Pond Sunset.jpg|thumb|right|250px|E Westborough Reservoir (pont di mill) na [[Westborough, Massachusetts]].]]
Un '''pont''' ta un kurpa di awa pará, natural komo traha dor di hende, ku ta normalmente mas chikitu ku un lago. Un variedat grandu di kurpanan traha ku forsa humano ta klasifika komo pontnan, inkluiendo yardinan di awa diseña pa ornementashon,pontnan di piská diseña pa brui piská, anto pontnan solar diseña pa warda energia solar. Pontnan i lagonan ta distingi for di beeknan dor di nan velosidat di korienten. Aunke korientenan di beeknan por wordu oberva fasilmente, pontnan i lagonan tin mikro-koriente dirigi ku un sistema termiko i bientu modera. E kosnan aki ta distingui un pont for di otro terenonan akuatiko manera poelnan di beek anto di tidio.
===Riu===
[[File:View from Cairo Tower 31march2007.jpg|thumb|275px|left|E [[riu di Nilo]] na [[Cairo]], [[Egypto]] su siudat kapital]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Riu]]''
Un [[riu]] ta un kurso di awa natural, normalmente di [[awa dushi]], ku ta laba bai drenta un [[oceano]], un [[lago]], un [[laman]] of un otro riu. Den un par di kaso un riu ta simplementa drenta tera of ta seka kompletamente prome ku e yega un otro kurpa di awa. Riu chikitu por tin hopi nomber dependiente riba nan luga manera beek ku [[rooi|roi]]; no tin un regla general ku ta defini kiko por wordu yama un riu. Hopi riu chikitu ta spesifiko pa e lokashon geografiko; un ehemplo ta ''Burn'' na eskosia kaminda un riu ta bisa pa ta mas grandi ku un beek pero esaki no tur biaha ta konta dor di e systema vag di e lenga. Un riu ta parti di e siklo hidrológiko. Awa den un riu ta generalmenta kolekta for di persipitashon dor di fangumentu di superfisio, rekargo di awa den tera, anto posnan, anto e losmentu di awa warde den eis natural anto paknan di sneu (glesjernan).
[[File:Bear Creek (Loyalsock Creek) 2.JPG|thumb|Bear Creek na [[Pennsylvania]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]]]
===Beeknan===
''Artikulo prinsipal'', ''[[Beek]]''
Un beek of stróm ta un kurpa di awa ku un koriente, konfidi den un plano anto bankonan di koriente. Na Merka un beek ta klasifika komo un kurso di awa mas chikitu di 18 meter di hancura. Beeknan ta conduitonan importante di e syklo di awa, instomentonan den awa di tera ta rekarga anto nan ta sirbi komo un koredor pa migrashon di piská i otro animalnan. E habitad biologiko den e visinidat emidiante di e beek yama e zona ripario. Den e ekstinshon di Holoceno ku ta pasando aworaki beeknan ta un koredor importante pa konekta habitadnan fragmentá anto asina konserviendo biodiversidat. E estudio di beeknan i kursonan di awa in general ta yama hydrologia di superfisio anto ta un parti esensial di geografia ambiental.
==Ekosistema==
[[File:View of loch lomond.JPG|thumb|left|[[Loch Lomond]] na eskosia ta forma un ekosistema relativamente isolá. E komunidat di piska den e lago aki a keda meskos pa un periodo hopi largu di tempu..]]
[[File:Chicago Downtown Aerial View.jpg|thumb|Un mirada areal di un ambiente humano. Riba e portet ta mira e siudad di [[Chicago]]]]
''Artíkulo prinsipal'', ''[[Medio Ambiente]]'', ''[[Ekologia]]''
Ekosistemanan ta komponé dor di un variedat di komponentenan ábiotiko i biótiko ku ta funshoná den un manera interrelashoná. E struktura i komposishon ta ser determiná dor di varios faktornan ambiental ku tambe ta interrelashoná. Variashonnan den e faktornan akí lo inisiá modifikashonnan dinámiko na e ekosistema. Un par di e komponentenan mas importante ta: [[tera]], [[atmósfera]], radiashon di [[solo]], awa i organismonan bibu.
Sentral na e ekosistema ta e idea ku [[Organismo|organismonan bibu]] ta interaktuá ku kada otro elemento di nan ambiente lokal. Eugene Odum, un fundadó di ekologia a bisa: "Kualke unito ku ta inlui tur e organismonan (e kommunidat) den un área ta interaktuando ku e ambiente fysiko na kua un vloeimentu di energia ta sirkula i ta trese un stuktura trophico mas definí, diversidat biotiko, anto syklonan material (enkambio entre sernan bibu i no-bibu) den e sistema tin un ekosistema, espesienan ta konekta i dependiente di otro den e [[kadena di kuminda]], i en kambio [[energia]] anto [[materia]] entre nan mes anto nan ambiente. E ekosistema humano ta fundá den e dekonstrukshon di e dichotonimia di hende/naturalesa riba e premisio ku tur espesie ta depende di otro, i tambe ku e konstituentenan abiotiko di nan biotipo.
Un unito mas chikitu ta yama un [[mikroekosistema]]. Por ehèmpel un mikrosistema por ta un piedra anto tur e bida bou di dje. Un ''makroekosistema'' por enbolbí henter un ekoregion, entre su basin di drainahe.
[[Category:Geologia]]
[[Category:Naturalesa]]
mgm8yo1qqumhfld19c70qbgqv46pz3s
187117
187115
2026-04-11T18:19:39Z
Kallmemel
14000
187117
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Hopetoun falls.jpg|thumb|310px|<div class="center">[[Hopetoun Falls]], [[Australia]]</div>]]
[[File:Galunggung.jpg|thumb|right|310px|[[Wèrlèk]] ta dal durante e erupshon di e [[Volkan]] [[Galunggung]] grandi, [[West Java]], na 1982]]
'''Naturalesa''', ta mata i planta en un solo lugar que estorba den e esensia mas grandi, ta ekivalente na e '''Mundu Natural''', e '''Mundu Físiko''', of e '''Mundu Material'''. "Naturalesa" ta referí na e fenomeno di e mundu físiko, anto tambe na bida en general. E ta varia di skala di e nivel supatómiko pa e nivel [[Universo|kosmiko]].
E palabra naturalesa ta derivá for di e palabra [[latin]] "natura", òf "kalidatnan esensial",ku den tempunan antiguo tabata nifiká literalmente "duna lus". Natura tabata un tradukshon di e palabra griego "physis" (φύσις), ku originalmente tabata relashoná ku e karakter intrínsiko di mata, bestia i otro kosnan ku ta desaroyá riba nan mes. E konsepto di naturalesa tur na tur, e universo fisikó, ta un di e diferente eskpanshonnan di e noshon original; el a kuminsá komo un par di aplikashonnan di e palabra φύσις dor di filósofonan pre-Sokrátiko i a haña mas influensia sigun tempu a progresá.
Entre e varios uso den e mundu di awendia, "naturalesa" por referí na e relmo general di varios tipo di animal i den algun kaso na e prosesonan asosiá ku ophetonan inanimá manera tiponan partikular di fenómenonan ku ta eksisti riba nan mes, manera e [[Wèr|wèr]] i e [[geologia]] di mundu, i e materia i e energia di kua tur e kosnan aki ta kompone di dje. E ta wordu tumá pa nifiká "Ambiente Natural" of selba i animalnan salbahe ("wild"), piedra, mondi, playa, i en general e kosnan ku no a wòrdu alterá supstansialmente dor di e ser humano, of ku tei dor di intervenshon humano. Por ehempel, ophetonan manafakturá i e interakshon humano no ta wòrdu konsiderá komo parti di naturalesa, of nan ta wòrdu kualifiká komo, por ehèmpel "Naturalesa humano". Esaki ta un konsepto mas tradishonal di kosnan natural ku te ainda por wòrdu haña awendia ta impliká un distinshon entrelo natural i lo artifisial, e artifisial ta wòrdu konsiderá di ta e kos ku a wordu traha dor di e konsenshi humano. Dependiendo di e konteksto partikular, e tèrmino "natural" tambe por wòrdu distinguí for di lo inatural, lo sobrenatural, i lo artifisial.
==Mundu==
[[File:The Earth seen from Apollo 17.jpg|thumb|right|200px|Un bista di [[Mundu]], tumá na 1972 dor di e [[astronauta|astronauntanan]] di [[Apollo 17]]. E imagen aki ta e uniko te ahinda mustrando un hemisferio kla di mundu.]]
''Artikulo prinsipal'': ''[[Tera (planeta)|Tera]]'', i ''[[Geología]]''
[[Tera (planeta)|Tera]] ta e úniko planeta ku ta konosí di ta kontené bida, i su karakterístikanan natural ta suheto di varios estudionan sientífiko. Den nos [[sistema solar]], e ta e di tres planeta for di solo; e ta e planeta tereste mas grandi i e planeta di sinku mas grandi na tur. Su karakterístikanan klimátiko mas prominente ta su dos regionnan polar, dos region temperá relativamente chiki anto un parti grandi tropiko pa suptrópiko. Presipitashon ta varia hopi entre e lokashonnan, di varios meter di awa pa aña te ku menos ku un milimetro. 71 prshento di e superfisio di mundu ta kubri dor di lamanan salu. E restante ta kubri dor di kontinentenan i islanan, mayoria di dje na e hemisferio nort.
Tera a evolushoná dor di prosesonan geológiko i biológiko ku a laga trasonan di e kondishonnan original. E parti pafo ta dividi entre varios [[plachi tektóniko]] moviendo, ku a kambia relativamente lihe varios biaha. E interior ta keda aktivo, ku un lag diki di mantel den estado likido i un sentro di heru puro ku ta genera un fèlt magnétiko.
E kondishonnan [[atmosfera|atmosfériko]] a wordu altera signifikamente dor di sernan bibante, ku a traha un balansa ekológiko ku a stabilisa e kondishonnan di e planeta. Aunke tin variashonnan regional den klima dor di latitudo i otro faktornan geológiko, e klima promedio di mundu ta basta stabil durante periodonan interglasial, i variashonnan di un grado of dos den temperatura global tabatatin histórikamente gran efekto riba e balansa ekológiko i e geografia aktual di mundu.
===Geologia===
[[Image:Tectonic plate boundaries.png|thumb|right|300px|Tres tipo di grensnan tektoniko.]]
Geologia ta e siensia i estudio di e materia solido i likido ku ta konstituí mundu. E fèlt di geologia ta enkompasa e estudio di su komposishon, struktura, propiedatnan fisiko, dinamiko, anto historia di e materialnan di mundu, anto e prodeso den kua nan ta wordu formá, mové i kambiá. E fèlt aki ta un disiplina akademiko mayor, anto e ta importante pa e ekstakshon di mineralnan i hydrokarbon, konosementu di mitigashon i peligernan natural, un par di fèltnan di enignier ano akontesementu di klimanan i ambientenan di pasado.
====Evolushon Geologiko====
E geologia di un area ta evolushoná ora tempu pasa komo depositonan di piedra ta wòrdu depositá i pone anto prosesonan deformashonal ta kambia nan lokashonan.
Piedranan ta depositá primeramente dor di deposito riba e superfisie of entre e otro piedranan abou di dje. Depositashon por okuri ora lagnan di sedimento kai riba e superfisio di mundu anto lithifiká depues den piedra sedimentario, of ora material volkaniko manera as di volkan of lava, ta kubri e superfisio. Introusonan Ingenouso manera batholithikonan, laccolithsonan, dijknan, and silonan, ta wordu pushá ariba den e piedra riba dje anto nan ta kristalisá ora nan penetra.
Despues di e sekuensia inishal di piedranan ku a wordu depositá, e piedra ta wordu deforma of metamorfosá. Deformashon ta okuri tipikamente dor di e kitamentu horizontal, of e moveshon di banda pa banda. E regimonan struktural aki ta relashoná en grande pa konvirgi, divirgu anto transforma na e fronteranan, respektivamente entre platonan tektoniko.
===Perspektivo Historiko===
[[Image:Pangea animation 03.gif|thumb|left|325px|Un animashon di [[Mundu]] su sperashon di [[Pangaea]] hypotisá.]]
[[Image:Hyperia.jpg|thumb|left|200px|[[Plankton]] ta biba den oceanonan, lamanan i lagonan, anto ta eksistí riba mundu pa sigur 2 bion aña.]]
Mundu ta estima ku a wordu forma 4.54 bion aña pasá for di e nebula di solo, huntu ku e solo i e otro planetanan. E luna a wordu forma kasi 20 mion aña despues. Initialmente di smelt, e lag eksterno di e planeta a fria, resultando den kun làg solido. Gasmentu i aktividat volkaniko a produsi un atmosfer primordial. Vapor di awa ku a kondensa, mayoria of tur di dje a bini for di eis ku a wordu trese dor di kometa, a produsi oceanonan anto otro kaminda di awa. E kemestria hopi energetiko aki ta wordu kere ku a produsi un molekula mes replikante ront di 4 bion aña pasá.
Kontinentenan a forma, anto despues nan a parti atrobe anto a reforma den un proseso den kua e superfisio di mundu a kambia durante mion di aña, okashonalmente trahado un superkontinente. Ront di 750 mion aña pasá, e prome superkontinente konosi Rodinia, a kuminsa kibra. E kontinentenan despues a rekombina pa forma Pannotia ku a kibra tambe anto mas o menos 540 mion aña pasá finalmente a forma esun di Pangaea, ku a kibra mas o menos 180 mion aña pasá
Tin evidensia signifikante ku tabata tin glasiashon global severo durante e era Neoproterozoiko durante kua henter e planeta a wordu kubri dor di un kapa di sneu. E hypothesis aki ta wordu yama "Mundu Sneubal", anto e ta di interes partikular komo e ta presidi e [[Eksploshon di Cambrian]] den kua bida multiselular a kuminsá, ront di 530–540 mion aña pasá.[16]
For di e eksploshon di Cambrian tabata tin sinku ekstinshon grandi defení. E delaster unu a okuri 65 mion aña pasá, ora un meteorita a dal nos planeta i a kuminsa ku e ekstinshon di e [[Dinosouro|dinosourionan]] no-aviano i otro reptilonan grandi. Pero a spar animalnan chiki manera mamiferonan ku tabata parse djaka. Durante e siguiente 65 mion aña bida mamifero a diversifika.
Un par di mion aña pasá, un espesie di makaku afrikano a haña e abilidat di para riba dos pia. E advento siguiente di bida humano, anto e desaroyo di agrikultura i otro sivilisashon a laga humanonan pa afekta e planeta mas tantu ku tur otro espesia di bestria, afektiendo komo e naturalesa anto e kantidat di organismonan ku e klima global. Pa komparashon, e katastrope di [[oksigeno]], produsí pa e kresenentu di lima durante e periodo sideriko, tabatin mester di 300 mion aña pa kulmina.
E era presente ta wordu klasifika komo un evento di ekstinshon, e ekstinshon di Holoceno, esun mas lihe ku a heri pasa. Un par, manera E. O. Wilson di [[Universidat di Harvard]], ta bisa ku e destrukshon di e biosfera dor di humanonan por kousa mitar di tur bida na tera pa muri den e siguiente 100 añanan. E ekstento di e evento di ekstinshon aki te ahinda ta wordu diskuti i kalkula dor di biologonan.
==Atmosfer, Klima i Wèr==
[[Image:Top of Atmosphere.jpg|thumb|300px|Lus blou ta spat mas tantu ku otro olanan di lus dor di e gasnan den e atmosfer, dunando mundu un halo blou ora bo mire for di espasio.]]
''Artikulo prisipal'', ''[[Wèr]]'', ''[[Klima]]'', ''[[Atmosfera di mundu|Atmosfer di Tera]]''
E atmósfera di mundu ta hunga un papel importante den e sostenementu di e [[ekosistema]] di mundu. E lag fini di gasnan ku ta kubri mundu ta wantá na su luga dor di gravedat. [[Airu]] seku ta konsistí di 78% [[nitrógeno]], 21% [[oksígeno]], 1% [[argon]] i otro [[Gas inerto|gasnan inerto]], dióksido di karbon,, etc; pero airu tambe ta kontene un montante variabel di vapor di awa. E [[preshon]] atmosferika tin un haltura di eksala di mas o menos 8 kilometro na e superfisio di mundu.
E [[kapa di ozono]] di mundu ta hunga un rol importante, bahando e katidat di rayonan ultravioleta ku ta penetra e atmosfer. Komo [[DNA]] ta daña hopi lihe dor di e rayonan aki, e ta sirbi komo un protektor di bida. E atmósfera tambe ta retene kayente, asina redusiendo e extremonan den temperatura.
Wèr terestral ta okuri den e parti mas abou di e atmosfer, anto ta sirbi komo un sistema konvektivo pa redistribui kayente. [[Stromingennan di Laman]] ta un otro faktor importante den determinando e klima, partikularmente e sirkulashonnan termiko grandi ku ta distibui kayente for di e ekueter na e regionnan polar. E korientenan aki ta yuda modera e diferensianan den [[temperatura]] entre [[zomer]] ku [[winter]] den e zonanan temperá. Tambe, sin e redistribushon aki e areanan tropikal lo ta hopi mas kayente, i e region nan polar hopi mas friu.
Wèr por tin efektonan benefisioso komo ku ta hasi daño. Ekstremonan den wèr manera [[warwaru]] of [[orkan]], por gasta hopi energia den nan patnan, anto produsi devastashon. Vegetashon di e superfisio ta haña un dependensia riba e variashon periodikal di e seizoenan, anto un par di kabio chikitu durante solamente un par di aña por tin un efekto dramatiko riba e vegetashon komo e bestianan ku tin mester di dje pa nan kuminda.
[[File:A tornado near Anadarko, Oklahoma, on May 3, 1999.jpg|thumb|right|280px|<div class="center">Un tornado na [[Oklahoma]] sentral.</div>]]
E klima planetario ta midi den terminonan mas largu ku e wér pa sigui sierto trentnan. Hopi faktornan ta konosi pa influensia e klima, inluiendo korientenan oceaniko, e albedo di e superfisio, gasnan di broeikas, variashonan den luminosidat di solo, anto kambionan den e planeta su orbito. basá riba e rekortnan historiko, e mundu ta konosi pa a bai dor di varios kambionan klimatiko den e pasado, inkluyendo [[Eranan di Eis]].
E klima di un region ta depende di un number di faktor, spesialmente e [[latitut]]. Un banda latidudal riba e superfisie ku atributanan similar ta forma un region klimatiko. E number di e regionan ei, for di e regionnan tropikal na e equator te ku e regionnan polar den e polonan ekstemo di nort i sur. Wèr tambe ta influensia dor si e [[temporada]] ku ta un resultado di e echo ku mundu su aksis ta leun un tiki for di e plano orbitual. Kemèn, na un tempu durante zomer of winter, un parti di e planeta ta mas eksponé na e rayonan di solo. E eksposishon aki ta alterna ora e mundu ta drei den su orbito. Na un tempu, un ta nada na kua seizon e hemisferionan di nort i sur semper ta eksperensia seizonan kontrali.
Wèr ta un sistema kaotiko ku ta modifá lihe dor di kambionan chiki den e medio ambiente, kemen voorspelling presies ta limita awendia pa solamente un par di dia. Tur na tur dos kos ta pasando ront mundu awendia: (1) e averahe di temperatura ta aumentando; anto e klimanan regional ta bezig ta kambia.
==Awa riba tera==
[[Image:44 - Iguazu - Décembre 2007.jpg|thumb|right|425px|<div class="center">E [[Watervalnan di Igazú]] na e grens entre [[Brazil]] i [[Argentina]].</div>]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Awa]]''
'''Awa''' ta un [[sustansia kímiko]] ku ta kompone di [[hidrogeno]] i [[oksigeno]] anto ta vital pa tur forma konosi di [[bida]] Na uso typical ''awa'' ta referí solamente na su [[forma di materia|forma]] [[likidó]], pero e substansia tambe tin un estado [[solido]], [[eis]], anto [[gaseoso]], [[bapor di awa]] of [[stom]]. Awa ta kubri 71% di e superfisie di [[Mundu]]. Riba tera, e ta wòrdu hañá prinsipalmente den e oceanonan anto otro kurpanan grandi di awa, ku 1.6% di dje abou den suela anto 0.001% di dje den nos [[airu]] komo [[bapor]], [[nubia]]nan (formá dor di partikulonan solido od líkido suspendí den airu) anto komo persipitashon. Oceanonan ta tene 97% di e awa riba nos superfisio, [[glesjer]]nan anto [[kapa di eis|kapanan di eis polar]] 2.4%, anto otro kurpanan manera riunan, lagonan i pontnan 0.6%. Adishonalmente un kantidat minuto ta kontene den kurpanan biológiko anto produktonan manafaktura.
===Oceano===
[[Image:Ocean from Leblon.jpg|thumb|left|250px|Un mirada di e [[Oceano Atlantiko]] for di [[Leblon]], [[Rio de Janeiro]].]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Oceano]]''
Un [[oséano]] ta e kurpa di awa mayor di [[Awa di Laman|awa salu]], anto un komonente prinsipal den e hydrosfera. Aproksimadamente 71% di e superfisie di mundu (un area di mas o menos 361 mion kilometro kuadrado) ta kubri dor di oceanonan, un [[Oceano Mundial|kurpa kontinuoso]] ku ta dividí un par di oséanonan prinsipal si [[laman]]nan mas chikitu. Mas ku mitar di e area aki ta mas ku 3.000 meter profundo. Salinidat averahe ta ront di 35 ppt (3.5%) anto kasi tur awa salu ta entre 30 i 28 ppt. Aunke tin areanan konosi komo lamanan sepera, e awanan aki ta komprimi un oceanonan global i kontinuoso ku interkambio liber entre su pratinan ta fundamental pa [[oceanografia]].
E divishonan oseániko mayor ta definí dor di e [[kontinente]]nan anto varios [[archipelago]]nan, anto otro kriteria: e divishonan aki ta (den grandesa asendio), e [[Oséano Pasífiko]], e [[Oséano Atlántiko]], e [[Oséano Indiko]], e [[Oceano sur]] anto e [[Oséano Ártiko]]. Regionan mas chikitu di e oceanonan ta yama laman, golfo, baija anto otro nomber. Tambe tin lagonan salu ku ta kurpanan mas chikitu sera for di e lamanan prinsipal. Dos ehèmpel notabel ta e [[Laman Aral]] i e [[Laman salu Grandi]].
===Lago===
[[Image:Lake mapourika NZ.jpeg|thumb|250px|<div class="center">[[Lago Mapourika]], Nobo Zealandia</div>]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Lago (kurpa di awa)|Lago]]''
Un lago (for di Latino ''lacus'') ta un fetura natural (of fetura phisiko), un korpa di likido riba e superfisio di un planeta ku ta lokalisa bou di un basino (ku no ta global) anto ta move masha poko poke si e move mes. Riba tera, un kurpa di awa ta konsidera un lago ora e ta paden di tera, no parti di un [[oceano]], mas profundo ku un pont anto e ta wordu duna awa dor di un [[riu]].
E úniko planeta otro ku tera ku tin lago ta [[Titan (luna)|Titan]], ku tin lagonan di [[ethano]], i probablemente meskla ku [[methano]]. E no ta konosi di Titan su lagonan ta wordu duna su likido for di riunan, perso riba su superfisio tin varios sobranan di riu. Lagonan natural riba tera ta generalmente wordu haña den areanan montañoso [[zona di rift|zonanan di rift]], anto areanan ku glasiashon resien of den pasado. Otro lagonan ta wordu haña den basinan endoreiniko of banda di e kursonan di riunan bieu Na sierto parti di mundu, tin hopi lago dor di basinan di awa kaotiko kedá atras for di e delaster siglo di hielo. Tur lago ta temporal over di tempunan geologiko, pasobra nan lo yena poko poko ku sedimento of basha over den e basino ku ta kontene nan.
====Pont====
''Artikulo prinsipal'', ''[[Pont]]''
[[Image:Mill Pond Sunset.jpg|thumb|right|250px|E Westborough Reservoir (pont di mill) na [[Westborough, Massachusetts]].]]
Un '''pont''' ta un kurpa di awa pará, natural komo traha dor di hende, ku ta normalmente mas chikitu ku un lago. Un variedat grandu di kurpanan traha ku forsa humano ta klasifika komo pontnan, inkluiendo yardinan di awa diseña pa ornementashon,pontnan di piská diseña pa brui piská, anto pontnan solar diseña pa warda energia solar. Pontnan i lagonan ta distingi for di beeknan dor di nan velosidat di korienten. Aunke korientenan di beeknan por wordu oberva fasilmente, pontnan i lagonan tin mikro-koriente dirigi ku un sistema termiko i bientu modera. E kosnan aki ta distingui un pont for di otro terenonan akuatiko manera poelnan di beek anto di tidio.
===Riu===
[[File:View from Cairo Tower 31march2007.jpg|thumb|275px|left|E [[riu di Nilo]] na [[Cairo]], [[Egypto]] su siudat kapital]]
''Artikulo prinsipal'', ''[[Riu]]''
Un [[riu]] ta un kurso di awa natural, normalmente di [[awa dushi]], ku ta laba bai drenta un [[oceano]], un [[lago]], un [[laman]] of un otro riu. Den un par di kaso un riu ta simplementa drenta tera of ta seka kompletamente prome ku e yega un otro kurpa di awa. Riu chikitu por tin hopi nomber dependiente riba nan luga manera beek ku [[rooi|roi]]; no tin un regla general ku ta defini kiko por wordu yama un riu. Hopi riu chikitu ta spesifiko pa e lokashon geografiko; un ehemplo ta ''Burn'' na eskosia kaminda un riu ta bisa pa ta mas grandi ku un beek pero esaki no tur biaha ta konta dor di e systema vag di e lenga. Un riu ta parti di e siklo hidrológiko. Awa den un riu ta generalmenta kolekta for di persipitashon dor di fangumentu di superfisio, rekargo di awa den tera, anto posnan, anto e losmentu di awa warde den eis natural anto paknan di sneu (glesjernan).
[[File:Bear Creek (Loyalsock Creek) 2.JPG|thumb|Bear Creek na [[Pennsylvania]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]]]
===Beeknan===
''Artikulo prinsipal'', ''[[Beek]]''
Un beek of stróm ta un kurpa di awa ku un koriente, konfidi den un plano anto bankonan di koriente. Na Merka un beek ta klasifika komo un kurso di awa mas chikitu di 18 meter di hancura. Beeknan ta conduitonan importante di e syklo di awa, instomentonan den awa di tera ta rekarga anto nan ta sirbi komo un koredor pa migrashon di piská i otro animalnan. E habitad biologiko den e visinidat emidiante di e beek yama e zona ripario. Den e ekstinshon di Holoceno ku ta pasando aworaki beeknan ta un koredor importante pa konekta habitadnan fragmentá anto asina konserviendo biodiversidat. E estudio di beeknan i kursonan di awa in general ta yama hydrologia di superfisio anto ta un parti esensial di geografia ambiental.
==Ekosistema==
[[File:View of loch lomond.JPG|thumb|left|[[Loch Lomond]] na eskosia ta forma un ekosistema relativamente isolá. E komunidat di piska den e lago aki a keda meskos pa un periodo hopi largu di tempu..]]
[[File:Chicago Downtown Aerial View.jpg|thumb|Un mirada areal di un ambiente humano. Riba e portet ta mira e siudad di [[Chicago]]]]
''Artíkulo prinsipal'', ''[[Medio Ambiente]]'', ''[[Ekologia]]''
Ekosistemanan ta komponé dor di un variedat di komponentenan ábiotiko i biótiko ku ta funshoná den un manera interrelashoná. E struktura i komposishon ta ser determiná dor di varios faktornan ambiental ku tambe ta interrelashoná. Variashonnan den e faktornan akí lo inisiá modifikashonnan dinámiko na e ekosistema. Un par di e komponentenan mas importante ta: [[tera]], [[atmósfera]], radiashon di [[solo]], awa i organismonan bibu.
Sentral na e ekosistema ta e idea ku [[Organismo|organismonan bibu]] ta interaktuá ku kada otro elemento di nan ambiente lokal. Eugene Odum, un fundadó di ekologia a bisa: "Kualke unito ku ta inlui tur e organismonan (e kommunidat) den un área ta interaktuando ku e ambiente fysiko na kua un vloeimentu di energia ta sirkula i ta trese un stuktura trophico mas definí, diversidat biotiko, anto syklonan material (enkambio entre sernan bibu i no-bibu) den e sistema tin un ekosistema, espesienan ta konekta i dependiente di otro den e [[kadena di kuminda]], i en kambio [[energia]] anto [[materia]] entre nan mes anto nan ambiente. E ekosistema humano ta fundá den e dekonstrukshon di e dichotonimia di hende/naturalesa riba e premisio ku tur espesie ta depende di otro, i tambe ku e konstituentenan abiotiko di nan biotipo.
Un unito mas chikitu ta yama un [[mikroekosistema]]. Por ehèmpel un mikrosistema por ta un piedra anto tur e bida bou di dje. Un ''makroekosistema'' por enbolbí henter un ekoregion, entre su basin di drainahe.
[[Category:Geologia]]
[[Category:Naturalesa]]
4iawxxb221knzqir4l4quvtyu26jqny
Oséano Pasífiko
0
3905
187112
180839
2026-04-11T18:15:44Z
Kallmemel
14000
equator>ekueter
187112
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox curpa di awa
| variante = c
| continente = [[Asia]]<br/>[[Oseania]]<br/>[[Amérika]]
| tipo = [[Oséano]]
| profundidad_averahe = 4280
| hanchura_max = 17,770 km
| largura = 13,900 km
| zoom = 1
| tipo_division_adm = Divishon
| division_adm = [[Awanan internacional|Awanan internashonal]]
| imagen2 = Ocean world Earth.jpg
| descripcion2 = Oséano Pasífiko kaptura pa tripulacion di Apollo 11 ariba 17 di juli 1969.
| stop_elevacion = si
}}
E '''Oséano Pasífiko''' ta e divishon oseániko mas grandi na [[tera (planeta)|mundu]]. E ta ekstendé for di e ártiko na parti nort te ku e [[Oséano Sur]] na parti sùit, mará dor di [[Asia]] i [[Australia (kontinente)|Australia]] na parti wèst, i [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] na parti ost.
Na 169.2 mion meter kuadrá kua area, e ta e divishon di e oséano mundial - i na su lugá e hidrosfera - ta kubri ront di 46% di e superfisio di e oséanonan di e planeta i 30% di e superfisio total. E ekueter ta dividi'e den e Oséano Pasífiko Nort i e Oséano Pasífiko Sur, ku dos eksepshon: e [[Islanan Galápagos|Islanan Galapagos]] i e [[Islanan Gilbert]], ku aunke nan ta na e ekuator ta wòrdu poní den e pasífiko sur. E [[Trencho di Mariana]] den e parti west di e pasífiko nort ta e parti ku tin mas profundidat den e pasífiko i na mundu, yegando un profundidat di mas ku 10.911 meter.
[[Category:Oséano]]
7f56114euvom2vmm8pfg47w78hbx17n
Tera (planeta)
0
3916
187008
186920
2026-04-11T12:43:50Z
Kallmemel
14000
187008
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% N<sub>2</sub>, 20,94% O<sub>2</sub>, 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo [[luna]]. E luna ta 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Un illustracion di Tera y Luna na un distancia aproxima for di otro.}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
olwe06eeo314ki0psoaj4hit7lsdcr3
187089
187008
2026-04-11T16:15:27Z
Kallmemel
14000
parameter
187089
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= 15°C (medio)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% N<sub>2</sub>, 20,94% O<sub>2</sub>, 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo [[luna]]. E luna ta 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Un illustracion di Tera y Luna na un distancia aproxima for di otro.}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
qte9zuebc6kspnty535i71io2e6csjw
187090
187089
2026-04-11T16:16:36Z
Kallmemel
14000
wikilink
187090
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= 15°C (medio)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo [[luna]]. E luna ta 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Un illustracion di Tera y Luna na un distancia aproxima for di otro.}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
qe6zdrnyrwznc1xsjavpnt8wt7t3o7n
187091
187090
2026-04-11T16:18:13Z
Kallmemel
14000
parameter
187091
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo [[luna]]. E luna ta 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Un illustracion di Tera y Luna na un distancia aproxima for di otro.}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
6y3jcey9ezp8jx54nkj33etfjoplh7k
187092
187091
2026-04-11T16:23:35Z
Kallmemel
14000
/* Luna */ reformulacion, ref
187092
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo [[luna]]. E luna ta 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
ovtx48e2hv47sx0pzet0c8i5zatz8j8
187093
187092
2026-04-11T16:24:48Z
Kallmemel
14000
/* Luna */
187093
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4.5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
p3osrfmbpg2wrhb8431lt9uc9l2zt1x
187094
187093
2026-04-11T16:25:26Z
Kallmemel
14000
187094
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 unidad atronomico)
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
iv9aimci2tzxyfwbwdgmmmehld4fucb
187197
187094
2026-04-12T10:22:20Z
Kallmemel
14000
187197
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×106 [[Kilometer|km]] (~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
s4jjhshanvrwemono3hpsupqdc481xg
187198
187197
2026-04-12T10:22:53Z
Kallmemel
14000
187198
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×10<sup>6</sup> [[Kilometer|km]] (~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
duleym8r9vtzpk9qzo447dqfov1etar
187199
187198
2026-04-12T10:23:12Z
Kallmemel
14000
187199
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×10<sup>6</sup> [[Kilometer|km]]<br>(~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= −89.2 °C (mínimo)<br>15°C (medio)<br>56.7 °C (máksimo)
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
h1mq6vc7a1iq4zip84z1muuailesehn
187200
187199
2026-04-12T10:26:58Z
Kallmemel
14000
187200
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×10<sup>6</sup> [[Kilometer|km]]<br>(~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= mínimo: −89.2 [[Celsius|°C]]<br>medio: 15°C<br>máksimo:56.7 °C
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
ly5h3igpeyx7ev7v8g5k4ep5kuw7895
187201
187200
2026-04-12T10:27:13Z
Kallmemel
14000
187201
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×10<sup>6</sup> [[Kilometer|km]]<br>(~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= mínimo: −89.2 [[Celsius|°C]]<br>medio: 15°C<br>máksimo: 56.7 °C
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| spoor
|-
| Cripton
| spoor
|-
| [[Hidrogeno]]
| spoor
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
3g74igjrn5lk6n86czllm117tcd1rte
Solo
0
4050
187011
180102
2026-04-11T12:44:36Z
Kallmemel
14000
187011
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
| edad = ~5,59 bion aña
| diameter = 1,393 mion [[Kilometer|km]]
| masa = 1,989×10<sup>30</sup> kg
| temp_superficie = 5780
| densidad = den e núkleo:<br>148 g/cm<sup>3</sup>
| durashon_rotacion = Ekuator: 25 [[dia]]<br>Polnan: 36 dia
}}
'''Solo''' (símbolo: [[file:Sun symbol (fixed width).svg|16px|☉]]; na [[Latin]]: ''sol, solis'') ta un [[strea]] den e sentro di e [[sistema solar]]. E tin un diameter di mas o ménos 1.392.000 km o sea 109 biaha esun di [[tera (planeta)|mundu]].
E masa solar tin un peso di mas o ménos 2×10<sup>30</sup> kilogram esei ta ekivalente na 330.000 biaha esun di mundu; por atribuí 99.86% di e masa total di e sistema solar na dje.<ref>[https://web.archive.org/web/20200711133403/http://inis.jinr.ru/sl/vol1/_djvu/P_Physics/Woolfson%20M.M.%20Origin%20and%20evolution%20of%20the%20solar%20system%20(IOP)(425s).pdf The origin and evolution of the solar system], Journal Astronomy & Geophysics</ref> Mas o ménos tres kuart di e masa di e solo ta konsistí di [[hidrógeno]], i mayoria di e sobrá ta [[helium]], anto kandidatnan menor di elementonan mas pisá manera [[oksígeno]], [[karbon]], [[neon]] i [[heru]].[[File:Sun - 2 Aug. 2013.jpg|left|thumb|Solo - [[2 di ougùstùs]] [[2013]]]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1023784514|titulo=Sun}}
{{References}}
}}
[[category:Astronomia]]
hfo30j61a6g099nzduj1ccepeczxcr4
187012
187011
2026-04-11T12:44:43Z
Kallmemel
14000
187012
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
| edad = ~5,59 bion aña
| diameter = 1,393 mion [[Kilometer|km]]
| masa = 1,989×10<sup>30</sup> kg
| temp_superficie = 5780
| densidad = den e núkleo:<br>148 g/cm<sup>3</sup>
| durashon_rotacion = Ekuator: 25 [[dia]]<br>Polnan: 36 dia
}}
'''Solo''' (símbolo: [[file:Sun symbol (fixed width).svg|16px|☉]]; na [[Latin]]: ''sol, solis'') ta un [[strea]] den e sentro di e [[sistema solar]]. E tin un diameter di mas o ménos 1.392.000 km o sea 109 biaha esun di [[tera (planeta)|mundu]].
E masa solar tin un peso di mas o ménos 2×10<sup>30</sup> kilogram esei ta ekivalente na 330.000 biaha esun di mundu; por atribuí 99.86% di e masa total di e sistema solar na dje.<ref>[https://web.archive.org/web/20200711133403/http://inis.jinr.ru/sl/vol1/_djvu/P_Physics/Woolfson%20M.M.%20Origin%20and%20evolution%20of%20the%20solar%20system%20(IOP)(425s).pdf The origin and evolution of the solar system], Journal Astronomy & Geophysics</ref> Mas o ménos tres kuart di e masa di e solo ta konsistí di [[hidrógeno]], i mayoria di e sobrá ta [[helium]], anto kandidatnan menor di elementonan mas pisá manera [[oksígeno]], [[karbon]], [[neon]] i [[heru]].[[File:Sun - 2 Aug. 2013.jpg|left|thumb|Solo - [[2 di ougùstùs]] [[2013]]]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1023784514|titulo=Sun}}
{{References}}
}}
[[category:Astronomia]]
fn9g9moxqa01s3c7y4kmpgyoyaiine0
1936
0
4239
187059
158124
2026-04-11T14:52:17Z
Caribiana
8320
Maurits Larmonie
187059
wikitext
text/x-wiki
{{Aña}}
'''1936''' ta un [[schrikkeljaar]] kuminsando riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
* [[9 di mei|9]] - E promé avion komersial a baha na [[Boneiru]] i a wòrdu risibí pa gezaghebber van Eps. E avion Oriol di [[KLM West-Indisch Bedrijf]] ku a sali di [[Kòrsou]] a aterisa riba e pista di Subi Blanku den 35 minut.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281684:mpeg21:p003|titel=De eerste vlucht naar Bonaire|werk=[[Amigoe]]|datum=1936-05-13|bezochtdatum=2024-03-11}}</ref>
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[20 di aprel|20]] - [[Maurits Larmonie]] († 2026), hurista i polítiko di [[Kòrsou]].
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
* [[7 di yüli|7]] - [[Toon Abraham]] († 2019), polítiko [[Boneiru|boneriano]].
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
* [[17 di desèmber|17]] - [[Frank Martinus Arion]] (†2015), eskritor, poeta i lingwista di [[Kòrsou]].
* [[17 di desèmber|17]] - [[Papa Francisco|Papa Fransisko]] (†2025), lider di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] (2013-2025).
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
* [[5 di mart|5]] - [[Johannes Boskaljon]] (72), músiko i kompositor di [[Kòrsou]]
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Category:Aña]]
jex8varjbfomz2apxt3erqfts31lnrp
2 di aprel
0
7931
187058
186390
2026-04-11T14:50:47Z
Caribiana
8320
Maurits Larmonie
187058
wikitext
text/x-wiki
{{Balki calendario mensual sin siman|4}}
'''2 di aprel''' ta e di 92 dia di aña (93 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 273 dia pa sera e aña.
== A sosode ==
* [[1958]] - A funda [[Antilliaanse Brouwerij N.V.]], mihó konosí komo Amstel Brouwerij Curaçao na [[Kòrsou]].
* [[1982]] - [[Argentina]] ta ataka e [[Islanan Falkland]], tambe konosí komo "Islas Malvinas".
* [[2025]] - Den kuadro di su polítika “Merka Promé” [[Donald Trump|presidente Trump]] di [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] a anunsiá un regimen di tarifa riba importashon di mayoria di paisnan na mundu, ku ta wòrdu kalifiká komo un "guera komersial". Pa merkansia for di [[Aruba]], [[Kòrsou]] i [[Sint Maarten]] e tarifanan a subi ku 10%.<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/04/04/analyse-aruba-curacao-en-sint-maarten-kwetsbaar-voor-handelsoorlog/ Analyse - Aruba, Curacao en Sint Maarten kwetsbaar voor handelsoorlog], dossierkoninkrijksrelaties.nl (4 di aprel 2025)</ref>
== A nase ==
* [[1920]] - [[Ena Dankmeijer-Maduro]] († 2016), kolekshonista di herensia [[hudaismo|hudiu]] di [[Kòrsou]]
* [[1972]] - [[Javier Silvania]], polítiko di [[Kòrsou]].
* [[1972]] - [[Carlson Manuel]], polítiko di Kòrsou.
== A fayese ==
* [[2026]] - [[Maurits Larmonie]] (89),hurista i polítiko di [[Kòrsou]].
== A selebra/konmemora ==
* Pasku grandi na [[1589]], [[1600]], [[1673]], [[1679]], [[1684]], [[1741]], [[1747]], [[1752]], [[1809]], [[1820]], [[1893]], [[1899]], [[1961]], [[1972]], [[2018]], [[2051]], [[2056]].
* Dia Mundial di Konsientisashon di [[autismo|Outismo]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Aprel]]
4ntk0jqobzi2lhayj6w0m0tckohe9uj
20 di aprel
0
7960
187060
156194
2026-04-11T14:53:01Z
Caribiana
8320
Maurits Larmonie
187060
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Balki calendario mensual sin siman|4}}
'''20 di aprel''' ta e di 110 [[dia]] di aña (111 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 255 dia pa sera e aña.
== A sosodé ==
* [[1792]] - [[Fransia]] ta deklará guera na [[Austria]].
* [[1808]] - [[Amsterdam]] ta bira [[kapital]] di [[Hulanda]] bou di [[Napoleon Bonaparte]].
* [[1924]] - [[Turkia]] ta haya un konstitushon nobo bou di [[Mustafa Kemal Atatürk]].
[[File:BayofPigs.jpg|thumb|150px|Bahia di Cochinos na [[Cuba]].]]
* [[1942]] - Durante un lantamentu breve na [[Suffisant]], [[Kòrsou]] polis militar i guardianan [[Hulanda|hulandes]] ta tira diessinku wèlguista [[China|chines]] mata. E insidente aki a bai den historia komo e "[[matansa di aprel]]".
* [[1961]] - E invashon di e Bahia di Cochinos na [[Cuba]], ehekutá pa militantenan anticastrista ku sosten di CIA merikano, ta fracasá.
* [[1991]] - Coastal Oil Corporation ta hasi reapertura di e refineria, antes konosi komo [[Lago Oil & Transport Company]], na [[San Nicolas]], [[Aruba]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210419223422/https://24ora.com/20-di-april-ta-recorda-30-ana-di-reapertura-di-refineria-coastal/ 20 di april ta recorda 30 ana di reapertura di refineria Coastal], 24ora.com (19 di aprel 2021)</ref>
* [[1992]] - Na [[London]] ta tuma luga un konsierto pa konmemorá [[Freddie Mercury]], kantante di e grupo [[Queen]] kende a muri di aids.
* [[2007]] - Ta tene elekshon pa [[Konseho Insular]] na e sinku isla di [[Antias Hulandes]]: [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]]. Esaki tabata e ultimo elekshon insular promé ku [[disolucion di Antia Hulandes|e pais a disolbe]] na 2010.
== A nase ==
* [[1889]] - [[Adolf Hitler]] († 1945), polítiko i diktador [[Alemania|aleman]].
* [[1936]] - [[Maurits Larmonie]] († 2026), hurista i polítiko di [[Kòrsou]].
* [[1939]] - [[Dinah Veeris]] († 2024), eksperto di yerba na [[Kòrsou]].
* [[1941]] - [[Jaime Saleh]], hurista di [[Boneiru]] i gobernador di Antia Hulandes (1990-2002).
[[File:Mario Moreno - Cantinflas-2.jpg|thumb|150px|Cantinflas (1964)]]
== A fayesé ==
* [[1984]] - [[Hipolito Ocalia]] (67), pintor i artista visual [[Antias Hulandes|antiano]].
* [[1993]] - [[Cantinflas]] (Mario Moreno, n. 1911), aktor i komediante [[Mexico|mehikano]].
* [[2017]] - [[Cuba Gooding Sr.]] (n. 1944), aktor i kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]].
== A selebrá/konmemorá ==
* [[Pasku di Resurekshon|Pasku grandi]] na [[1631]], [[1642]], [[1710]], [[1783]], [[1794]], [[1851]], [[1862]], [[1919]], [[1924]], [[1930]], [[2003]], [[2014]], [[2025]].
* {{CUW}} - [[Matansa di aprel]]
== Mira tambe ==
* [[19 di aprel]]
* [[21 di aprel]]
* [[20 di mart]]
* [[20 di mei]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Aprel]]
p5hyz8evgni9nln63ti454zxozd8pnj
Luna
0
8402
187013
186979
2026-04-11T12:45:00Z
Kallmemel
14000
187013
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox obheto celestial
| tipo = satelite natural
}}
[[File:The Bangkok Supermoon Photographs by Peak Hora 10.jpg|thumb|Luna grandi]]
'''Luna''' ([[latin]]: ''luna'')<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/luna|titel=luna|bezochtdatum=2024-05-15|werk=Online Etymology Dictionary|taal=en}}</ref> ta e di cinco luna mas grandi den e [[sistema solar]] y e unico satelite natural di e planeta [[Tera (planeta)|Tera]].<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref> Na aña 1610, e conocemento di otro luna a bira realidad te ora [[Galileo Galilei]] a descubri cuater otro luna ta orbita [[Yùpitèr (planeta)|Jupiter]].<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/|titel=The Moon|bezochtdatum=2024-05-15|werk=science.nasa.gov}}</ref>
E formacion di Luna a tuma luga na e momento cu un [[obheto astronomico]], probablemente tamaño di [[Mars]], a dal den Tera 4,46 biyon aña pasa.<ref>{{Citeer web|url=https://www.nationalgeographic.nl/wetenschap/a45625307/hoe-oud-is-de-maan|titel=Nieuw onderzoek: de maan is 40 miljoen jaar ouder dan gedacht|bezochtdatum=2024-08-25|auteur=Willeke van Doorn|datum=2023-10-24|werk=National Geographic|taal=nl}}</ref> Luna ta 27% e tamaño di Tera y su superficie ta di piedra solido.<ref name=":0" /> Luna ta orbita Tera na un distancia promedia di mas o menos 385.000 kilometer.<ref name=":1" /> E rotacion di Luna rond su mesun as ta sincronisa cu e orbita di Luna rond di Tera. Asina, e mesun banda di Luna ta semper punta den direccion di Tera.<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/top-moon-questions/|titel=Top Moon Questions|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
Luna no ta crea su mesun [[Lus|luz]], e luz di luna ta en realidad e reflexion di luz di [[Solo]]. For di perspectiva di Tera, e parti lusa di Luna ta mustra briyante, casi blanco. Esaki ta un illucion. E briyo di Solo cu ta refleha for di Luna, ta haci'e dificil pa por mira e color actual di Luna for di un distancia. Un bista mas profundo ta revela cu gran parti di e paisahe di Luna ta den tono greis scur, similar na piedranan haya cerca di volkan na Tera. En general, solamente un di dies parti di luz di Solo cu ta dal riba Luna ta ser refleha bek den espacio, e resto ta ser absorba. E porcion aki di luz refleha ta yama ''[[albedo]]''. Pa compara, Tera, cual ta contene awa, ta refleha mas o menos tres di dies parti di rayonan di luz di Solo.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/moonlight/|titel=Moonlight|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
{{Panorama
| image = 008 Jack's 4 O'clock EVA-1 LM Pan Hi Res.jpg
| height = 220
| caption = Apollo 17 panorama. Paisahe di Luna den tono greis.
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
byl4fh0tj73xful7ul5q9vhimmai60e
187014
187013
2026-04-11T12:49:11Z
Kallmemel
14000
-imagen
187014
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox obheto celestial
| tipo = satelite natural
}}
'''Luna''' ([[latin]]: ''luna'')<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/luna|titel=luna|bezochtdatum=2024-05-15|werk=Online Etymology Dictionary|taal=en}}</ref> ta e di cinco luna mas grandi den e [[sistema solar]] y e unico satelite natural di e planeta [[Tera (planeta)|Tera]].<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref> Na aña 1610, e conocemento di otro luna a bira realidad te ora [[Galileo Galilei]] a descubri cuater otro luna ta orbita [[Yùpitèr (planeta)|Jupiter]].<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/|titel=The Moon|bezochtdatum=2024-05-15|werk=science.nasa.gov}}</ref>
E formacion di Luna a tuma luga na e momento cu un [[obheto astronomico]], probablemente tamaño di [[Mars]], a dal den Tera 4,46 biyon aña pasa.<ref>{{Citeer web|url=https://www.nationalgeographic.nl/wetenschap/a45625307/hoe-oud-is-de-maan|titel=Nieuw onderzoek: de maan is 40 miljoen jaar ouder dan gedacht|bezochtdatum=2024-08-25|auteur=Willeke van Doorn|datum=2023-10-24|werk=National Geographic|taal=nl}}</ref> Luna ta 27% e tamaño di Tera y su superficie ta di piedra solido.<ref name=":0" /> Luna ta orbita Tera na un distancia promedia di mas o menos 385.000 kilometer.<ref name=":1" /> E rotacion di Luna rond su mesun as ta sincronisa cu e orbita di Luna rond di Tera. Asina, e mesun banda di Luna ta semper punta den direccion di Tera.<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/top-moon-questions/|titel=Top Moon Questions|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
Luna no ta crea su mesun [[Lus|luz]], e luz di luna ta en realidad e reflexion di luz di [[Solo]]. For di perspectiva di Tera, e parti lusa di Luna ta mustra briyante, casi blanco. Esaki ta un illucion. E briyo di Solo cu ta refleha for di Luna, ta haci'e dificil pa por mira e color actual di Luna for di un distancia. Un bista mas profundo ta revela cu gran parti di e paisahe di Luna ta den tono greis scur, similar na piedranan haya cerca di volkan na Tera. En general, solamente un di dies parti di luz di Solo cu ta dal riba Luna ta ser refleha bek den espacio, e resto ta ser absorba. E porcion aki di luz refleha ta yama ''[[albedo]]''. Pa compara, Tera, cual ta contene awa, ta refleha mas o menos tres di dies parti di rayonan di luz di Solo.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/moonlight/|titel=Moonlight|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
{{Panorama
| image = 008 Jack's 4 O'clock EVA-1 LM Pan Hi Res.jpg
| height = 220
| caption = Apollo 17 panorama. Paisahe di Luna den tono greis.
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
6n1eqcz37fgwolapocljmxpxhjkytm4
187015
187014
2026-04-11T12:52:19Z
Kallmemel
14000
187015
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox obheto celestial
| tipo = satelite natural
}}
'''Luna''' ([[latin]]: ''luna'')<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/luna|titel=luna|bezochtdatum=2024-05-15|werk=Online Etymology Dictionary|taal=en}}</ref> ta e di cinco luna mas grandi den e [[sistema solar]] y e unico satelite natural di e planeta [[Tera (planeta)|Tera]].<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref> Na aña 1610, e conocemento di otro luna a bira realidad te ora [[Galileo Galilei]] a descubri cuater otro luna ta orbita [[Yùpitèr (planeta)|Jupiter]].<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/|titel=The Moon|bezochtdatum=2024-05-15|werk=science.nasa.gov}}</ref>
E formacion di Luna a tuma luga na e momento cu un [[obheto astronomico]], probablemente tamaño di [[Mars]], a dal den Tera 4,46 biyon aña pasa.<ref>{{Citeer web|url=https://www.nationalgeographic.nl/wetenschap/a45625307/hoe-oud-is-de-maan|titel=Nieuw onderzoek: de maan is 40 miljoen jaar ouder dan gedacht|bezochtdatum=2024-08-25|auteur=Willeke van Doorn|datum=2023-10-24|werk=National Geographic|taal=nl}}</ref> Luna ta 27% e tamaño di Tera y su superficie ta di piedra solido.<ref name=":0" /> Luna ta orbita Tera na un distancia promedia di mas o menos 385.000 kilometer.<ref name=":1" /> E rotacion di Luna rond su mesun as ta sincronisa cu e orbita di Luna rond di Tera. Asina, e mesun banda di Luna ta semper punta den direccion di Tera.<ref>{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/top-moon-questions/|titel=Top Moon Questions|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
Luna no ta crea su mesun [[Lus|luz]], e luz di luna ta en realidad e reflexion di luz di [[Solo]]. For di perspectiva di Tera, e parti lusa di Luna ta mustra briyante, casi blanco. Esaki ta un illucion. E briyo di Solo cu ta refleha for di Luna, ta haci'e dificil pa por mira e color actual di Luna for di un distancia. Un bista mas profundo ta revela cu gran parti di e paisahe di Luna ta den tono greis scur, similar na piedranan haya cerca di volkan na Tera. En general, solamente un di dies parti di luz di Solo cu ta dal riba Luna ta ser refleha bek den espacio, e resto ta ser absorba. E porcion aki di luz refleha ta yama ''[[albedo]]''. Pa compara, Tera, cual ta contene awa, ta refleha mas o menos tres di dies parti di rayonan di luz di Solo.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/moon/moonlight/|titel=Moonlight|bezochtdatum=2024-05-15|werk=https://science.nasa.gov}}</ref>
{{Panorama
| image = 008 Jack's 4 O'clock EVA-1 LM Pan Hi Res.jpg
| height = 220
| caption = Apollo 17, panorama di paisahe di Luna.
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
72ga65k5j5qh96upepv4z2qjaofvoy6
2026
0
9297
187055
186807
2026-04-11T14:50:07Z
Caribiana
8320
Maurits Larmonie
187055
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''2026''' lo ta un aña komun ku a kuminsa riba un djahuebs riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta e di 26 aña di [[siglo 21]] i e di shete aña di dékada 2020. [[Bièrnèsantu]] ta kai riba [[3 di aprel]] i [[Pasku di Resurekshon|Pasku Grandi]] riba [[5 di aprel|5]] i [[6 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
* [[1 di yanüari|1]] - [[Bulgaria]] lo adoptá e [[euro]] i bira e di 21 estado miembro di e zona di euro.<ref>{{citeer web|datum=2025-07-08 |titel=Bulgaria ready to use the euro from 1 January 2026: Council takes final steps |url=https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2025/07/08/bulgaria-ready-to-use-the-euro-from-1-january-2026-council-takes-final-steps/ |uitgever=Council of the European Union}}</ref>
* [[3 di yanüari|3]] - [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] ta lansa [[Intervencion militar di Estado Unido na Venezuela 2026|atakenan aéreo militar den nort di Venezuela]], inkluyendo e kapital [[Caracas]] i ta kapturá presidente venezolano [[Nicolás Maduro]] i promé dama Cilia Flores.<ref>{{citeer web |titel= U.S. Captures Venezuelan Leader, Trump Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/01/03/world/trump-united-states-strikes-venezuela|werk=www.nytimes.com|datum=}}</ref>
* [[5 di yanüari|5]] - [[Delcy Rodríguez]] ta huramentá ofisialmente komo presidente interino di [[Venezuela]] despues di e kaptura di [[Nicolás Maduro]].
'''Febrüari'''
* [[28 di febrüari|28]] - [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] i [[Israel]] ta lansa atakenan na Iran, matando hopi funshonario altu, inkluyendo Lider Supremo [[Ali Khamenei]].<ref>{{Cite web |url=https://www.bbc.co.uk/news/live/cn5ge95q6y7t|title=US and Israel carry out joint attack on Iran as Tehran launches retaliatory strikes |date=28 February 2026 |publisher=BBC News |access-date=28 February 2026}}</ref> Iran ta lansa atakenan di represaya kontra basenan militar merikano den [[Golfo Pérsiko]].<ref>{{Cite web |url=https://www.theguardian.com/world/live/2026/feb/28/israel-attacks-iran-as-blasts-heard-in-tehran-live-updates?page=with:block-69a2c4c98f08e575db5bd4de#block-69a2c4c98f08e575db5bd4de|title=US and Israel attack Iran as Trump says ‘major combat operations’ under way – live |date=28 February 2026 |publisher=The Guardian |access-date=28 February 2026}}</ref>
'''Mart'''
* [[5 di mart|5]] - Inisio di e torneo mundial di [[beisbòl]]: [[World Baseball Classic]] na [[Miami]] ku partisipashon di [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|Tim di Reino]] den grupo D.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86652/koninkrijksteam-met-caribische-sterren-naar-world-baseball-classic Koninkrijksteam met Caribische sterren naar World Baseball Classic], curaçao.nu (4 di mart 2026)</ref> Klousura di e torneo ta [[17 di mart]].
* [[26 di mart|26]] - [[Wikipedia na Papiamentu]] ta kumpli 20 aña.
'''Aprel'''
'''Mei'''
* [[31 di mei|31]] - [[Colombia]] lo tene elekshonnan presidensial.
'''Yüni'''
* [[11 di yüni|11]] – Na e paisnan anfitrion: [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]] lo inisia e [[Kopa Mundial di Futbòl]] 2026. Klousura di e weganan ta [[19 di yüli]].
* [[16 di yüni|16]] – Na [[Houston]], e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di Kòrsou]] ta debutá den [[Kopa Mundial di Futbòl]] den un wega kontra di [[Alemania]].
'''Yüli'''
* [[4 di yüli|4]] – [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] ta selebrá 250 aña di e deklarashon di [[independensia]] di e pais.
'''Ougùstùs'''
* [[12 di ougùstùs|12]] - Ta tuma lugá un [[eclipse solar|eklipse solar]]. E eklipse total lo pasa riba Ártiko, [[Grunlandia]], [[Islandia]], [[Oséano Atlántiko]] i region nort di [[Spaña]].<ref>{{Citeer web |auteur=Serena Tara|datum=2023-11-17 |titel=Forget 2024, It's Time to Start Planning for the 2026 Solar Eclipse |url=https://www.thrillist.com/news/nation/total-solar-eclipse-2026-travel-tours-spain-iceland |access-date=2024-08-04 |werk=Thrillist}}</ref>
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
* [[16 di novèmber|16]] – Na [[Sint Eustatius]] ta selebra [[Dia di Statia]] i ta konmemorá e 250 aniversario di e promé saludo di un pais stranhero na e bandera merikano ku tabata kolga riba e barko di guera ''Andrew Doria''.
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
* [[3 di yanüari|3]] - [[Hubert Maduro]] (81), hurista [[aruba]]no i Konsehero di Estado di Reino pa [[Aruba]].<ref>[https://24ora.com/el-a-organisa-varios-eleccion-hubert-maduro-a-fayece/ El a organisa varios eleccion: Hubert Maduro a fayece]|[[24ora]] (4 di yanüari 2026)</ref>
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[2 di aprel|2]] - [[Maurits Larmonie]] (89),hurista i polítiko di [[Kòrsou]].
* [[7 di aprel|7]] - [[Norman de Palm]] (78), sikólogo, eskritor, direktor i produktor di sine [[Antias Hulandes|antiano]].
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Category:Aña]]
j7zkelaf363dteqv7dbct948mflg3c7
Usuario:Caribiana/Sandbox/John Horris Sprockel
2
10003
186989
186988
2026-04-11T12:02:52Z
Caribiana
8320
186989
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Anterior i posteriormente el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] na multiple okashon.<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor.
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé na edat di 89 aña.
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
nt0c7dcvh9vtefg9i8oij1tlnl7ifzw
186990
186989
2026-04-11T12:20:36Z
Caribiana
8320
186990
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Anterior i posteriormente el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] na multiple okashon.<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé na edat di 89 aña.
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
o9g2f82naarcioc8wcclbc0w99xo2dq
186995
186990
2026-04-11T12:27:02Z
Caribiana
8320
186995
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Anterior i posteriormente el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] na multiple okashon.<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
3axi6tist693x82tp0yhpsrzajn7hhe
186997
186995
2026-04-11T12:28:57Z
Caribiana
8320
186997
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
m7273zfqtndm0km07lnpphzgfxl2e8n
186998
186997
2026-04-11T12:30:39Z
Caribiana
8320
186998
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985. Den ananan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
snrnjzfzh4k23hg0ugnssd8t8az7frh
186999
186998
2026-04-11T12:33:33Z
Caribiana
8320
186999
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]].<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* 1979 - nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
rvwm0mkxduq0w6umm2yc64d3ea0qypn
187000
186999
2026-04-11T12:35:58Z
Caribiana
8320
187000
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]].<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
gtmzjxw04xza615ggormany3iatwbd3
187002
187000
2026-04-11T12:41:25Z
Caribiana
8320
187002
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
10u4dpvtrj6hycc9if57blg4pfgfnck
187003
187002
2026-04-11T12:41:55Z
Caribiana
8320
187003
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
4tx952vb1fw9gmru8aw2nh6rpuaoei1
187016
187003
2026-04-11T13:01:24Z
Caribiana
8320
187016
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes di 1977 pa 1979. Promé i despues di su término komo minister, el a sirbi komo miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase 20 di april 1936 komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di Islariba.?? El a lanta ku nuebe ruman. Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
kwtbyrdiq44upwc11o8cs9jegvjy097
187022
187016
2026-04-11T13:12:33Z
Caribiana
8320
187022
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650854:mpeg21:p001</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
ha380afuwvzmisp5kcztpk9q9q4a071
187023
187022
2026-04-11T13:16:21Z
Caribiana
8320
187023
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref>[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensbericht], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
ci6m2zcplu4qs8uhbfeiu1j7zfs5of4
187025
187023
2026-04-11T13:20:59Z
Caribiana
8320
187025
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name="1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Despues di regresa Kòrsou na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name="1"/>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
ed8dszgwhxjasi1whtd7njr1kvwm21j
187026
187025
2026-04-11T13:22:07Z
Caribiana
8320
187026
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name="1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Despues di regresa Kòrsou na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name="1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a bira aktivo den polítika, inicialmente relashoná ku NVP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister.
Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.[4]
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
5le69qv41tn4hww0btnopiw9x9tug4w
187027
187026
2026-04-11T13:23:00Z
Caribiana
8320
187027
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Despues di regresa Kòrsou na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a bira aktivo den polítika, inicialmente relashoná ku NVP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister.
Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.[4]
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
c1etqwnzf2p6qhv0lfxk517zzftx35n
187028
187027
2026-04-11T13:34:45Z
Caribiana
8320
/* Karera profeshonal */
187028
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a bira aktivo den polítika, inicialmente relashoná ku NVP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister.
Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.[4]
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
5nui31hbwhg9f9bjiyay8p4xe3orcgh
187029
187028
2026-04-11T13:40:03Z
Caribiana
8320
187029
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku raisnan di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di derecho na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= ". Curaçao, 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a bira aktivo den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.[4]
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
0732uxmqmhici3qyk9007medn3um5h7
187030
187029
2026-04-11T13:50:00Z
Caribiana
8320
/* Biografia */
187030
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
ihelie5ae1c2kskvn6r68ft2urs1g9d
187031
187030
2026-04-11T13:51:17Z
Caribiana
8320
187031
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
El a sirbi komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes den e siguiente períodonan:
20 di desèmber 1973 – 29 di sèptèmber 1977
10 di òktober 1977 – 18 di òktober 1977
22 di desèmber 1982 – 31 di desèmber 1985
Entre 1982 i 1985, el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den Kolegio Ehekutivo di Kòrsou.[5]
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP. Na elekshonnan di 1979 i 1982, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
k224dfy0vomgm3u28cphmmdeg7h1ncg
187032
187031
2026-04-11T14:04:14Z
Caribiana
8320
187032
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon pa parlamento antiano di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan pa parlamento di 1979 i 1982, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé promé ku ne. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
1mkbq2j5n4rpb4kpcl07ejz177y0nlu
187033
187032
2026-04-11T14:08:32Z
Caribiana
8320
187033
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon pa parlamento antiano di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan pa parlamento di 1979 i 1982, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
eangz7iyk9m6c2s4ul8ucvq2fvms20b
187034
187033
2026-04-11T14:10:47Z
Caribiana
8320
187034
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan pa parlamento di 1979 i 1982, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
gab1vsvhnrsz9gb5xwk4r4nqt5zwhiu
187035
187034
2026-04-11T14:11:50Z
Caribiana
8320
/* Karera polítiko */
187035
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1977
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
f5akztzivtdyi8xr1qrh6w9d1v29cbf
187036
187035
2026-04-11T14:14:42Z
Caribiana
8320
187036
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1973 - 1979
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
| temporada3 = 1982 - 1985
| funcion3 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
e1aqyknfcgmvethmz9pcn10cjlro8yf
187037
187036
2026-04-11T14:16:16Z
Caribiana
8320
187037
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, ku a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
avszvjc6chodqy7srzwuv38uh1oyuey
187038
187037
2026-04-11T14:20:29Z
Caribiana
8320
187038
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonomiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
qab7ohzsnit44pgorcxqnx4zdmspxyf
187039
187038
2026-04-11T14:21:59Z
Caribiana
8320
187039
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.[8][9]
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
buydulop9ii9f7nsp652md6jrilrp7y
187040
187039
2026-04-11T14:26:21Z
Caribiana
8320
187040
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985 komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
fxw33gucod0kpg9ztq87pd91jbcqt7n
187041
187040
2026-04-11T14:28:10Z
Caribiana
8320
/* Karera polítiko */
187041
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
1zeqk3sw0oofuellcmzt6i7qeyju6zf
187042
187041
2026-04-11T14:29:14Z
Caribiana
8320
187042
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá Nelson Monte, kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
21amc4v1zg4576ixiw70wc3r5v68ip3
187043
187042
2026-04-11T14:32:31Z
Caribiana
8320
187043
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá [[Nelson Monte]], kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
pxppfvfdylun923knwj0vx2ycmeypdn
187066
187043
2026-04-11T15:07:49Z
Caribiana
8320
187066
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Eldred Maduro
| imagen = Bestand:Eldred Maduro (cropped).jpg
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan =
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Eldred Maduro''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]] - † [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister pla enipotensiario di antias Hulandes na Hulanda di 1 di december 1975 te 21 di november 1979 durante gabinetenan Evertsz,
Rozendal i Pourier I.
== Biografia ==
Eldred Maduro a nase na Kòrsou komo yu
=== Karera profeshonal ===
=== Karera polítiko ===
===Bida personal i morto===
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Maduro, Eldred}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
exp2q2kxrnqcz8ibagy8g114ougrxv6
187068
187066
2026-04-11T15:13:31Z
Caribiana
8320
187068
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Eldred Maduro
| imagen = Bestand:Eldred Maduro (cropped).jpg
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Eldred Gabriel Maduro
| fecha nacemento = [[20 di yanüari]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan =
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Eldred Maduro''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]] - † [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister pla enipotensiario di antias Hulandes na Hulanda di 1 di december 1975 te 21 di november 1979 durante gabinetenan Evertsz,
Rozendal i Pourier I.
== Biografia ==
Eldred Maduro a nase na Kòrsou komo yu
=== Karera profeshonal ===
* ontvanger der belastingen, eilandgebied Curaçao, van 1967 tot 1970
* administrateur N.V. OGEM te Curaçao, van 1970 tot 1971
* adjunct-directeur N.V. OGEM te Curaçao, van 1971 tot 1975
Nevenfuncties
* penningmeester Nederlandse Rode Kruis, afdeling Curaçao
* vicevoorzitter vereniging bedrijfsleven te Curaçao
* secretaris juniorkamer van de Nederlandse Antillen
* voorzitter juniorkamer van Curaçao
=== Karera polítiko ===
* gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen, van 1 december 1975 tot 1 december 1978
algemeen
Voerde in september 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van V.N.-verdragen over burgerrechten, politieke, economische, sociale en culturele rechten, alsmede over de doodstraf.
Voerde in november 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van het grensverdrag met Venezuela.
===Bida personal i morto===
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Maduro, Eldred}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
ejll19xmknztjy2gd1hga8p2nfqkud8
187069
187068
2026-04-11T15:15:13Z
Caribiana
8320
187069
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Eldred Maduro
| imagen = Bestand:Eldred Maduro (cropped).jpg
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Eldred Gabriel Maduro
| fecha nacemento = [[20 di yanüari]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan =
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Eldred Maduro''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]] - † [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister pla enipotensiario di antias Hulandes na Hulanda di 1 di december 1975 te 21 di november 1979 durante gabinetenan Evertsz,
Rozendal i Pourier I.
== Biografia ==
Eldred Maduro a nase na Kòrsou komo yu
=== Karera profeshonal ===
* ontvanger der belastingen, eilandgebied Curaçao, van 1967 tot 1970<ref>[https://www.parlement.com/biografie/eg-eldred-maduro E.G. Maduro], parlement.com</ref>
* administrateur N.V. OGEM te Curaçao, van 1970 tot 1971
* adjunct-directeur N.V. OGEM te Curaçao, van 1971 tot 1975
Nevenfuncties
* penningmeester Nederlandse Rode Kruis, afdeling Curaçao
* vicevoorzitter vereniging bedrijfsleven te Curaçao
* secretaris juniorkamer van de Nederlandse Antillen
* voorzitter juniorkamer van Curaçao
=== Karera polítiko ===
* gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen, van 1 december 1975 tot 1 december 1978
algemeen
Voerde in september 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van V.N.-verdragen over burgerrechten, politieke, economische, sociale en culturele rechten, alsmede over de doodstraf.
Voerde in november 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van het grensverdrag met Venezuela.
===Bida personal i morto===
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Maduro, Eldred}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
tprt95l0cx5p145ygt1sjs7crbou1ge
187070
187069
2026-04-11T15:15:54Z
Caribiana
8320
187070
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Eldred Maduro
| imagen = Eldred Maduro (cropped).jpg
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Eldred Gabriel Maduro
| fecha nacemento = [[20 di yanüari]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan =
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Eldred Maduro''' (☆ [[20 di yanüari]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister pla enipotensiario di antias Hulandes na Hulanda di 1 di december 1975 te 21 di november 1979 durante gabinetenan Evertsz,
Rozendal i Pourier I.
== Biografia ==
Eldred Maduro a nase na Kòrsou komo yu
=== Karera profeshonal ===
* ontvanger der belastingen, eilandgebied Curaçao, van 1967 tot 1970<ref>[https://www.parlement.com/biografie/eg-eldred-maduro E.G. Maduro], parlement.com</ref>
* administrateur N.V. OGEM te Curaçao, van 1970 tot 1971
* adjunct-directeur N.V. OGEM te Curaçao, van 1971 tot 1975
Nevenfuncties
* penningmeester Nederlandse Rode Kruis, afdeling Curaçao
* vicevoorzitter vereniging bedrijfsleven te Curaçao
* secretaris juniorkamer van de Nederlandse Antillen
* voorzitter juniorkamer van Curaçao
=== Karera polítiko ===
* gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen, van 1 december 1975 tot 1 december 1978
algemeen
Voerde in september 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van V.N.-verdragen over burgerrechten, politieke, economische, sociale en culturele rechten, alsmede over de doodstraf.
Voerde in november 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van het grensverdrag met Venezuela.
===Bida personal i morto===
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Maduro, Eldred}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
0qpm7kp3e3liuxbxst09god6uwdfd63
187072
187070
2026-04-11T15:21:59Z
Caribiana
8320
187072
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Eldred Maduro
| imagen = Eldred Maduro (cropped).jpg
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Eldred Gabriel Maduro
| fecha nacemento = [[20 di yanüari]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan =
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Eldred Maduro''' (☆ [[20 di yanüari]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister pla enipotensiario di antias Hulandes na Hulanda di 1 di december 1975 te 21 di november 1979 durante gabinetenan Evertsz,
Rozendal i Pourier I.
== Biografia ==
Eldred Maduro a nase na Kòrsou komo yu
=== Karera profeshonal ===
* ontvanger der belastingen, eilandgebied Curaçao, van 1967 tot 1970<ref>[https://www.parlement.com/biografie/eg-eldred-maduro E.G. Maduro], parlement.com</ref>
* administrateur N.V. OGEM te Curaçao, van 1970 tot 1971
* adjunct-directeur N.V. OGEM te Curaçao, van 1971 tot 1975
Nevenfuncties
* penningmeester Nederlandse Rode Kruis, afdeling Curaçao
* vicevoorzitter vereniging bedrijfsleven te Curaçao
* secretaris juniorkamer van de Nederlandse Antillen
* voorzitter juniorkamer van Curaçao
=== Karera polítiko ===
[[File:HM ontvangt van gevolm minister Ned Antillen Maduro gouden en zilveren munt tg, Bestanddeelnr 929-6861.jpg|thumb|Reina Juliana ta risibi un moneda di oro i plata di minister plenipotensiario Maduro]]
* gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen, van 1 december 1975 tot 1 december 1978
algemeen
Voerde in september 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van V.N.-verdragen over burgerrechten, politieke, economische, sociale en culturele rechten, alsmede over de doodstraf.
Voerde in november 1978 het woord in de Tweede Kamer bij de behandeling van het wetsvoorstel tot goedkeuring van het grensverdrag met Venezuela.
===Bida personal i morto===
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Maduro, Eldred}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
* Beginjaren 70 werd Larmonie politiek actief voor NVP. Na 1973 el a bira miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]], asiento ku el a okupa te su nombrashon komo minister den gabinete Rozendal. Despues di elekshon pa parlamento di dia 7 di yuni 1977 el a keda nombra tambe lider di frakshon di PNP.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> E tabata miembro di parlamento di Antias Hulandes tambe entre 1982 i 1985, reemplasando [[Nelson Monte]] kende a keda elegi komo diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister. "Amigoe". Curaçao, 13-12-1982, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003</ref> Den añanan 1980 el a forma parti di direktiva di PNP.
* Benoemd tot Minister van Economische Zaken van de Nederlandse Antillen in het kabinet Rozendal, een coalitie van de partijen DP-NVP-UPB-PPA.<ref>{{citeer web|titel=Kabinet Rozendal beëdigd|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-10-14|bezochtdatum=2026-04-011|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639630:mpeg21:p003}}</ref> Hij diende van 19-10-1977 tot 30-7-1979.
* Statenlid van de Nederlandse Antillen
20-12-1973 - 29-09-1977,
10-10-1977 - 18-10-77,
22-12-1982 - 31-12-1985
* lider di frakshon NVP-U na yuni 1977<ref>Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003</ref>
* Hoofd Afdeling Financiën van het Eilandgebied Curaçao 1980-1987
* Advocaat op St. Maarten, Curaçao en Bonaire
* Bij de statenverkiezingen in 1979 en 1982 stond Larmonie nr. 7 riba lista di Partido Nashonal Uni <ref> Advertentie Vota Maurits Larmonie. "Amigoe". Curaçao, 26-06-1979, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009</ref><ref>McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring. "Amigoe". Curaçao, 23-04-1982, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004</ref>
Larmonie tabata kasá ku i biudo di Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
Larmonie tabata alumno di [[Radulphus College]] i na 1955 a kontinua su estudio na Hulanda den administracion y finanzas munisipal, ku e ta kompleta na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]] e ta studia lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a optené su master na 1971 ku spesialisashon den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
Despues di regresa [[Kòrsou]] na 1960 el a traha den departamento di finanzas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]], unda el a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i despues komo direktor interino i direktor te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum= 12-03-1987, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Na 1971 Larmonie a optené su Master den Lei na [[Universidat di Leiden]]. E ta ex studiante di [[Radulphus College]] y a studia administracion y finanzas di gemeente na Hulanda. Na su regreso pa Curaçao, el a traha den administracion di finanzas, mas recientemente como hefe di seccion General Zaken. Na Hulanda bèk, el a studia derecho, spesialisá den e teoria di finansa públiko i e teoria di relashonnan ekonómiko internashonal. Su tesis di doctorado tabata trata CARIFTA.<ref>Geslaagd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-08-1971, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003</ref>
---------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = John Horris Sprockel
| imagen = John Horris Sprockel (1945).tiff
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = John Horris Sprockel
| fecha nacemento = [[8 di ougùstùs]] [[1892]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di aprel]] [[1970]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais = {{CUW}}
| partido = Partido Katóliko Romano di Kòrsou (CRKP)<br/ >Partido Katóliko di Pueblo (KVP)
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katolisismo]]
| titulo =
| temporada1 = 1938 - 1950?
| funcion1 = miembro [[Parlamento di Kòrsou]]
| temporada2 = 1938 - 1945
| funcion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada3 = 1950 - 1954
| funcion3 = Minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko
| temporada4 = 1953 - 1954
| funcion4 = Minister di Asuntunan Interno
}}
'''John Horris Sprockel''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1892]] na [[Kòrsou]] - † [[8 di aprel]] [[1970]] na [[Willemstad]]) tabata un polítiko di [[Kòrsou]] i e [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|promé presidente]] di [[Parlamento di Antias Hulandes]], e tempu ei yamá parlamento di teritorio Kòrsou, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia [[5 di aprel]] [[1938]].<ref name="Staten">{{Citeer web|url=http://www.parlamento.cw/nederlands/geschiedenis_3256/|werk=Parlamento.cw|titel=Geschiedenis|datum=|bezochtdatum=2023-12-31}}</ref>
== Biografia ==
John Sprockel tabata yu di Cornelis Colonis Sprockel i Helena Paulina Antersijn. Na edat di 12 aña el a bai [[Hulanda]] pa studia na [[Den Bosch]] pa bira maestro di enseñansa primario. Despues di traha komo maestro na [[Tilburg]], el a bolbe Kòrsou na 1916 i a kuminsá duna les na Hendrikschool.<ref>{{nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref>[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60061744 De Hendrikschool in Willemstad, met op de achtergrond de RK-kerk Willemstad fotograaf niet bekend.jpg|thumb|left|180px|Hendrikschool na Pietermaaiweg den Willemstad na 1925]]
Na 1925 el a bai bek na Hulanda pa dos aña pa sigui studia. Na 1931 el a wòrdu nombrá kabesante di Hendrikschool.
Na 1932, Gobernador van Slobbe a nombr’é den “Koloniale Raad” (un tipo di parlamento di Kòrsou i Dependensianan) komo susesor di R.J. “Hensie” Beaujon (1883–1959). Ku e instalashon di e promé parlamento elegí den 1938, Sprockel a bira un di e sinku miembro nombrá pa e gobernador, mientras ku pa promé bes dies miembro tabata elegí pa voto popular.
Na elekshon di 1941, el a bira miembro elegí di Parlamento di Antias Hulandes (órgano susesor di e [[Konseho Kolonial]]) i el a ser elegí komo su presidente. Huntu ku [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], e tabata forma parti di Curaçaose R.K. Partij (CRKP). Despues ku e partido a kibra rond di 1948, Da Costa Gomez a sigui ku [[Partido Nashonal di Pueblo]] (NVP) i Sprockel ku [[Partido Katóliko di Pueblo]] (KVP).
Na elekshonnan di fin di 1950, KVP a optené 2 asiento. Sprockel a bira minister di Enseñansa i Desaroyo Públiko. Na 1953 el a tuma tambe e kargo di minister di Asuntunan Interno. El a retirá ora KVP a bandoná e gabinete ront di mart 1954.
Sprockel tabata kasá ku Augustina Cornelia Arnolda Mommers di [[Tilburg]] i huntu nan tabatin dos yu. El a fayesé dia 8 di aprel 1970 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 77 aña.
== Honor ==
* {{NLD}}: Ofisial (''Officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1939)
* {{NLD}}: Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]]
* {{VAT}}: Gran Krus den Orden 'Pro Ecclesia et Pontifice'
* {{CUW}}: Na [[Willemstad]] tin un kaya ku ta hiba su nòmber: ''Kaya John Horris Sprockel''.
* {{CUW}}: Fin di 1972 a habri na [[Barber]] e HHS ''John Horris Sprockel''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, John Horris}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
parlamento.cw:John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular.
John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).
John Horris Sprockel a nase na Kòrsou na 1892. Pa studia el a keda di 1905 pa 1916 na Hulanda unda tambe el a kasa. Despues di su regreso, el a bira maestro na Hendrikschool. Awor e ta direktor di e skol aki. Algun biaha el a biaha pa Europa pa estudio i pa pasa su 'leave'. Na 1932 Señor Sprockel a drenta e Konseho Kolonial. Na 1937 Gobernador Wouters a nombr'é komo miembro di e Estadonan. Tambe el a bira Presidente di e Kolegio aki. Na 1941 Señor Sprockel a wòrdu skohé komo miembro di Estád. Algun luna pasa ⁇ poco despues di su regreso for di San Francisco unda el a representa Curacao na e Conferencia di Estadonan Uni ⁇ el a entrega su renuncia. Na mart 1942 Señor Sprockel a wòrdu nombrá komo delegado di Curacao na e Konferensia di Reino. Den tereno sosial e tabata hasi bon trabou. E tabata Presidente di Reino Hulandes pa sinku aña. Federacion di Pueblo. Ademas, e ta kofundadó i promé lider di e Tradeschool St. tabata Jose. E tabata tambe e promé Presidente di R. K. Parti. [1]
------
John Horris Sprockel tabata e promé Presidente di “Staten van Curaçao”, na momentu ku a instalá esaki pa di promé biaha dia 5 di aprel 1938. “Staten van Curaçao” e tempu ei tabata parlamento pa e islanan Kòrsou, Aruba, Boneiru i Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. Señor Sprockel su karera den Parlamento no a kuminsá via voto popular. Ta Gobernador a nombr’é kome Presidente di nos promé Parlamento. E tempu ei dies di e diesinku miembronan di Parlamento tabata eligí, miéntras sinku tabata nombrá pa Gobernador. Na 1932 Lareina a apuntá John Horris Sprockel pa tuma asiento den Konseho Kolonial konsiderá un vershon kolonial di nos Parlamento aktual. Na novèmber 1941 a elegí señor Sprockel pa promé biaha via voto popular. John Horris Sprockel a fungi komo Presidente di Parlamento di Kòrsou di aprel 1938 te 1945. Señor Sprockel a fungi tambe komo e promé Minister di Enseñansa den e promé Konseho di Gobièrnu (Regeringsraad) di Antia Hulandes (1951-1954).<ref>[https://www.parlamento.cw/historia John Horris Sprockel (1892-1970)], [[Parlamento di Kòrsou]] </ref>
----------------
1945|Hedenmorgen heeft de Heer John Horris Sprockel bij de Staten en den Gouverneur zijn ontslag ingediend als Voorzitter en Lid der Staten van Cura?ao. Inlichtingen omtrent de motieven konden wij niet verkrijgen, daar de Heer Sprockel gisteravond ter verpleging in het St. Elisabethsgasthuis werd opgenomen. In den Heer Sprockel, reeds onafgebroken Voorzitter der Staten sedert dit lichaam gecreëerd werd in 1937.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210905:mpeg21:p001|titel=Statenvoorzitter neemt plotseling ontslag.|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-08-07|bezochtdatum=2024-01-12}}</ref>
He went to the Netherlands in 1904 to study in Den Bosch to become a teacher at an elementary school. After working as a teacher in Tilburg, he returned to Curaçao in 1916 and he started teaching at the Hendrikschool.<ref>{{in lang|nl}} [https://docplayer.nl/24686033-John-horris-sprockel-van-eenvoudige-katholieke-jongen-tot-landsminister-van-de-nederlandse.html John Horris Sprockel: van eenvoudige katholieke jongen tot landsminister van de Nederlandse Antillen], Ronald Donk, 2016</ref> From 1925 he was in the Netherlands for two years to receive further education.<ref>{{in lang|nl}} Amigoe di Curacao, 8 August 1942</ref> In 1931 he was appointed head of the Hendrikschool. A year later, Governor Slobbe appointed him to the Koloniale Raad (parliament), succeeding R.J. Beaujon. Sprockel became in 1938 one of five members appointed by the governor while the other ten members were elected. After the [[1941 Curaçao general election|election in 1941]] he became an elected member of the [[Estates of the Netherlands Antilles|Estates]] (successor to the Koloniale Raad) and he has also been its speaker. Furthermore, like [[Moises Frumencio da Costa Gomez]], he was a member of the Curaçaoan Roman Catholic Party (CRKP). That party fell apart around 1948, with Da Costa Gomez continuing with the National People's Party (NVP) and Sprockel with the Catholic People's Party (KVP). In the elections at the end of 1950, the KVP received 2 seats. Sprockel became Minister of Education and Public Development and in 1953 also Minister of the Interior. The KVP left the cabinet around March 1954. Sprockel died in 1970 at the age of 77.
In [[Willemstad]], the capital city of Curaçao, there is a street called after him: ''Kaya John Horris Sprockel''.
John Horris Sprockel werd in 1892 op Curaçao geboren. Voor studies vertoefde hij van 1905 tot 1916 in Nederland waar hij tevens in het huwelijk trad. Na zijn terugkeer werd hij onderwijzer aan de Hendrikschool. Thans is hij hoofd van deze school. Enkele malen ging hij naar Europa voor studie-doeleinden en om "er zijn verlof door te brengen. In 1932 kwam de Heer Sprockel in de Koloniale Raad. In 1937 werd hij door Gouverneur Wouters benoemd tot lid van de Staten. Hij werd tevens Voorzitter van dit College. In 1941 werd de Heer Sprockel tot Statenlid gekozen. Enkele maanden geleden — kort na zijn terugkeer uit San Francisco waar hij Curacao vertegenwoordigde op de Conferentie der Verenigde Landen — nam hij ontslag. In Maart 1942 werd de Heer Sprockel tot Curagao's Afgevaardigde naar de Rijksconferentie benoemd. Op sociaal gebied werd door hem goed werk verricht. Vijf jaren lang was hij Voorzitter van de R.K. Volksbond. Tevens is hij mede-oprichter en eerste leider van de Ambachtsschool St. Jozef geweest. Hij was ook de eerste Voorzitter van de R. K. Partij. [1]
{{Appendix}}
----------------------
----------------------
{{Databox}}
'''Genéréux Jacob Richard de Lima''' (☆ [[28 di novèmber]] [[1811]] - † [[24 di òktober]] [[1878]]<ref>Eergisteren is alhier overleden de Heer G.. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 26-10-1878. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000214070:mpeg21:p003</ref> na [[Willemstad]]), konosi tambe komo ‘Shon Genereus’, tabata un komersiante di [[Kòrsou]] i desde 1868 miembro di Konseho Kolonial. E ta bai den historia komo e promé miembro di koló di Konseho Kolonial, e organo precursor di [[parlamento di Antias Hulandes]].
== Biografia ==
Genéréux Jacob Richard de Lima a nase na korsou, yu di un tata hudui David Abinun de Lima i su konkubinato Regina Jesurun, un mulatto. <ref>[https://www.yumpu.com/nl/document/read/20476016/genereux-de-lima-en-cornelis-gorsira Genereux de Lima en Cornelis Gorsira], Hubert A. Cabaña, 23 december 2009</ref>
te .......
ku a keda apuntá riba 1 di mart 1868 pa Rei den Konseho Kolonial. E tabata e promé miembro di koló. Durante di un reunion di Konseho Kolonial riba djaluna 22 di novèmber 1869 De Lima komo promé hende ta lanta i eksihí pa kaba ku e diskriminashon kontra di Kòrsou i yunan di Kòrsou. E tabata ke, pa meskos ku ta tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon a keda rechasá.
* Den dekada 1950 e tabatin su propio negoshi i despues na 1858, huntu ku William Chapman jr. komo sosio, a lanta G.J.R. de Lima & Co. Na 1865 e kompania a keda disolbi.
* for di 1853 Despues el keda nombra direktor di Spaarbank & Beleenbank 1868. Funshon ku el a okupa te 1874. Na 1866 e tabata den funshon di presidente di direktiva.
* Dia ... 1968 el a wordu apunta pa gobernador?? komo miembro di Konseho Kolonial, e prekursor di e parlamento di Antia Hulandes.
* na 1871 kofundado di sosiedat "De Gezelligheid", un klup sosial eksklusivamente pa hende homber<ref>De oprichting der Club „De Gezelligheid.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-06-1931, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280998:mpeg21:p003</ref> 12 april 1871 oprichtingsvergadering
* hij werd op 10 december 1868 door de Gouverneur benoemd tot voorzitter van de Commissie van indeling van dienstplichtingen bij de (stedelijke en landelijke) schutterijen na korsou.<ref>Advertentie. "De Curaçaosche courant". [Willemstad], 22-05-1869, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 31-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010974397:mpeg21:p002</ref>
* in 1869 eervol ontslagen als lid van de rechtbank
* Eergisteren is alhier overleden de Heer G. J. R. DE LIMA, oud-Lid van de voormalige Regtbank eu van de Directie van de opgeheven Wees-, onbeheerde en desolate Boedelkamer alhier.
{{Appendix}}
cu8861ooxv7fd58vnlz4l1t1racz8f7
Malchi:Página Prinsipal Actual
10
10188
187061
186768
2026-04-11T14:57:31Z
Caribiana
8320
11/4
187061
wikitext
text/x-wiki
{{Columns-list|colwidth=15em|
* [[Dia di Rincon]] (30 di aprel)
* [[Dia di Rey|Dia di Rei]]
* [[Matansa di aprel]] (20 di aprel)
* [[Norman de Palm]] (1948-2026)
* [[Maurits Larmonie]] (1936-2026)
* [[Artemis II]]
* [[Autismo|Outismo]]
* [[Chan Santokhi]] (1959-2026)
* [[Tapushi Literario]]
* [[Arte di Palabra]]
* [[Wikipedia na Papiamentu]]
* [[Cuba]]
* [[Estrecho di Ormuz]]
* [[Mojtaba Khamenei]]
}}
i3v1y51urfrlrncq7rf764t7onfrx3p
187170
187061
2026-04-12T08:50:28Z
Caribiana
8320
12/4
187170
wikitext
text/x-wiki
{{Columns-list|colwidth=15em|
* [[Dia di Rincon]] (30 di aprel)
* [[Dia di Rey|Dia di Rei]]
* [[Matansa di aprel]] (20 di aprel)
* [[OCTA]]
* [[Arumil]]
* [[Norman de Palm]] (1948-2026)
* [[Maurits Larmonie]] (1936-2026)
* [[Artemis II]]
* [[Autismo|Outismo]]
* [[Chan Santokhi]] (1959-2026)
* [[Tapushi Literario]]
* [[Arte di Palabra]]
* [[Wikipedia na Papiamentu]]
* [[Estrecho di Ormuz]]
}}
r0vudncqe54tr516caykbu8b32cz05l
Eclipse di luna
0
11236
187096
119562
2026-04-11T17:22:55Z
Kallmemel
14000
Kallmemel moved page [[Eclipse lunar]] to [[Eclipse di luna]]
119562
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Moon eclipse.gif|270x270px|thumb|Eclipse lunar di 3 di maart di 2007 desde [[Spaña]].]]
Un '''eclipse lunar''' ta e fenomeno astronomico cu ta tuma luga ora cu e [[tera]] ta posiciona entre [[solo]] y [[luna]], generando un cono di sombra ku ta cay riba e luna, haciendo esaki bira scur.<ref>{{Cite web |url=http://earthsky.org/tonight/centurys-longest-lunar-eclipse-july-27 |title=Century's Longest Lunar Eclipse July 27 |last=McClure |first=Bruce |date=2018-07-27|website=[[EarthSky]] |access-date=2024-04-06}}</ref> Pa un eclipse por tuma luga e tres curpanan celestial, tera, luna y solo, mester ta exactamente alinea o masha serka di esaki, di tal manera cu tera ta blokia e rayonan di solo pa yega na e luna, p'esey eclipsenan lunar por tuma luga solamente den e fase di luna yen.
Eclipsenan lunar ta wordo clasifica como parcial, ora solamente un parti di e luna ta scur, o total ora cu henter e superficie lunar a drenta den e cono di sombra terestre. E duracion y e tipo di eclipse ta depende di e localisacion di e luna relaciona cu su nodonan orbital.
Durante un eclipse lunar, e luna ta parce di ta cora-bruin. Por pensa cu e luna ta completamente scur pa motibo di e sombra di tera, pero no ta asina. E color cora-bruin ta pasobra un parti di e rayonan di solo ta pasa dor di e [[atmosfera di mundu|atmosfera di tera]], lombrando riba e luna.
E eclipse lunar ta tuma luga mas o menos dos biaha pa aña; e ta diferencia cu e [[eclipse solar]] total, cu tin biaha ta tuma luga mas cu un aña foi otro. Tambe contrario na un eclipse solar, cu por wordo mira den un area chikitu, e eclipse lunar ta ser mira for di cualkier luga riba tera caminda por mira luna. E eclipse lunar por dura algun ora, mientras e eclipse solar total ta dura solamente algun minuut.
E ta safe pa wak e eclipse lunar wowo sunu y tambe cu telescop, sinembargo nunca mester wak un eclipse solar sin proteccion di wowo, ya cu e rayonan ta daña retina di wowo.
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
iy5wogelr1p8hen5bxtvgjwsartsfx8
187098
187096
2026-04-11T17:24:28Z
Kallmemel
14000
lunar > di luna
187098
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Moon eclipse.gif|270x270px|thumb|Eclipse di luna (3 di maart di 2007 desde [[Spaña]])]]
Un '''eclipse di luna''' ta e fenomeno astronomico cu ta tuma luga ora cu e [[tera]] ta posiciona entre [[solo]] y [[luna]], generando un cono di sombra ku ta cay riba e luna, haciendo esaki bira scur.<ref>{{Cite web |url=http://earthsky.org/tonight/centurys-longest-lunar-eclipse-july-27 |title=Century's Longest Lunar Eclipse July 27 |last=McClure |first=Bruce |date=2018-07-27|website=[[EarthSky]] |access-date=2024-04-06}}</ref> Pa un eclipse por tuma luga e tres curpanan celestial, tera, luna y solo, mester ta exactamente alinea o masha serka di esaki, di tal manera cu tera ta blokia e rayonan di solo pa yega na e luna, p'esey eclipsenan di luna por tuma luga solamente den e fase di luna yen.
Eclipsenan di luna ta wordo clasifica como parcial, ora solamente un parti di e luna ta scur, o total ora cu henter e superficie di luna a drenta den e cono di sombra terestre. E duracion y e tipo di eclipse ta depende di e localisacion di e luna relaciona cu su nodonan orbital.
Durante un eclipse di luna, e luna ta parce di ta cora-bruin. Por pensa cu e luna ta completamente scur pa motibo di e sombra di tera, pero no ta asina. E color cora-bruin ta pasobra un parti di e rayonan di solo ta pasa dor di e [[atmosfera di mundu|atmosfera di tera]], lombrando riba e luna.
E eclipse di luna ta tuma luga mas o menos dos biaha pa aña; e ta diferencia cu e [[eclipse solar]] total, cu tin biaha ta tuma luga mas cu un aña foi otro. Tambe contrario na un eclipse solar, cu por wordo mira den un area chikitu, e eclipse di luna ta ser mira for di cualkier luga riba tera caminda por mira luna. E eclipse di luna por dura algun ora, mientras e eclipse solar total ta dura solamente algun minuut.
E ta safe pa wak e eclipse di luna wowo sunu y tambe cu telescop, sinembargo nunca mester wak un eclipse solar sin proteccion di wowo, ya cu e rayonan ta daña retina di wowo.
{{Appendix}}
[[Category:Astronomia]]
kvkn6a3is8yswp64n8qevoeic2e6tr3
Meridiano
0
12334
187120
145592
2026-04-11T18:22:48Z
Kallmemel
14000
ekuator>ekueter
187120
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
[[File:Primemeridian nolabels.jpg|thumb|320px|Lokashon di [[meridiano seru]] (liña vertikal) i un ilustrashon di kon meridianonan ta kore meimei di e polonan geografiko di [[Tera (planeta)|Tera]], nort i sùit.]]
Den geografia, un '''meridiano''' ta un liña imaginario ku ta kore di polo pa polo i ta perpendikular ku e ekueter. Kada meridiano ta konektá puntonan di e mesun longitud i ta forma mitar di un sirkulo grandi.
Kartógrafonan ta usa liña di meridiano, òf [[Longitut|longitut]], pa determiná direkshonnan ost i wèst. E meridiano prinsipal, òf meridiano seru, ta marka e longitut 0° i ta situá na [[Greenwich]], [[Reino Uni|Gran Bretania]].
Kontrali na liñanan di [[Latitut|latitut]], ku ta kore paralelo ku e ekueter, liñanan di longitut ta semisirkulonan grandi ku ta kore vertikalmente for di e [[Nortpol]] pa e [[Sùitpol]]. Por ehèmpel, e meridiano seru ta kore for di e nortpol via Greenwich pa e sùitpol. Na e otro banda di [[Tera (planeta)|Tera]] tin e meridiano di 180°, kaminda e liñanan di longitud ost i wèst ta topa. E meridiano aki tambe ta wòrdu yamá e [[liña internashonal di fecha]].<ref>{{citeer web |url=https://nl.geologyscience.com/geology/latitude-and-longitude/ |titel=Breedtegraad en lengtegraad |werk=geologyscience.com |datum=2019-05-21 |bezochtdatum=2024-11-25}}</ref>
== Etimologia ==
E palabra ''meridiano'' ta derivá for di e palabra latin ''meridies'', ku ta nifiká "meimei di dia" òf "merdia". Esaki ta referí na e momentu ku solo ta krusa un meridiano spesífiko, eksaktamente meimei di salida i bahada di solo. E mesun palabra latin aki tambe ta e orígen di e términonan ''ante meridiem'' (AM, "promé ku mèrdia") i ''post meridiem'' (PM, "despues di mèrdia").
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Meridiaan (geografie) |oldid=64204091}}
{{references}}
}}
[[Category:geografia]]
cqkx5glnvtrmxzuvgpqlbe5q8n4hwb4
Passaat
0
12642
187119
162592
2026-04-11T18:22:15Z
Kallmemel
14000
ekuator>ekueter
187119
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Passaat''' ta un sistema di bientu i un komponente prinsipal di e sirkulashon general di e [[Atmosfera di mundu|atmosfer]]. E sistema di Passaat ta supla konstantemente di [[ost]] pa [[wèst]] for di áreanan suptropikal di preshon altu pa direkshon di ekueter. Hopi be, Passaat ta wòrdu konsidera komo bientunan lokal, debí ku Passaat ta tuma lugá den direkshon i latitutnan fiho.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.ensie.nl/peter-timofeeff/passaat#:~:text=Het%20woord%20%60passaat%27%20is%20afgeleid,in%20feite%20hetzelfde%20werd%20bedoeld.|titel=Passaat|bezochtdatum=2025-06-09|auteur=Peter Timofeeff|datum=2017-04-06|werk=ensie.nl|taal=nl}}</ref>
== Etimologia ==
E término ''passaat'' ta derivá for di [[verbo]] [[spaño]], ''pasar'', ku ta nifiká "pasa". E nòmber a originá den e era di nabegashon, tempu ku e bientunan aki tabata di gran importansia pa komersio ku [[Amérika]]. Na [[ingles]], ta referí na Passaat komo ''trade winds'', ku literalmente ta nifiká "bientunan komersial".<ref name=":0" />
== Karakterístika ==
E bientunan di Passaat ta generalmente kalor i seku, i kompaña pa shelu kla i sin nubia. Nan ta mas notabel durante e temporada seku, ku ta kore di mei pa òktober den hemisferio sùit i di novèmber pa aprel den hemisferio nort.<ref name=":0" /> E periodonan ku e bientunan di passaat ta supla ménos intenso ta konstituí un peliger, spesialmente pa botonan di bela.
Passaat ta prinsipalmente bientunan dominante, ku tipikamente ekstendé te na altitutnan di 900 pa 1.500 meter, ounke nan por alkansá elevashonnan mas altu bou sierto kondishon.<ref name=":1">{{citeer web|url=https://glossary.ametsoc.org/wiki/Trade_winds|titel=trade winds|bezochtdatum=2025-06-09|auteur=Glossary of Meteorology|datum=2024-03-28|werk=glossary.ametsoc.org|uitgever=American Meteorological Society|archiefurl=https://web.archive.org/web/20081211050708/http://amsglossary.allenpress.com/glossary/search?id=trade-winds1|archiefdatum=2008-12-11|urlarchivo=}}</ref>
== Kousa i orígen ==
=== Direkshon i distribushon ===
E bientunan di passaat ta wòrdu formá a base di un proseso ku ta enserá keintamentu solar, sirkulashon atmosfériko, i e moveshon rotativo di [[Tera (planeta)|Tera]]:<ref>{{citeer web |url=https://scijinks.gov/trade-winds/ |titel=Trade Winds |werk=scijinks.gov |bezochtdatum=2025-06-09}}</ref><ref name=":1" />
# Keintamentu ekueteriano: Energia solar ta keinta e ekueter mas intenso ku otro partinan di Tera. Esaki ta kousa ku aire kayente i humedo ta subi, kreando un zona di preshon abou konosí komo e [[zona di konvergensia intertropikal]] (ITCZ).
# Sirkulashon di Hadley: E aire ku ta subi ta move den direkshon di pol den e atmósfer superior, i asina ta fria i sink rònt di 30° latitut, formando e banchinan di preshon altu suptropikal. E siklo aki ta parti di e sirkulashon di Hadley.
# Fluho pa superfisie: Segun ku e bientu ta move bèk pa e superfisie den direkshon di ekueter, e ta desviá dor di e [[efekto Coriolis]]:
## Den hemisferio nort, e bientunan ta supla for di nort-nortost i ta desviá pa man drechi (nortost), konosi komo e nortost Passaat.
## Den hemisferio sùit, e bientunan ta supla for di sùit-sùitost i ta desviá pa man robes (sùitost), konosi komo e sùitost Passaat.
{{Appendix}}
[[Category:Climatologia]]
t9z1opm0dq2iervguyz1svz7oos850q
Usuario:Caribiana/Sandbox/Guera Mundial II
2
12921
187099
186559
2026-04-11T17:35:50Z
Caribiana
8320
187099
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref>
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
prqtvxi1mukq4o8sf9q3f4pkoi2lh6x
187100
187099
2026-04-11T17:39:38Z
Caribiana
8320
187100
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref>
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
s6k52azztxozrccv6m7g53gk03wdw5e
187101
187100
2026-04-11T17:43:41Z
Caribiana
8320
187101
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
24t2fcdz05tcdzbefox5pe40paj4a76
187102
187101
2026-04-11T17:55:56Z
Caribiana
8320
/* Organisacion */
187102
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
f1vgg6ehlwe4mv94m9bp662vlyh9ehu
187103
187102
2026-04-11T18:01:24Z
Caribiana
8320
187103
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
e9qrc58o6xojanrxnq2bnyk8wcgpc6y
187105
187103
2026-04-11T18:05:43Z
Caribiana
8320
187105
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Na kazerne di Savaneta ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba.
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
k6eq2u4wg3lot8q7njb567r0kcp28zi
187109
187105
2026-04-11T18:12:24Z
Caribiana
8320
187109
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
r5lfvbaksu9ym9mcyy9wr0gfi4jisi1
187111
187109
2026-04-11T18:15:38Z
Caribiana
8320
/* Estudio */
187111
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
3wqo5gm169pv9qa23lcgg357utg9rdr
187116
187111
2026-04-11T18:19:06Z
Caribiana
8320
187116
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu ta guia hoben entre 17 y 24 aña den nan desaroyo personal, social y profesional. E meta di e programa ta pa brinda hoben e oportunidad pa fortalece nan capacidadnan y prepara nan pa un futuro mas stabiel y positivo.<ref>https://24ora.com/tres-hoben-a-culmina-fase-2-di-sociaal-vormingstraject-svt-19/</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
qraxlne3mplv0zk54anqmobr981vou3
187121
187116
2026-04-11T18:23:30Z
Caribiana
8320
187121
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
mrz60ezan2btlfq2ptaedgd6dwj8lwo
187125
187121
2026-04-11T18:39:49Z
Caribiana
8320
187125
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan profesional y boluntario emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensia di Reino Hulandes den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
Riba 7 di aprel 1997, e promé grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Riba 7 di aprel 1997, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba ora e prome grupo di militarnan a drenta servicio. Den añanan siguiente, e unidad a desaroya su mes identidad den e structura di Defensa Caribense.
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
m810wlcrjw2jwepuv17hv58f3hbx41x
187126
187125
2026-04-11T18:41:44Z
Caribiana
8320
187126
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
Riba 7 di aprel 1997, e promé grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Riba 7 di aprel 1997, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba ora e prome grupo di militarnan a drenta servicio. Den añanan siguiente, e unidad a desaroya su mes identidad den e structura di Defensa Caribense.
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
6yzq4ddkgft6yplrdy2ett8bmhgbj7c
187127
187126
2026-04-11T18:45:39Z
Caribiana
8320
187127
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Riba 7 di aprel 1997, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba ora e prome grupo di militarnan a drenta servicio.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 Arumil a celebra 25 ana di existencia y alabes a restructura organisacion], 14 di april 2022</ref> Den añanan siguiente, e unidad a desaroya su mes identidad den e structura di Defensa Caribense.
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
s2ygtquysdnrlo1invenui8nm8vip60
187128
187127
2026-04-11T18:46:47Z
Caribiana
8320
187128
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Riba 7 di aprel 1997, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba ora e prome grupo di militarnan a drenta servicio.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 Arumil a celebra 25 ana di existencia y alabes a restructura organisacion], 14 di april 2022</ref> Den añanan siguiente, e unidad a desaroya su mes identidad den e structura di Defensa Caribense.
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensia den Karibe. Durante e mes periodo, a kuminsá un proseso di reorganisashon pa fortalece su struktura i amplia oportunidatnan pa hóbennan lokal.[3]
Den 2024, a kuminsá un reforma di e posishon hurídiko di militarnan di Arumil, ku e meta pa trata nan komo funshonario públiko despues di nan karera militar, fasilitando transishon pa otro sektor gubernamental.[6]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
71j4vvqn9wy07ota1d4s8bbqcni7w74
187129
187128
2026-04-11T19:18:45Z
Caribiana
8320
/* Historia */
187129
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan training pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a kuminsá un proseso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion hurídiko di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.[6]
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil:
* ta boluntario
ta bou di mando di nan mes ofisialnan i subofisialnan
ta wòrdu entrená pa Korps Mariniers
Despues di completa entrenamento básiko, militarnan di Arumil ta keda integrá den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formashon básiko ta tuma lugá na Aruba, miéntras ku entrenamentu avansá por tuma lugá na Hulanda òf na Kòrsou. Ofisialnan tin ku sigui e kurso regular di entrenamentu di ofisialnan di mariniernan Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
2h86hp0t3q9ckole8wu3g0simjqdw0d
187130
187129
2026-04-11T19:31:08Z
Caribiana
8320
187130
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den Antias Hulandes, cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan training pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a kuminsá un proseso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion hurídiko di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.[6]
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisialnan i subofisialnan y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
== Rol i tareanan ==
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
Relashon ku Curmil i Caribmil
Aruba i Kòrsou kada un tin nan propio unidad militar Karibense:
Arumil (Aruba)
Curmil (Kòrsou)
Ambos unidad ta forma parti di Caribmil i ta traha den estrecha kolaborashon ku Defensia Hulandes den region Karibense.
Rekrutamentu i entrenamentu
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
tin entre 17 i 27 aña di edat
tin nasionalidat Hulandes
pasa selekshon físiko i mental
E trayekto di entrenamentu básiko, konosí komo Elementaire Militaire Vorming (EMV), ta dura aproksimadamente 26 siman i ta enfoká riba:
resistensia físiko
disiplina
kapasidat mental
Entrenamentu ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
cjiccdkp83yl7gkmk8bysuaprm291n0
187131
187130
2026-04-11T19:31:51Z
Caribiana
8320
187131
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan training pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a kuminsá un proseso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion hurídiko di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.[6]
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisialnan i subofisialnan y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
== Rol i tareanan ==
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
Relashon ku Curmil i Caribmil
Aruba i Kòrsou kada un tin nan propio unidad militar Karibense:
Arumil (Aruba)
Curmil (Kòrsou)
Ambos unidad ta forma parti di Caribmil i ta traha den estrecha kolaborashon ku Defensia Hulandes den region Karibense.
Rekrutamentu i entrenamentu
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
tin entre 17 i 27 aña di edat
tin nasionalidat Hulandes
pasa selekshon físiko i mental
E trayekto di entrenamentu básiko, konosí komo Elementaire Militaire Vorming (EMV), ta dura aproksimadamente 26 siman i ta enfoká riba:
resistensia físiko
disiplina
kapasidat mental
Entrenamentu ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
lgewxpj69koiy9vbwutnqx8e70fntkg
187132
187131
2026-04-11T19:40:09Z
Caribiana
8320
187132
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
== Rol i tareanan ==
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
Relashon ku Curmil i Caribmil
Aruba i Kòrsou kada un tin nan propio unidad militar Karibense:
Arumil (Aruba)
Curmil (Kòrsou)
Ambos unidad ta forma parti di Caribmil i ta traha den estrecha kolaborashon ku Defensia Hulandes den region Karibense.
Rekrutamentu i entrenamentu
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
tin entre 17 i 27 aña di edat
tin nasionalidat Hulandes
pasa selekshon físiko i mental
E trayekto di entrenamentu básiko, konosí komo Elementaire Militaire Vorming (EMV), ta dura aproksimadamente 26 siman i ta enfoká riba:
resistensia físiko
disiplina
kapasidat mental
Entrenamentu ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
08pggk7jee13sy1fec7fapa0yh4hbzd
187133
187132
2026-04-11T19:44:09Z
Caribiana
8320
187133
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol i tareanan ===
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Relashon ku Curmil i Caribmil ===
Aruba i Kòrsou kada un tin nan propio unidad militar Karibense:
Arumil (Aruba)
Curmil (Kòrsou)
Ambos unidad ta forma parti di Caribmil i ta traha den estrecha kolaborashon ku Defensia Hulandes den region Karibense.
=== Rekrutamentu i entrenamentu ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edat
* tin nasionalidat Hulandes
* pasa seleccion fisico y mental
E trayekto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoká riba resistensia físiko, disciplina y capasidad mental.
Entrenamento ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
bp2asjoxy3birvj4h2lskz25nbo9nam
187134
187133
2026-04-11T19:47:13Z
Caribiana
8320
187134
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
Aruba y Kòrsou cada un tin nan propio unidad militar Caribense: Arumil (Aruba) y Curmil (Kòrsou).
Ambos unidad ta forma parti di Caribmil i ta traha den estrecho colaborascion cu Defensa Hulandes den region Caribense.
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol i tareanan ===
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Rekrutamentu i entrenamentu ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edat
* tin nasionalidat Hulandes
* pasa seleccion fisico y mental
E trayekto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoká riba resistensia físiko, disciplina y capasidad mental.
Entrenamento ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
kxaqj7ymdwbn5r6hlkg6uvs1qkszuaj
187135
187134
2026-04-11T19:48:36Z
Caribiana
8320
187135
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol i tareanan ===
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Rekrutamentu i entrenamentu ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edat
* tin nasionalidat Hulandes
* pasa seleccion fisico y mental
E trayekto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoká riba resistensia físiko, disciplina y capasidad mental.
Entrenamento ta tuma lugá na kazèrne na Savaneta (Aruba) i tambe na Suffisant (Kòrsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
r3s3yk6sgw65uui5b10qmmu6hbu470z
187136
187135
2026-04-11T19:56:01Z
Caribiana
8320
/* Rekrutamentu i entrenamentu */
187136
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol i tareanan ===
Arumil ta kontribuí na:
* siguridad di instalashonnan di Defensia.
* sosten di outoridatnan sivil,
* mantenementu di orden públiko (den kaso nesesario).
* partisipashon den ehersisionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Rekrutamentu i entrenamentu ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoca riba resistensia fisico, disciplina y capacidad mental.
Entrenamento ta tuma lugá na kazerne na [[Savaneta]] y tambe na Suffisant (Corsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
1uv4cqqgtigb4ryui272tfl6xdvwagb
187137
187136
2026-04-11T19:58:27Z
Caribiana
8320
187137
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publiko (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Rekrutamentu i entrenamentu ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoca riba resistensia fisico, disciplina y capacidad mental.
Entrenamento ta tuma lugá na kazerne na [[Savaneta]] y tambe na Suffisant (Corsou).
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
pw06js5xyadwzqm47ev8zpwtm2wqlbb
187138
187137
2026-04-11T20:01:39Z
Caribiana
8320
187138
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publiko (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 i 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoca riba resistensia fisico, disciplina y capacidad mental.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
lc19vve7foeqoyc1dqomydh4eqdzc27
187139
187138
2026-04-11T20:02:42Z
Caribiana
8320
/* Recrutamento y entrenamento */
187139
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publiko (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un kandidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamentu basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura aproximadamente 26 siman y ta enfoca riba resistensia fisico, disciplina y capacidad mental.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
djuicq8jrt8jw3zn940ofd05c3hdyry
187140
187139
2026-04-11T20:04:45Z
Caribiana
8320
/* Recrutamento y entrenamento */
187140
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publiko (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoka riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
1oqetqf3zren7a6bcfnl593zq69t8yl
187141
187140
2026-04-11T20:05:35Z
Caribiana
8320
/* Nota */
187141
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, ku ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como constricto.??
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>Acht sergeanten-majoor. "Amigoe". Curaçao, 01-09-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (aproximadamente nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publiko (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda òf na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
ryqd40nxalfdz6z0dij4yl09be2nh44
187142
187141
2026-04-11T20:14:28Z
Caribiana
8320
187142
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
nieufxt74lnlydj6b934mwych2mba8o
187143
187142
2026-04-11T20:16:13Z
Caribiana
8320
187143
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding ], curacao.nu (</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
kqqjbpyf2dmlmwnjsmy0if7y2b3zqxz
187144
187143
2026-04-11T20:17:14Z
Caribiana
8320
187144
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
saks6zrlqgxqagr6i7ur67x4f98gghh
187145
187144
2026-04-11T20:18:31Z
Caribiana
8320
187145
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
bufs6nmro2mwtdl4scf13z4ko4olyg7
187146
187145
2026-04-11T20:18:52Z
Caribiana
8320
187146
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>rreeed
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
fjc2pbjdjx0m0xc7ble4irkt21kzgej
187147
187146
2026-04-11T20:19:41Z
Caribiana
8320
187147
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester:
* tin entre 17 y 27 aña di edad.
* tin nacionalidad Hulandes.
* pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
b5m9yjtxrf1mcls8tmi0s2lwz3ipkmk
187148
187147
2026-04-11T20:21:37Z
Caribiana
8320
/* Recrutamento y entrenamento */
187148
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegamento y integracion den operacionnan militar regional.
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
6xued9hgeqfb69ij9j3018b8zn8b1mn
187149
187148
2026-04-11T20:26:52Z
Caribiana
8320
187149
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na su 25 aña di existencia, Arumil a haña un emblema propio, simbolisando su rol i desaroyo den Defensa den Karibe. Durante e mes periodo, a inicia un proceso di reorganisacion pa fortalece su structura y amplia oportunidadnan pa hobennan local.[3]
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
q4v00x30rlrrjcsn8jz9boe1a5b1r0d
187150
187149
2026-04-11T20:31:34Z
Caribiana
8320
187150
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
svp52l5mhflys4vfuqkguj5wdzdozz3
187151
187150
2026-04-11T20:37:38Z
Caribiana
8320
/* Historia */
187151
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
m0qv9mjbgq320x8thpwdpd8d3v8801a
187152
187151
2026-04-11T20:38:18Z
Caribiana
8320
187152
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Na 1986, Arumil a keda formalmente establecí na Aruba y na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
c782td9gqchcbkd1maddpq9hox27kd2
187153
187152
2026-04-11T20:59:05Z
Caribiana
8320
/* Historia */
187153
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na Aruba na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025)[https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
kircvw9x8501os9ttpsgkwfub16dw9o
187154
187153
2026-04-11T21:04:26Z
Caribiana
8320
187154
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hóbennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia como servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na Aruba na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
cn4flil3ohhegzyvclf3hphngo9m4w4
187155
187154
2026-04-11T21:07:55Z
Caribiana
8320
/* Historia */
187155
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
7dac4qe2av3gxr73kep6u836jfplhv6
187156
187155
2026-04-11T21:10:34Z
Caribiana
8320
/* Organisacion */
187156
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Awendia e soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Den e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
fpt7fic85l66ev3v52oiqkhsbzcstqi
187157
187156
2026-04-11T21:12:09Z
Caribiana
8320
/* Rol y tareanan */
187157
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Awendia e soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta boluntario y ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
1q5crbzy1fvzwgu7nhr6q9y0s6fy4ed
187158
187157
2026-04-11T21:13:48Z
Caribiana
8320
/* Recrutamento y entrenamento */
187158
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Awendia e soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di mariniernan Hulandes como “marinier Arubano”.
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
jnjucw68y9y8f22i70wyzgov84cbmm3
187159
187158
2026-04-11T21:21:01Z
Caribiana
8320
/* Recrutamento y entrenamento */
187159
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Awendia e soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
ne2nvms1tpvojyjqzwog1c0m6lzgdd6
187160
187159
2026-04-11T21:21:43Z
Caribiana
8320
187160
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Awendia e soldanan di Arumil ta boluntario, bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa Korps Mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
tnj6afxrmj1dmquvhgzbrumw2x9m83q
187162
187160
2026-04-11T21:38:13Z
Caribiana
8320
/* Organisacion */
187162
wikitext
text/x-wiki
[[Lago Oil & Transport Company]]__NOINDEX__
Pending: [[Atake riba Aruba (1942)]] - [[SS Pedernales]] - [[Playa Pariba]] - [[Kampamentu di internamentu]] - [[Kampamentu di Internashon na Karibe Hulandes]]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
--------------
'''Arumil''', oficialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar na Aruba. E unidad ta consisti di militarnan profesional, emplea pa gobierno di Aruba.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
Arumil, hunto cu e unidad Curmil na Corsou, ta forma parti di Caribmil y ta traha pa den teritorio di Caribe pa ministerio di Defensa di Reino Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref> Riba 7 di april 1997, e prome grupo di Arumil a drenta servicio militar pa pais Aruba.
Defensa riba Aruba ta un responsabilidad di Reino Hulandes, ancra den [[Statuut pa Reino Hulandes]] i ta resorta bou di e minister di Defensa di Hulanda. E forsanan militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui
* [[Marina Real]] di Hulanda,
* Marine Corps di Hulanda y
* Kustwacht di Hulanda.
Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
== Historia ==
Originalmente establesé komo un unidad componé di conscritonan, Arumil principalmente a hunga un ròl di sosten den tareanan seremonial, mantenshon di orden publico, y siguridad di facilidadnan di Defensa. E militarnan tabata operá bou di Komandante di Forsanan Naval den Karibe (CZMCARIB) i tabata consistí di hóbennan lokal, entrená hopi biaha na e kazerne na Savaneta y na Suffisant na Corsou.<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: De Curaçaose en Arubaanse Militie]</ref>
E trupanan karibense, uní den CARMIL, aktualmente ta prinsipalmente desplegá pa vigilá kazèrne i sostené outoridatnan sivil. Den e struktura nobo, sinembargo, nan mester bira mas ampliamente desplegabel pa tareanan militar.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
== Organisacion ==
Soldanan di Arumil ta boluntario bou direccion di nan mes oficialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den Arumil ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin biaha huntu ku marineronan di Merka.[7]
Aruba i Kòrsou, kada uno ta disponé di unidatnan militar Karìbense profeshonal: esta Curmil(militarnan Kurasoleño) y Arumil (militarnan Arubiano). Nan ta den servisio di e gobièrnu di Kòrsou of di Aruba i ta traha na Defensa den region di Karìbe.
E militarnan Kurasoleño y Arubiano ku mas frekuensia ta keda inkorporá den tarenan pa sostené e autoridatnan lokal.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/t/taken-in-nederland/caribisch-gebied/region-di-karibe-papiamentu/militarnan-kurasoleno-y-arubiano</ref> Como militar Arubiano, bo ta forma parti di un grupo di ocho pa dies militar staciona cu un peloton operacional, di seguridad, of di sosten.
In 2024 is er begonnen met de reorganisatie van de juridische positie van de Arumil militair om te bewerkstelligen dat zij als ambtenaren worden aangesteld, zodat zij na hun traject bij Arumil kunnen doorgaan in de gerechtelijke keten.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref><ref>[https://www.gobierno.aw/nl/reorganisatie-van-de-juridische-positie-van-arumil Reorganisatie van de juridische positie van ARUMIL], Gobierno di Aruba (7 di augustus 2024)</ref>
== Estudio ==
Pa solicita na Arumil bo mester ta un hoben entre 17 pa 27 aña di edad, sea masculino of femenino, cu nacionalidad Hulandes.
Na kazernes di Savaneta y Suffisant ta duna un trayekto di enseñansa pa e militarnan di Kòrsou i di Aruba. De EMV-opleiding (Elementaire Militaire Vorming) duurt 26 weken en draait om fysieke en mentale weerbaarheid.<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding</ref>
No mester bruha Arumil cu Sociaal Vormingstraject (SVT), cu ta un programa cu a wordo introduci na 2010 cu ta enfoca riba disciplina, formacion di caracter, guia personal y preparacion pa mercado laboral, brindando hobenan entre 17 uy 24 ana cu ta den dificultad un segunda oportunidad pa construi un futuro positivo.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
Aruba y Curaçao cada uno ta posee unidadnan militar Caribense profesional: e Curmil (personal militar Curaçao) y Arumil (personal militar Arubano). Nan ta empleá pa gobièrnu di Kòrsou òf Aruba i ta traha pa Defensa den teritorio di Caribe.[1]
E personal Militar Caribense ta emplea pa gobierno di Curaçao of Aruba y ta emplea pa Defensa den Caribe. Aruba i Curaçao kada un ta poseé unidatnan militar profeshonal Karibense, e Personal Militar Kòrsou i Personal Militar Arubano.[2]
Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden: de Curmil (Curaçaose militairen) en Arumil (Arubaanse militairen). Zij zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en werken bij Defensie in het Caribisch gebied.<ref>https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil</ref>
ar
De Caribische Militairen zijn in dienst bij de overheid van Curaçao of Aruba en zijn tewerkgesteld bij Defensie in het Caribisch gebied. Aruba en Curaçao beschikken elk over professionele Caribische militaire eenheden, de Curaçaose Militairen en Arubaanse Militairen.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
en.wiki (military on Aruba):
Defensa riba Aruba ta responsabilidad di Reino Hulandes. E forsanan Militar di Hulanda cu ta proteha Aruba ta inclui Marina Real di Hulanda, Marine Corps di Hulanda y Kustwacht di Hulanda. Tambe tin un “Arubaanse Militie” indígena chikitu (ARUMIL) di mas o ménos forsa di peloton. Tur forsa ta staciona na Kazerne di Marines Savaneta.
Sòldánan di ARUMIL ta boluntario i ta wòrdu dirigí pa nan mes NCO i ofisialnan. E ARUMIL ta wordo entrena pa Cuerpo di Marina di Hulanda. Na momento cu entrenamento basico ta cla cada militar den e ARUMIL ta bira Marine Arubano. Formacion y seleccion basico ta tuma lugar riba Aruba, formacion mas aleu ta tuma lugar sea na Hulanda of na Curaçao. Ofisialnan di ARUMIL tin ku kompletá e kurso regular di entrenamentu di Ofisialnan di Kuerpo di Marina di Hulanda (Praktische opleiding tot officier der mariniers). E peloton ARUMIL ta traha estrechamente ku e kompania di Mariniernan Hulandes stashoná na Aruba.[6] E di 32 Raiding Squadron tambe ta hasi ehersisionan di entrenamentu riba Aruba, tin bia huntu ku marineronan di Merka.[7]
== Historia ==
De Arubaanse militie is voortgekomen uit de Antilliaanse militie die reeds in de jaren 1960 aanving.?
de defensie willen vernemen hoe de Regering denkt over een eventuele inschakeling van Antillianen in de militie
ARUMIL a celebra nan 25 aña di existencia, den presencia di Minsiter di Husticia y Asuntonan Social Sr. Rocco Tjon. Riba e mesun fecha aki esta, 7 April 1997, e prome grupo di ARUMIL a drenta servicio militar pa pais Aruba. Precisamente 25 aña despues, ARUMIL ta ricibi formalmente nan propio emblema di schouder, creando asina nan propio identidad dentro di e “Defensie Caribisch Gebied”. Esaki ta muestra di e trayectoria exitoso di ARUMIL, pa cual a ricibi e honor special aki. Ademas di a celebra e bunita logro aki, ARUMIL a anuncia e restructuracion oficial di nan organisacion, cual ta duna nan e identidad propio y brinda mas oportunidad na e hobennan di ARUMIL.<ref>[https://www.boinformado.tv/?p=5031 ARUMIL A CELEBRA 25 AÑA DI EXISTENCIA Y ALABES A RESTRUCTURA ORGANISACION], 14 di april 2022</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Playa Pariba''' tabata un [[kampamentu di internamentu]] na [[Boneiru]], ku tabata aktivo durante di [[Di Dos Guera Mundial]] entre 1940 te 1947. E tabata e kampamentu di internamentu mas grandi den [[Karibe Hulandes]].
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* J.E. Sint Jago, ''Wuiven vanaf de waranda. De interneringskampen op Bonaire en Curaçao tijdens WO II'', Gopher (april 2007)
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Di Dos Guera Mundial]]
Resúmen
E kampo di internashon na Playa Pariba tabata e prinsipal lugar di detenshon riba Bonaire durante Segunda Gerra Mundial, aktivo for di 1940 te 1947. E kampo aki tabata un di e lugarnan mas importante den e Karibe Hulandés pa interná siudanan ku a wordu konsiderá peligeroso pa siguridat di Reino Hulandés durante e tempu di guera.
Ubikashon i Fundashon
E kampo tabata na Playa Pariba, un bario na banda este di Kralendijk serka di laman. El a wordu abri na Mei 1940, mesora despues di e invasión di Hulanda pa tropanan Nazi, ora kolonianan a tuma medidanan pa kontrolá hende ku por ta un amenasa pa siguridat.
Un tereno gubernamental abandoná a wordu transformá na un kampo ku sera di klip i barbed wire, ku gardanan militar i personal lokal.
Struktura di e Kampo
E kampo tabatin:
Baraka di palu pa e interná
Separo pa diferente grupo (politik, siudanan, refugia)
Un kuchina i kuminda
Ofisina i kuartel di gardanan
Letrinanan i instalashon mediko básico
Den uso popular, e kampo tabata yama tambe “Kamp Grandi”.
Ken a Wordu Interná
Interná den kampo a keda klasifiká den tres grupo prinsipal:
Nashonal Aleman i Austriako:
Hende ku tabata biba riba e isla hopi aña, komo negoshiante òf trahadó.
Un parte tabatin pasaport Hulandés, pero tabata di orígen Aleman.
Refugia Hudiu:
Hudiu ku a yega riba boto komo e MS Crijssen i Cabo de Hornos.
Nan no tabata enemy aliens, pero tabata detení temporalmente pa motibu di status migratorio inklaro.
Nan tabata separá for di otro grupo interná.
Siudanan Hulandés ku a wordu konsiderá peligeroso polítiko:
Hulandes lokal ku simpatía pa e NSB (partido Nazi Hulandés) òf aktivista anti-kolonial.
E mas konosí tabata Medardo de Marchena, profesor i patriota.
E kantidat di interná tabata fluktua entre 50 i 150 hende, dependiente di arresto i liberashon.
Administrashon i Kondishonnan
E kampo tabata maneha pa gobièrnu kolonial Hulandés, bajo orden di e gobernador di Antia Hulandés. Polis militè, mariniers, i milisia lokal tabata kuida e kampo.
E kondishonnan tabatin nivel básico, pero no brutal.
Kuminda tabata monoton pero suficiente.
Interná por a haña kòrso, buki, yega karta, i hiba un bida riba rutina.
Refugia hudiu tabata trata ku ménos strikté.
Reklamo kontra internashon ilegal tabata bai Gobiernu Hulandés na ekshilio. Un grupo a wordu liberá promé ku fin di guera.
Signifikado
E kampo na Playa Pariba ta mustra kon kolonianan Hulandés tabata manejá "seguridat" den un situashon global. E internashon di siudanan Hulandés sin prosedimentu legal ta mustra klaro e tenshon entre libertat sivil i poder gubernamental den guera.
Tambien, e kampo ta laga pensa ku e Antia Hulandés no tabata aparte for di Segunda Gerra Mundial, sino parte aktivo di su realidad.
Será i Herensia
E kampo a sera den 1947, ku esnan interná ku no por a bai kas aún despues di guera. E tereno a bira uso sivíl, i no tabatin memorial of señal visibel pa e historia.
Awendia, poko hende na Bonaire ta konosé e historia, pero investigadó, historiadó, i skibadó ta kuminsá trese su importansia riba mesa. Ta un historia ku ta inspirá refleksion riba rekonosementu, justisia, i memoria kolonyal.
Referensianan i Fuentenan
P. Meurs & G. Oostindie (1983) – De Gouverneurs van de Nederlandse Antillen: Een Geschiedenis in Portretten
Gert Oostindie (1999) – Paradise Overseas: The Dutch Caribbean: Colonialism and its Transatlantic Legacies
Maritza Coomans-Eustatia et al. (2002) – Koloniale Konfrontaties. De koloniale geschiedenis van de Nederlandse Antillen en Aruba
* Edsel Gonzales (2007) – Bonaire in de Tweede Wereldoorlog: Kamp Grandi, de vergeten geschiedenis [Unpublished thesis]
* Nationaal Archief (Den Haag) – Archieven van het Ministerie van Koloniën, 1930-1950
* Archivo Boneiru – Documentonan riba kampo di internashon den Playa Pariba
* K. van der Wal (2004) – De joden van de Cariben tijdens de oorlogsjaren [artikel gepubliceerd den tijdschrift "Historica"]
----------------
Playa Pariba Internment Camp (Bonaire, WWII)
Overview
The Playa Pariba internment camp was the principal internment facility on Bonaire during World War II, operating from 1940 to 1947. It was one of the Dutch Caribbean's main internment sites, designed to house civilian detainees considered potential threats to the security of the Kingdom of the Netherlands, particularly during the Nazi threat in Europe.
Location and Establishment
The camp was located in the Playa Pariba district of Kralendijk, on the eastern edge of the town, near the sea. It was established hastily in May 1940, immediately after the German invasion of the Netherlands, to serve as a secure holding site for people labeled as security risks, particularly German nationals, but also Dutch subjects with alleged pro-German or anti-colonial leanings.
Originally an abandoned government building site, the location was converted into a fenced and guarded internment facility by Dutch colonial authorities.
Camp Structure and Layout
The camp was modest in size, surrounded by barbed wire fencing and patrolled by Dutch marines and local militia. It contained:
Wooden barracks for detainees
Separate sections for political and civilian internees
A mess hall and kitchen
Guard quarters and administrative buildings
Latrines and basic medical facilities
The camp was sometimes informally referred to as “Kamp Grandi” or just "the camp" by locals.
Who Was Interned
Interned individuals fell into three broad categories:
German and Austrian nationals:
Mostly long-time residents of the Dutch Caribbean, including professionals and merchants.
Some were naturalized Dutch citizens but still detained due to German ethnicity.
Jews fleeing Europe:
Jewish refugees, including those arriving aboard ships like the MS Crijssen and Cabo de Hornos, were temporarily interned here in a separate section.
Though not considered enemy aliens, they were kept under guard due to unclear immigration status and wartime suspicion.
Dutch citizens considered politically dangerous:
Local Dutch Antilleans and European Dutch identified as NSB (Nationaal-Socialistische Beweging) sympathizers or anti-colonial activists.
The most well-known among them was Medardo de Marchena, a Papiamentu-speaking intellectual, teacher, and nationalist.
The camp population fluctuated between 50 and 150 internees at different times, depending on arrests, transfers, and releases.
Administration and Conditions
The camp was administered by the Dutch colonial government, under orders from the Governor of the Netherlands Antilles, with security provided by military personnel. Civilian oversight was limited, and conditions varied over time.
Living conditions were basic but generally humane by wartime standards.
Food was adequate but monotonous.
Internees were allowed to receive mail, some books, and occasionally could grow small gardens or work.
Jewish refugees were kept separately and under less strict control, though still under internment.
Several internees protested their detention, and complaints reached the Dutch government-in-exile. Some cases were reviewed, and individuals were released before the end of the war.
Significance
The Playa Pariba internment camp exemplifies the wartime security policies of the Dutch colonial government, which mirrored those in the European Netherlands and the East Indies. Its existence challenges the common perception that the Caribbean colonies were unaffected by the global conflict.
The internment of Dutch citizens without trial, including those whose political beliefs conflicted with the colonial status quo, highlights tensions between civil liberties and wartime emergency powers.
Closure and Aftermath
The camp remained in use until 1947, well after the end of WWII, as repatriation and legal decisions took time. After closure, the site was returned to civilian use, and no major memorial was established at the location.
Today, few physical traces of the camp remain. However, local historians and writers are increasingly exploring its legacy, particularly its impact on Bonairean memory, Dutch Antillean identity, and postcolonial justice.
-----------
tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
nl.wiki:Un kampo di internashon ta un fasilidat di retenshon temporal kaminda gruponan di hende por wòrdu será sin kobra òf intenshon di kobra.
E término ta wòrdu usá prinsipalmente pa enkarselashon di sivilnan hostil òf disidente den tempu di guera òf di sospechosonan terorista. Aunke e término ta wòrdu usá tambe komo un sinónimo pa prizòn, e ta referí generalmente na detenshon preventivo en bes di enkarselashon despues di un kondena hudisial pa un krímen. E uso i interpretashon di e término ta sometí na debate i sensitividatnan polítiko.
Ehèmpelnan: Den Union Soviétiko, oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá gulag. Na Antillas Hulandes, e poblacion Europeo tabata encarcela den campamentonan Hapones durante Segundo Guera Mundial.
E términonan kampo di internashon i kampo di konsentrashon a wòrdu usá inicialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Desde Segundo Guera Mundial, e término kampo di konsentrashon tabatin vários nifikashon, manera kampo di eksterminashon, kampo di labor, kampo di internashon, kampo di reservashon, kampo di kolekshon i tránsito, kada un ku un antecedente diferente i tin bia ta overlap den funshon.
Kamponan di prizonero hopi bia ta wòrdu konsiderá komo kamponan di internashon. E derechonan di prizoneronan di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra.
Tin bia ta komprondé internashon tambe pa nifiká enkarselashon di sòldánan ku a kaba den un guera den teritorio neutral. Durante e Promé Guera Mundial, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franco-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon aleman na Hulanda dia 10 di mei 1940, tur siudadano aleman maskulino na Antillas Hulandes, Sürnam i Antia a keda enkarselá den kampamentunan di internamentu. E ehérsito, marina i polis (militar) tabatin e tarea di arestá, transportá i vigilá e sivilnan aki. E idea tras di e operashon aki tabata ku algun di e alemannan lo por a proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’.
🇳🇱 Kampo di internashon den kolonia Hulandés (1940–1946)
E praktika di internashon den e kolonianan Hulandés (manera Boneiru, Kòrsou, Aruba i Surinam) tabata sigui e struktura di internashon general, pero ku algun diferensia importante:
Aspekto ||Internashon global ||Internashon kolonia Hulandés
Motibo || Guerra i siguridat ||Tambe politik i kolonial supreshon
Tribunal ||Normalmente sin juicio formal ||Sin juicio, por desishon di gobernador
Grupo interná ||Enemigo estranhero ||Tambe refuxiá, NSB simpatikadó, kritikús
Anti-fasista, pero interná ||No komun ||Komun (e.g., Judío anti-Nazi a ser interná)
🏝️ Ejèmplonan riba Antia i Surinam:
Playa Pariba (Boneiru): refuxiá Judío i hulandés disidente.
Barber (Kòrsou): NSB simpatikadó sospechá.
Jodensavanne (Surinam): kamp grandi ku tratamentu duru.
💬 Kritika moderno
Hopi eksperto ta kuestioná si internashon di persona pa idea polítiko sin evidencia konkreto no ta kontra prinsipio di derecho humano.
Den konteksto kolonia, internashon tabata un manera pa eliminá voz di oposishon i mantené kontrol.
📚 Referensia i siñansa adicional:
L. de Jong, Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog
Gert Oostindie, Postkoloniale Beeldenstormen
Maritza Coomans-Eustatia, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen
[[:Kategoria:Guera]]
Seccionnan sugerí:
🌍 Definishon general (según derechi internashonal)
Kampamentu di internashon ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra (específikamente e di 1929 i 1949).
E regla ta protehé internadonan kontra abusonan, i eksigi tratamentu humano. Internashon ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Motibonan pa internashon por inkluí:
* Nasyonalidat di un país enemigo
* Suspecha di traishon òf simpatia pa enemigo
* Kousa politiko òf kritika riba gobernashon
-------------
{{Databox}}
[[File:Bonaire. Het interneringskamp voor vijandelijke buitenlanders en subversieve Ne…, Bestanddeelnr 935-1246.jpg|thumb|Kampamentu di internashon na Boneiru]]
E '''kampamentunan di internamentu'''<ref>{{citeer web|https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii|titel=De interneringskampen in WOII |werk=[[Archivo Nashonal Kòrsou]]| datum=april 2019}}</ref> ta duna e
kampamentunan den Karibe Hulandes, ku a lanta durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. Personanan ku tabata wòrdu konsiderá komo un “peliger pa pas i seguridat den e teritorio” a wòrdu detené a base di e Ordenansa PB 1940, no. 38, pa wòrdu interná pa e durashon di e periodo di guera òf parti di esaki. For di mei 1940 te ku febrüari 1947 a interná diferente grupo di e islanan [[Kòrsou]] i [[Aruba]]. E internamentunan a tuma lugá riba òrden di Prokuradó General, sin intervenshon di hues. For di brote di guera na 1939, a hasi preparashonnan pa den kaso ku [[Hulanda]] wòrdu okupa inesperadamente. [[Boneiru]] a wòrdu skohé komo lokalidat di e kampamentunan di internamentu. E lista di personanan ku mester a wòrdu detení a wòrdu kompilá hopi adelantá.<ref>[https://www.nationaalarchief.cw/educatie/de-interneringskampen-in-woii De interneringskampen in WOII], [[Archivo Nashonal Kòrsou]]</ref>
== Lista ==
{| class="wikitable " style="text-align:left; width=350px;"
!# !! Nomber !! Isla !! Ubika na: !! Periodo di operashon !! Remarke
|-
|1||Playa Pariba || rowspan=3 | Boneiru || panort di [[Kralendijk]] || oktober 1940 - februari 1947|| kampamento mas grandi
|-
|2 || Kampamentu Guatemala || plantashi Guatemala || mart di 1941 - mei di 1945 ||
|-
|3 || 3 edifisio eskolar || || mei te ku oktober 1940||
|-
|4 || Plantersrust ||rowspan=4 |Kòrsou|| edifisio di karantena || mart 1941 - mei di 1945 ||
|-
|5 || Barak di Shell || [[Suffisant]] || november 1941 - 1943 ||
|-
|6 || Sel di polis || Wilhelminaplein || mei te oktober 1940 ||
|-
|7 || Sel di polis || Rio Canario || desember 1941 - yanüari 1942 ||
|-
|}
== Detenidonan ==
En general por distingui 2 grupo interná durante guera. Promé, un grupo heterogéneo ku a keda identifiká na promé instante komo un “menasa pa pas i seguridat”. Na di dos lugá, tabatin e grupo di refugiado hudiu.
E promé grupo, ku a wòrdu arestá den e dianan despues di 10 di mei 1940, tabata consisti di:
* tur persona aleman i austriako ku tabata biba na Kòrsou i Aruba dia 11 di mei 1940. Esaki tabata concerni 202 individuo, entre kual tabatin tambe hudiu aleman.
* tur marinero aleman ku tabata abordo di un barku aleman den e hafnan di Willemstad of Oranjestad dia 11 di mei 1940. Esaki a envolvi 220 individuo. Despues nan a wòrdu transportá pa un kampamentu ingles na [[Jamaica]];
* mas o ménos binti persona hulandes etiketá komo miembro di NSB. Nan a wòrdu será promé den un sel speshal di polis na Wilhelminaplein na Korsou promé ku nan a bay Playa Pariba;
* seis italiano. Nan a keda interná pa un tempu kòrtiku despues ku gobièrnu hulandes a deklará di ta den un estado di guera ku Italia. For di 22 di desèmber 1941 te ku 14 di yanüari 1942 e grupo aki tabata interná den e sèlnan polisial di Rio Canario. Despues nan a wòrdu laga den libertat, ku restrikshonnan.
E di dos grupo, e grupo di refugiadonan hudiu ku a emigrá pa Willemstad ku boto, a yega riba dos diferente barku.
* E barku hulandes m.s. “Crijnssen” a trese 17 refugiado hudiu na yüli 1940;
* E barku spañó s.s. Na novèmber 1941, “Cabo de Hornos” por a haña 86 refugiado hudiu. Na ámbos okashon, e refugiadonan solamente por a pone pia riba tera despues di oposishon konsiderabel di Willemstad i relashonnan diplomátiko intensivo. E grupo cu a biaha cu e m.s. “Crijnssen” a wordo traslada pa campamento Playa Pariba for di 6 di juli 1940 y pa campamento Guatemala na maart 1941. Den e ultimo campamento aki a aplica un regimen menos estricto. Na ougùstùs 1941 nan a haña libertat limitá, un aña despues nan tabata liber pa remigra.
A lanta camponan di internamento separa na Curaçao pa e grupo grandi di e “Cabo de Hornos”. E lokalidat di Suffisant anteriormente tabata sirbi komo bibienda temporal pa trahadónan di Shell ku a kaba di yega. Awor el a wòrdu lanta pa alohá e refugiadonan maskulino di “Cabo de Hornos”. E edifisio di karentena anterior di Plantersrust na Mundo Nobo a wòrdu skohé pa e hende muhé i muchanan. E grupo di originalmente 86 refugiado “Cabo de Hornos” a wordo reduci basta lihe. Un kantidat di pais a deklará nan mes dispuesto pa duna asilo na e refugiadonan hudiu aki, inkluyendo Merka, Cuba i Colombia. Pa desèmber 1941 nan kantidat a baha te na 76; Dos aña despues a sobra solamente 11 na Plantersrust. E último grupo aki a keda einan te na fin di guera. Promé ku fin di 1945, 6 otro a bai.
-----------
In alle drie de koloniën werden ook geïnterneerd
* voor het naziregime gevluchte Duitsers,
* Duitse Joden,
* genaturaliseerde Nederlanders met een Duitse achtergrond en
* mensen met Duitse familieleden, maar zonder banden met dat land.
En total a detene 400 persona den Karibe hulandes i 87 na Surnam den e prome dianan.<ref>https://militairespectator.nl/artikelen/internering-duitse-burgers-de-nederlandse-kolonien-woii</ref> Op Curaçao, waar de Duitse gemeenschap omvangrijker was dan in Suriname, interneerde de militaire politie meer dan tweehonderd mannelijke Duitse burgers boven de veertien en 220 Duitse zeevaarders. De burgers en schepelingen werden verplaatst naar Bonaire en daar in een oude school ondergebracht. Bonaire was een relatief veilige locatie omdat dit eiland van weinig strategisch belang was. De opvarenden vormden echter een te grote belasting voor de bewaking en werden al snel verplaatst naar het Britse Jamaica, waar zij door de Britten werden geïnterneerd.
Naast grootschalige internering werden ook alle bezittingen van de Duitsers ingenomen.[46] Volgens de regeling rondom het rechtsverkeer in oorlogstijd waren de plaatselijke Commissies Rechtsverkeer van de drie koloniën bevoegd ‘alle persoonlijke eigendommen of bezittingen’ in te nemen en zelfs te verkopen op grond van ‘nopende omstandigheden’.[47] De hoge kosten voor de internering en de angst voor Duitse invloed, in dit geval via hun vermogen, moeten echter zeker hebben meegespeeld in deze overweging.
Vooral in de eerste maanden, toen er nog geen beleid was ten aanzien van de interneringen, was de situatie in de kampen beroerd. Er werd geïmproviseerd door bestaande forten, kazernes en andere gebouwen tijdelijk in te richten als interneringskamp. Zo zaten bijvoorbeeld op Bonaire de geïnterneerden eerst opgesloten in een schoolgebouw, waar een tekort was aan drinkwater.
In Europa was er van Duitse zijde veel verontwaardiging over de internering. Er volgden dan ook represailles op de internering in Nederlands-Indië. Op 19 en 20 juli 1940 werden 231 Nederlanders ‘gegijzeld’. De mannen gingen naar een krijgsgevangenbarak naast het concentratiekamp Buchenwald en vijftien vrouwen werden korte tijd geïnterneerd in Ravensbrück. In oktober van dat jaar gijzelden de Duitsers opnieuw 116 Nederlandse mannen en plaatste hen bij de overige mannen in Buchenwald.Als represaille gingen de Duitsers over tot gijzeling van Nederlanders in Europa.
Het kamp op Bonaire lag aan zee en was opgebouwd uit een grote loods voor de mannen en kleine houten huisjes voor de kinderen en vrouwen. In dit kamp woonden de mannen, die een gezin hadden, gescheiden van hun familie. Er was een binnenplaats, een leeszaal en een kleine ziekenzaal aanwezig.[71]
De bewakers hadden een eigen verblijf buiten de kampen. Zij kregen orders van de legerleiding, in alle drie de koloniën, om vluchtpogingen te verhinderen door met scherp te schieten.[72] Op Bonaire was de bewaking de taak van het Korps Militaire Politietroepen.[74] In oktober 1942 werden zij afgelost door de Nederlandse Troepen Bonaire.[75] De bewaking werd aangescherpt met een extra omheining en zoeklichten na een ontsnapping in september 1941.[76]
-------------
Denkt u even in dat het voormalige quarantainegebouw in Mundo Nobo een interneringskamp is geweest, op Suffisant een Shell barak als interneringskamp werd gebruikt en dan uiteindelijk de politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario voor dezelfde doeleinden werden gebruikt, namelijk het opsluiten van mensen die “een gevaar voor de staatsveiligheid waren”. Op Bonaire waren er verschillende kampen, o.a. Kamp Guatemala, drie schoolgebouwen, en kamp Playa Pariba (Het Flamingo Beach Club Hotel) van oktober 1940 tot februari 1947 (twee jaar nā de oorlog dus). Henri Benjamin Marquez, een gewone burger werd als eerste doodgeschoten op Aruba door een marinier.<ref>Yvonne Olf, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/anton-semmoh-en-andere-miskende-surinaamse-en-antilliaanse-oorlogsveteranen/ Anton Semmoh en andere miskende Surinaamse en Antilliaanse oorlogsveteranen], 2 september 2021</ref>
-------------
Durante Segunda Gerra Mundial (1940–1945), gobierno kolonial Hulandés a interná hòmber i muhé riba e islanan Karibe Hulandés bou suspeshon di peliger pa seguridat. E persona aki tabata di diferente nashonalidat: Aleman, Italiano, Austríako, Hulandés, i otro. Algun tabata refuxiá, otro tabata simpatisante di NSB, òf tabata opositor polítiko ku kritiká e sistema kolonial.
E internashon no tabata basa riba kargo kriminèl, sino riba desishon administratif, sin prosedimentu legal formal. E kampunan di internashon tabata lokalisa prinsipalmente riba Boneiru, pero tambe tabatin luga riba Kòrsou i Aruba.
E lista aki ta duna un reseña di e lugá di internashon konosí den e periodo aki.
Estructura sugerí pa e lista:
Nomber di lugá || Isla || Tipo di internashon Grupo interná || Periodo aktivo
* Santa Dominiko (kamp grandi) Boneiru Internashon civil i polítiko Aleman, Italiano, Hulandés opositor 1940–1946
* Kas di Detenshon Barber Kòrsou Preventivo / suspeshon NSB Hulandés kolonial 1940–1942
* Komplex Lago Aruba Sospeshon NSB / personal estranhero Trabajador Europeo 1940–1941
* Sentro militar Suffisant Kòrsou Internashon militar Marinero alemán (POW) 1941–1945
Nota: Tur dato no ta kompleto i por wordu aktualisá si investigashon sigi.
{{Appendix}}
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
{{Appendix}}
Interneringskampen in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, mr. Thijs van der Laan, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
-------------------------
During World War II, Curaçao served as a temporary refuge for Jewish individuals fleeing Nazi-occupied Europe. Two notable ships, the Dutch naval vessel Hr. Ms. Crijnssen and the Spanish steamer SS Cabo de Hornos, brought Jewish refugees to the island.
JDC Archives
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
Hr. Ms. Crijnssen: In July 1940, this Dutch ship transported 17 Jewish refugees to Curaçao. Upon arrival, they were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were moved to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
curacaohistory.com
+1
curacaohistory.com
+1
SS Cabo de Hornos: This Spanish steamer arrived in November 1941 with 86 Jewish refugees. Initially denied entry by several countries, they were finally allowed to disembark in Curaçao after intense diplomatic negotiations. Separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
curacaohistory.com
+4
JDC Archives
+4
curacaohistory.com
+4
Academia
+2
curacaohistory.com
+2
curacaohistory.com
+2
These two ships are the most documented cases of Jewish refugees arriving in Curaçao during the war. While other instances may have occurred, comprehensive records primarily highlight the experiences of those aboard the Crijnssen and Cabo de Hornos.
Hr. Ms. Crijnssen (July 1940)
Origin & Route: In July 1940, the Dutch minesweeper Hr. Ms. Crijnssen transported 17 Jewish refugees to Curaçao. The specific departure port and route details are not extensively documented in the available sources.
Refugees' Background: The nationalities of these refugees are not specified in the provided sources.
Internment in Curaçao: Upon arrival, the refugees were interned at the Playa Pariba camp. In March 1941, they were transferred to Camp Guatemala, which had a less stringent regime. By August 1941, they were granted limited freedom, and a year later, they were permitted to re-emigrate.
🚢 SS Cabo de Hornos (November 1941)
Origin & Route: The SS Cabo de Hornos, a Spanish steamer, departed from Marseille, France, in 1941, carrying 86 Jewish refugees. The ship's journey included attempts to dock in various South American ports, including Brazil and Argentina, where entry was denied. After months at sea and intense diplomatic negotiations, the Dutch Government in Exile permitted the refugees to land in Curaçao on November 19, 1941.
JDC Archives
Refugees' Background: The passengers were primarily Jewish refugees from Poland and Czechoslovakia.
California Digital Library
Internment in Curaçao: Upon arrival, separate internment facilities were established: men were housed at Suffisant, previously used for Shell workers, and women and children at Plantersrust in Mundo Nobo. Over time, many found asylum in countries like the United States, Cuba, and Colombia. By the end of 1943, only 11 remained at Plantersrust, with the last six departing before the end of 1946.
🤝 Organizers and Diplomatic Efforts
Jan Zwartendijk: As the Dutch honorary consul in Kaunas, Lithuania, Zwartendijk issued visas for Curaçao to Jewish refugees, facilitating their escape from Nazi-occupied territories.
WW2 Gravestone
Chiune Sugihara: The Japanese consul in Lithuania, Sugihara, provided transit visas to Jewish refugees holding Curaçao visas, enabling their journey through Japan.
WW2 Gravestone
American Jewish Joint Distribution Committee (JDC): The JDC played a crucial role in negotiating the landing of the SS Cabo de Hornos passengers in Curaçao and assumed responsibility for their maintenance and resettlement.
---------------------
== Medardo de Marchena ==
'''Medardo de Marchena''' (nashé na Kòrsou, 1899 – fayesé 1968) tabata un '''intelectual, aktivista polítiko, i eskribí''' Hulandés-Karibeño ku a bira famosamente interná durante Segunda Gerra Mundial. El a wordu detení sin kargo formal bou di suspeshon di siguridat, debí na su idea '''anti-kolonialista''' i kritiká publiko kontra e gobernashon Hulandés na e islanan.
=== Biografía kòrtiku ===
Medardo de Marchena a nashé na Kòrsou rond 1899, i a krea su karièring komo enseñante, poeta i eskribí. Den e añanan 1930 i 1940, e a desaroyá idea fuerte kontra e sistema kolonial Hulandés, i a pidi pa mas libertat, edukashon, i justisia pa e hende lokal.
Su opinion polítiko i su publikashonnan a trese atenshon di e otoridat kolonial, ku tabata mira su postura komo un amenasa pa stabilidat.
=== Internashon den Segunda Gerra Mundial ===
Na 1940, despues di e okupashon Nazi di Hulanda, gobernashon di Antia Hulandés a impone regla strikto di internashon preventivo. A base di un lista di persona ku ta pone “peliger pa siguridat,” Medardo de Marchena a ser interná sin proses legal.
E a wordu detení den e '''kampo di internashon na Playa Pariba, Boneiru''', kaminda e tabata tèn ku refuxiá Judío i otro sitadano Hulandés bou di suspeshon.
=== Importansia i legado ===
* Medardo de Marchena ta konsiderá un di e promé figura público den Antia ku a sufri represhon '''polítiko''' den kontektu kolonial.
* Su internashon ta mustra kon idea polítiko kontra-kolonial por a wordu trata igual ku traishon òf peliger.
* El a sali for di internashon despues di e guerra, pero nunka a haya rekonosimentu formal òf kompensashon.
=== Memoria kolektivo ===
Poko hende den Antia ta konosé e historia di Medardo de Marchena komo un viktima di internashon polítiko durante Segunda Gerra Mundial. E kaso di Marchena ta pone énfasis riba e nesesidat pa rekonosé e rôl di represhon kolonial den epoka di guerra.
== Referensia ==
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''
* Archivo Nacional (Den Haag): Dossièr di internashon
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
== Enlace eksterno ==
* [[Internashon riba Boneiru (1940–1946)]]
* [[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
* [[Kampo di internashon]]
* [[NSB den Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Historia di Antia Hulandés]]
[[Kategoria:Segunda Gerra Mundial]]
[[Kategoria:Persona di Kòrsou]]
-------------------
== Kampamentu di internashon den Karibe Hulandes ==
Structura/serie di articulo tocante e tema:
=== Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés (1940–1946) ===
Your master list article — a directory of all known internment locations in Bonaire, Curaçao, Aruba, and Suriname.
Include:
*Name of site (e.g., Parke Kolegio Santa Dominiko, Bonaire)
*Island
*Type (civilian internment, POW, refugee, political)
*Who was interned there (e.g., German nationals, Dutch political dissidents)
===Internashon na Boneiru durante Guera Mundial II
Focus on Bonaire's main internment camp (Playa Pariba).
Include:
*Camp history and structure
*Known internees (like Medardo de Marchena)
*Camp life (daily routines, surveillance, divisions)
*Changes after 1942 when Italian and German civilians were moved
=== [[Medardo de Marchena]] ===
A biographical article.
*Frame him as both a WWII internee and a local anti-colonial figure.
Include sources that link his internment to political repression.
=== Hulandesnan ku simpatia NSB den Karibe ===
Discuss Dutch citizens in the Antilles suspected of pro-NSB views.
Explore:
*Why they were interned
*How surveillance and suspicion worked
*What happened to them postwar
You can mention lack of public names here as a prompt for more research.
# Refugio di Hudiu i Aleman anti-Nazi riba Antia Hulandes
A separate entry for German and Austrian Jewish refugees.
*How they were sometimes mistakenly interned as enemy aliens.
*Their treatment and release, possibly with reference to Fred Fischer and others.
# Legislashon di internashon durante guerra
A legal/political article on the laws used to detain people (e.g., emergency decrees by Governor Kielstra).
*The difference between criminal charges and administrative internment.
*How this set a precedent for political control in the colony.
# Memoria kolektivo di Segunda Gerra Mundial riba Antia
A reflective piece on what the islands remember — and forget — about WWII.
Include:
*Wartime censorship, oil production, naval presence
*Silence around internment
*How this history is (not) taught or commemorated
-------------------------
== Internashon riba Boneiru durante Segunda Gerra Mundial ==
Introductivo (Papiamentu):
Durante Segunda Gerra Mundial, Boneiru a sirbi komo un di e sentro prinsipal di internashon den Karibe Hulandés. E lugá di internashon prinsipal tabata na Playa Pariba, serka di Kralendijk, kaminda hòmber di diferente nashonalidat tabata detení bou di suspeshon di peliger pa seguridat. E grupo interná tabata inkluí:
Refuxiá Judío for di Alemania i Austria
Sitadano Aleman, Italiano, i Austríako (mesku di kontra Nazi)
Hulandés ku supuestamente tabata simpatia pa NSB
Aktivista polítiko, manera Medardo de Marchena
E internashon tabata realisá sin prosedimentu legal formal, bou di òrden di e gobernador kolonial Hulandés, i e kamp tabata bai tuma forma di un lugá di detenshon kontrolá pa militar.
Seccionnan sugerí:
📍 Ubikashon: Playa Pariba
Na banda nort di Kralendijk.
Area tabata siñá komo un kampo sierto grandi, kontrolá pa soldá Hulandés.
Kas i barraka tabata uzá pa separá grupo interná.
👥 Grupo interná
Un promé grupo di mas o ménos 90 persona, inkluyendo Judío refuxiá, a yega na 1940.
Entre 1942 i 1943, Aleman i Italiano ku a biba na Aruba i Kòrsou a ser interná.
Hulandés ku tabata den suspeshon di NSB òf oposishon polítiko a ser agregá.
Medardo de Marchena, un intelektual i kritikú di e gobernashon kolonial, a ser interná sin jui.
📅 Periodo aktivo
1940 – 1946 (inklusí periodo posguerra pa traspaso i liberashon gradual di internernan)
🧾 Kondishon den kamp
Regla strikto, pero no kondishon di tortura.
Sierto libertat limitado: loke por kousa tenshon entre grupo ku tabata kontra fascismo i esnan simpatiká.
Komunikashon ku famia tabata limitado.
📚 Fuenten i investigashon
Referensia na trabou di L. de Jong, Gert Oostindie, i Maritza Coomans-Eustatia.
Archivo lokal i kolonial ta kontené dokumento di internernan.
Enlace pa artikulo relashoná:
[[Lista di lugá di internashon den Karibe Hulandés]]
[[Medardo de Marchena]]
[[Refuxiá Judío i internernan anti-Nazi]]
[[NSB den Antia Hulandés]]
[[Legeshon di internashon kolonial (1940–1945)]]
-----------
Un '''kampamentu di internamentu''' ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta [[refugiado]], enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den [[Union Sovietiko]], oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den asina yamá ''gulag''. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon [[Oropa|oropeo]] tabata interná den kampamentunan [[hapon]]es durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]].
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e [[Prome Guera Mundial|Guera Mundial I]], por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na [[Hulanda]]. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na [[Suisa]].
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.
== Karibe Hulandes ==
Despues di e invashon [[Alemania|aleman]] na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e praktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes riba e islanan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Aruba]] i inkluso na [[Sürnam]]). Mientras tabata sigui e struktura general di internamentu, tabatin algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador i tabata motivá pa un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisadó di e partido hulandes NSB, krítiko i aktivistanan.
{{Appendix|2=
* C. van Heekeren: ''Batavia seint: Berlijn. Duitsers geïnterneerd in Nederlands-Indië''. Den Haag 1967.
* Kampen in Nederland. Verzetsmuseum: https://www.verzetsmuseum.org/nl/kennisbank/de-kampen
* Evelyn de Roodt, ''Oorlogsgasten'' Vluchtelingen en krijgsgevangenen in Nederland tijdens de Eerste Wereldoorlog'', Zaltbommel, Europese Bibliotheek 2000, {{ISBN|90-288-1426-4}}
* L. de Jong, ''Het Koninkrijk der Nederlanden in de Tweede Wereldoorlog''
* Gert Oostindie, ''Postkoloniale Beeldenstormen''. (2018)
* Maritza Coomans-Eustatia, ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen''
}}
[[:Kategoria:Guera]]
-----------
van worddoc:
in de WOII op de Nederlandse Antillen
https://www.nationaalarchief.cw/geschiedenis/de-interneringskampen-in-woii |Nationaal Archief Curacao| april 2019
Van mei 1940 tot februari 1947 zijn diverse groepen uit Curaçao en Aruba geïnterneerd geweest. Personen die als een ”gevaar voor de rust en veiligheid in het Gebiedsdeel “ waren aangemerkt werden op grond van de wet PB 1940, no. 38, in hechtenis genomen om gedurende de oorlogsperiode of een deel daarvan, geïnterneerd te worden. De interneringen vonden plaats op last van de Procureur Generaal, zonder tussenkomst van een rechter. Vanaf het uitbreken van de oorlog in 1939 werden daartoe voorbereidingen getroffen ingeval Nederland onverhoopt bezet zou worden. Voor de plaats van het interneringskamp werd Bonaire uitgezocht. De lijst met te arresteren personen werd ruim van te voren opgesteld.
Het belangrijkste en grootste kamp, “Playa Pariba”, even ten Noorden van Kralendijk, werd in oktober 1940 opgeleverd.
Er hebben echter meerdere locaties als oorlogsinterneringskamp dienst gedaan. De locaties waren:
• 3 Schoolgebouwen op Bonaire van mei tot en met oktober 1940;
• Het genoemde kamp Playa Pariba op Bonaire sinds oktober 1940 tot en met februari 1947;
• Kamp Guatemala, op de gelijknamige plantage te Bonaire sinds maart 1941 tot mei 1945;
• Het voormalige quarantainegebouw Plantersrust, op Mundo Nobo te Curaçao van november 1941 tot mei 1945;
• Een Shell barak te Suffisant, Curaçao, van november 1941 tot 1943;
• De politiecellen aan het Wilhelminaplein en Rio Canario op Curaçao, respectievelijk van mei tot oktober 1940 en van december 1941 tot januari 1942.
Er zijn 2 groepen geïnterneerd tijdens de oorlog. Allereerst de heterogene groep die aanvankelijk als “gevaar voor rust en veiligheid” werd aangemerkt. Ten tweede was er de groep Joodse vluchtelingen.
De eerste groep die in de dagen na 10 mei 1940 werd opgepakt was samengesteld uit:
• Alle Duitsers en Oostenrijkers die op op 11 mei 1940 op Curaçao en Aruba woonden. Dit betroffen 202 individuen, onder hen bevonden zich ook Duitse Joden;
• Alle Duitse schepelingen die zich op 11 mei 1940 in de havens van Willemstad of Oranjestad aan boord van een Duits schip bevonden. Dit betrof 220 individuen. Ze zijn later naar een Engels kamp op Jamaica vervoerd;
• Een twintigtal als NSB’ers bestempelde Nederlanders. Zij werden allereerst in een speciale politiecel aan het Wilhelminaplein te Curaçao opgesloten voordat ze naar Playa Pariba gingen;
• Een zestal Italianen. Zij werden voor korte tijd geïnterneerd nadat de Nederlandse Regering had verklaard zich in staat van oorlog met Italië te beschouwen. Van 22 december 1941 tot 14 januari 1942 werd deze groep in de politiecellen van Rio Canario geïnterneerd. Daarna werden ze, met beperkingen, vrijgelaten.
De tweede groep, de groep Joodse vluchtelingen die per boot naar Willemstad waren uitgeweken, zijn in twee verschillende schepen aangekomen.
• Het Nederlandse schip m.s. “Crijnssen” bracht in juli 1940 17 Joodse vluchtelingen;
• Het Spaanse schip s.s. “Cabo de Hornos” kon in november 1941 86 Joodse vluchtelingen aan wal zetten. Beide keren konden de vluchtelingen pas na de nodige tegenwerking vanuit Willemstad en na intensief diplomatiek verkeer voet aan wal zetten. De groep die met de m.s. “Crijnssen” aankwam werd vanaf 6 juli 1940 naar kamp Playa Pariba en in maart 1941 naar kamp Guatemala overgebracht. In het laatste kamp gold een minder strikt regime. In augustus 1941 werden ze in beperkte vrijheid gesteld, een jaar later waren ze vrij om te remigreren.
Voor de grote groep van de “Cabo de Hornos” werden op Curaçao aparte interneringskampen ingesteld. De locatie te Suffisant had voorheen als tijdelijke huisvesting gediend voor pas aangekomen Shell-gastarbeiders. Het werd nu ingericht als huisvesting van de mannelijke “Cabo de Hornos” vluchtelingen. Voor de vrouwen en kinderen werd het voormalige quarantainegebouw Plantersrust te Mundo Nobo uitgekozen. De groep van oorspronkelijk 86 “Cabo de Hornos” vluchtelingen is vrij snel verminderd. Een aantal landen had zich bereid verklaard deze Joodse vluchtelingen asiel te verlenen, waaronder de Verenigde Staten, Cuba en Colombia. In december 1941 was hun aantal gedaald tot 76; twee jaar later zaten er nog maar 11 in Plantersrust. Deze laatste groep bleef daar tot het eind van de oorlog. Voor het eind van 1945 zijn er nog eens 6 vertrokken.
Publicatie:
"Wuiven vanaf de Waranda" door Junnes St. Jago, Utrecht, 2007
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400899:mpeg21:a0077 |Amigoe, Interneringskamp|datum=11 juli 1941
In mei 1940 werd op Bonaire een interneringskamp ingericht om hierin onder te brengen:
1. personen met een vijandelijke nationaliteit
2. landgenoten met ondefinieerbare gevoelens
Op Bonaire zorgde de kampen voor bedrijvigheid op het eiland; drukte en klandizie aan de handel.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010400904:mpeg21:a0064 Amigoe| Titel=Aflossing bewakingsdetachement van het Interneringskamp|datum=17 juli 1941
De aflossing van het personeel van het bewakingsdetachement te Bonaire geschiedt per vliegtuig, omdat het dan mogelijk is de militairen, die naar Bonaire gaan en zij, die naar Curacao terugkeren, op dezelfde dag binnen het tijdsbestek van enkele uren te vervoeren. Indien de aflossing per scheepsgelegenheid zou plaats vinden, zou het afgeloste personeel ten minste anderhalve 1 1/2 dag later op Curacao terugkeren dan thans het geval is, terwijl het personeel dat tèr aflossing naar Bonaire wordt gezonden, ten minste 1/2 dag eerder moet vertrekken. Aan de politiedienst te Curacao zou dan de sterkte van de aflossing gedurende ten minste 2 dagen onttrokken worden, hetgeen de sterkte van het Corps Militaire Politietroepen niet toelaat
Herdenkingsmonumenten 4 mei
• Aruba: Adriaan Lacle Blvd.
• Curacao: Monument op De Ruyterkade te Waaigat
• Bonaire:Monument voor het Wilhelminaplein
• Sint Maarten:Monument te C. Wathey Square
• Saba: Monument te The Bottom
• St. Eustatius: Fort Oranje, monument voor de gevallenen
h05xlro1adtgfe0n33lyuqu71gsgpxr
Efekto Coriolis
0
13112
187118
162603
2026-04-11T18:21:06Z
Kallmemel
14000
ekuator>ekueter
187118
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
| image1 = Low pressure system over Iceland.jpg
| caption1 = E imagen ta demonstra e efekto Coriolis, un forsa fiktisio, ku ta pone orkannan drai manera un spiral, e ta e desviashon ku aire den moveshon ta eksperensiá riba un planeta ku moveshon rotativo.
| header= {{PAGENAME}}
}}
E '''efekto Coriolis''' ta e desviashon aparente den moveshon di aire i awa kousa pa e moveshon rotativo di [[Tera (planeta)|Tera]]. E ta hunga un ròl krusial den forma tantu sirkulashon atmosfériko komo korientenan di laman.<ref name=":0">{{citeer web |url=https://oceanservice.noaa.gov/education/tutorial_currents/04currents1.html |titel=The Coriolis Effect |werk=oceanservice.noaa.gov |bezochtdatum=2025-06-09}}</ref>
== Etimologia ==
E efekto Coriolis ta yamá pa e matemátiko franses Gaspard-Gustave de Coriolis (1792–1843), kende a analisá e komportashon di ophetonan den sistemanan ku ta drai, manera un rueda di awa. Coriolis a establesé e fundeshi pa komprondé kon moveshon ta wòrdu alterá dor di e moveshon rotativo di Tera.<ref name=":0" />
== Prinsipio ==
Si Tera no tabata drai, e atmósfer lo a sirkulá den un patronchi simpel i lineal:<ref name=":0" />
* Aire lo subi na e ekueter (un zona di preshon abou),
* move bai den direkshon di e polnan, kaminda e e lo sink (zona di preshon altu),
* i regresá direktamente na e ekuator, superfisialmente.
Sinembargo, dor ku Tera ta drai na su as, e patronchi simpel aki ta wòrdu strobá.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Meteorologia]]
bj6aj5uavk4t40os8uuxbt45n302pwo
Malchi:Infobox obheto celestial
10
13275
186992
186964
2026-04-11T12:22:55Z
Kallmemel
14000
186992
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}}
| item5_7 = {{{durashon_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
stuwm1obkiwpje8gmhxe3zmzoiao5s2
186993
186992
2026-04-11T12:24:34Z
Kallmemel
14000
186993
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}}
| item5_7 = {{{durashon_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
oao0xoyj17garvs5huu9zzgsyxfj0sx
186994
186993
2026-04-11T12:26:51Z
Kallmemel
14000
186994
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}}
| item5_7 = {{{durashon_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
bud14qqpejmclfthgza08gotaqvljad
187019
186994
2026-04-11T13:09:42Z
Kallmemel
14000
187019
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}}
| item5_7 = {{{durashon_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
ai6fqw3butsiks4v9x8z607jyvjidv5
187046
187019
2026-04-11T14:39:08Z
Kallmemel
14000
187046
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}}
| item5_7 = {{{duracion_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
5vitazy4zn9m534ei9iejgt0u6vex01
187048
187046
2026-04-11T14:40:53Z
Kallmemel
14000
187048
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{duracion_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = Periode (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
mc19lezxl9za4ho4i3948mxrtlnz4wx
187051
187048
2026-04-11T14:43:49Z
Kallmemel
14000
187051
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
17bx32boja0486hiwiyaparcslld0nc
187081
187051
2026-04-11T15:41:18Z
Kallmemel
14000
187081
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}}}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
azfm6stlks4ypt38h0crl07edu0dxxs
187082
187081
2026-04-11T15:44:59Z
Kallmemel
14000
187082
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
psy099qtwn51vjdebydeess7zg6re2y
187085
187082
2026-04-11T15:58:57Z
Kallmemel
14000
187085
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
77vros8xk5sxy2ffpa9wjamnm9dcegd
187087
187085
2026-04-11T16:11:08Z
Kallmemel
14000
187087
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}} K|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
mbp8cqphizkxh861y7dinlf0zjf4wpp
187088
187087
2026-04-11T16:15:05Z
Kallmemel
14000
187088
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{formatnum|{{{diameter|}}}|nl}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
bx18qkc55lbfwbhgt924qrq55aqegp1
187171
187088
2026-04-12T09:13:21Z
Kallmemel
14000
187171
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
6unmlcibfudwc6mgppct71z6f9x9a79
187172
187171
2026-04-12T09:16:08Z
Kallmemel
14000
187172
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
0xyel9s9u7e48drlch5vlvlvn1559gk
187173
187172
2026-04-12T09:20:06Z
Kallmemel
14000
187173
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
km5tnq3azstze4gallhjkspopjew82n
187174
187173
2026-04-12T09:21:48Z
Kallmemel
14000
187174
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if: {{{straal|}}}
| {{{straal|}}}
| {{#if: {{#property:P2120}}
| {{#ifeq: {{wikidata|qualifier|P2120|P518}} | ekueter
| {{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}
}}
}}
}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
2kh23zwcmv07h9iijaeihrhr0ytjdke
187175
187174
2026-04-12T09:22:39Z
Kallmemel
14000
Undid revision [[Special:Diff/187174|187174]] by [[Special:Contributions/Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|talk]])
187175
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
km5tnq3azstze4gallhjkspopjew82n
187176
187175
2026-04-12T09:24:01Z
Kallmemel
14000
187176
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
d1aojqvrg1x288tq9r5sxhxyp8eio8a
187177
187176
2026-04-12T09:26:17Z
Kallmemel
14000
187177
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#property:P2120}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format={{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|%p (%q)<br>}}|P2120|P518}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
cl8trvnknb2ddx9snju7wjwc0uzb62o
187178
187177
2026-04-12T09:26:33Z
Kallmemel
14000
Undid revision [[Special:Diff/187177|187177]] by [[Special:Contributions/Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|talk]])
187178
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{#if:{{{straal|}}}|{{{straal|}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|P2120|P518}}|ekueter|{{nowrap|{{wikidata|properties|qualifier|linked|format=%p (%q)<br>|P2120|P518}}}}}}}}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
d1aojqvrg1x288tq9r5sxhxyp8eio8a
187179
187178
2026-04-12T09:27:06Z
Kallmemel
14000
187179
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} km}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
mrj30bz1u0gudi7xo4jmiwp3g1dt2pa
187180
187179
2026-04-12T09:30:19Z
Kallmemel
14000
187180
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{if empty|{{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|linked|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}}}}}}}|{{#if:{{#property:P6591}}|{{wikidata|property|P6591}} (máksimo)}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
62fi9b6qsy8jxu5pwmsm1puxk1w327g
187181
187180
2026-04-12T09:35:15Z
Kallmemel
14000
187181
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%p (%q)<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
2k67pknjyldhwgk1vm5gkb9bxgvwor6
187182
187181
2026-04-12T09:37:43Z
Kallmemel
14000
187182
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
5xkfxqcnsmzju4s9et5phgxvntucps1
187183
187182
2026-04-12T09:39:09Z
Kallmemel
14000
187183
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
71ha0zqg9mhvlpajp68kc4eg53y0x9k
187184
187183
2026-04-12T09:40:51Z
Kallmemel
14000
187184
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
isxovwfg4x3gg7dagrbvzlvz3mwtx33
187185
187184
2026-04-12T09:43:11Z
Kallmemel
14000
187185
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura <small>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})</small>
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
nj5lcb6ssfhro3lon0jobdndm2y0i7r
187186
187185
2026-04-12T09:45:38Z
Kallmemel
14000
187186
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}}: {{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}}: {{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
5vo2inqbxib7uu9a94scohju8g8ujdh
187187
187186
2026-04-12T09:47:44Z
Kallmemel
14000
187187
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
3sdu7ewucfdl29gxlqhph3779d94yh7
187188
187187
2026-04-12T09:48:56Z
Kallmemel
14000
187188
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
4peaxvglj2938k7d97wbhzaeadgr6nc
187189
187188
2026-04-12T09:50:57Z
Kallmemel
14000
187189
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
3sdu7ewucfdl29gxlqhph3779d94yh7
187190
187189
2026-04-12T09:52:04Z
Kallmemel
14000
187190
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
4mhxr95wtab7jji6itlgq1zhyxddu61
187191
187190
2026-04-12T09:54:53Z
Kallmemel
14000
187191
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p<br>|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
562mjd6vob20estlpmym45a82yf6tfu
187192
187191
2026-04-12T09:56:16Z
Kallmemel
14000
187192
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}}{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
o28lucrlbdk5e0spd2e2wtks7naz9qv
187193
187192
2026-04-12T09:57:34Z
Kallmemel
14000
187193
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}<br>({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
a1z43kvbj2lvgnwrjsidx1ptrktpil5
187194
187193
2026-04-12T10:02:15Z
Kallmemel
14000
187194
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo di {{var|{{{variante|}}}|revolucion|revolushon}}
| item5_7 = {{{periodo_revolucion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
1dl85nwes2b0j4rjdok6fvpgalx8lmt
187195
187194
2026-04-12T10:09:41Z
Kallmemel
14000
187195
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
jya5uztkvjrzeli0iah9lu9c6udb9jd
187202
187195
2026-04-12T10:28:54Z
Kallmemel
14000
187202
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}<br>}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
tu6jaz6pwt02b6dcnx2ja97tk3bmt9q
187203
187202
2026-04-12T10:30:36Z
Kallmemel
14000
187203
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{nowrap|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}<br>}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
qjun4xikqrxgzweshg8ypb2ip5oojs8
187204
187203
2026-04-12T10:31:15Z
Kallmemel
14000
187204
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} promedio<br>{{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia promedio {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
bwo1285adql7u718a0624m515ohxdkl
187207
187204
2026-04-12T11:09:15Z
Kallmemel
14000
187207
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} {{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = Distancia {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
72tdabc5ky8xpm3qvyeb5gksltyja9m
187208
187207
2026-04-12T11:10:46Z
Kallmemel
14000
187208
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox generiek
| bgcolor = whitesmoke
| kop = {{{nomber|}}}
| image = {{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}
| caption = {{if empty|{{{descripcion|}}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}
| otherimage = {{{imagen2|}}}
| othercaption = {{{descripcion|}}}
| noimage = {{Afbeelding gewenst}}
| head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|Simbolo|Símbolo}}
| item1_1 = {{if empty|{{#if:{{{simbolo|}}}|[[Fail:{{{simbolo|}}}|24px|Simbolo]]}}|{{#if:{{#property:P367}}|[[Fail:{{wikidata|property|raw|P367}}|24px]]}}}}{{#if:{{{simbolo|}}}{{#property:P367}}|{{#if:{{{simbolo2|}}}|, [[Fail:{{{simbolo2|}}}|24px|Simbolo]]}}}}
| head1_2 = Tipo
| item1_2 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|P31}}}}
| head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrimento|Deskubrimentu}}
| item1_3 = {{if empty|{{{fecha_descubri|}}}|{{#if:{{#property:P575}}|{{nowrap|{{wikidata|property|linked|P575}}}}}}}}
| head1_4 = {{var|{{{variante|}}}|Descubrido|Deskubridó}}
| item1_4 = {{{descubrido|}}}
| head1_5 = {{var|{{{variante|}}}|Metodo|Método}}
| item1_5 = {{if empty|{{{metodo_descubri|}}}|{{wikidata|properties|linked|P1046}}}}
| head1_6 = {{var|{{{variante|}}}|Obheto Messier|Opheto Messier}}
| item1_6 = {{if empty|{{#if:{{{messier|}}}|M{{{messier|}}}}}|{{#if:{{#ifeq:{{wikidata|qualifier|multilingual|P528|P972}}|Messier object}}|{{wikidata|property|P528}}}}}}
| head1_7 = New General Catalogue
| item1_7 = {{#if:{{{ngc|}}}|NGC {{{ngc|}}}}}
| head1_8 = [[Uranometria|Bayeraanduiding]]
| item1_8 = {{{bayer|}}}
| head1_9 = [[Flamsteed-aanduiding|Flamsteed{{shy}}aanduiding]]
| item1_9 = {{{flamsteed|}}}
| head2_1 = Vernoemd naar
| item2_1 = {{{vernoemdnaar|}}}
| head2_2 = Voorlopige aanduiding
| item2_2 = {{{voorlopig|}}}
| head2_3 = Overige aanduidingen
| item2_3 = {{{overig|}}}
| breed3 = {{#if:{{{exoplaneet|}}}|[[Exoplaneet|Planeten]]<br />{{{exoplaneet|}}} }}
| kop4 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika fisiko}}
| head4_1 = {{var|{{{variante|}}}|Edad|Edat}}
| item4_1 = {{{edad|}}}
| head4_2 = {{var|{{{variante|}}}|Satelite|Satelit}}
| item4_2 = {{{cantidad_satelite|}}}
| head4_3 = Strea
| item4_3 = {{{cantidad_strea|}}}
| head4_4 = Type [[progenitor]]
| item4_4 = {{{typeprogenitor|}}}
| head4_5 = {{#if:{{{typeprogenitor|}}}|Progenitor|[[Progenitor]]}}
| item4_5 = {{{progenitor|}}}
| head4_6 = Restant
| item4_6 = {{{restant|}}}
| head4_7 = [[B-V-kleurindex]]
| item4_7 = {{{bvkleurindex|}}}
| head4_8 = {{var|{{{variante|}}}|Omtrek|Sirkunferensia}}
| item4_8 = {{{omtrek|}}}
| head4_9 = Diameter
| item4_9 = {{#if:{{{diameter|}}}|{{{diameter|}}} km|{{#if:{{#property:P2386}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2386}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2386}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head4_10 = [[Roodverschuiving]]
| item4_10 = {{{roodverschuiving|}}}
| head4_11 = [[Radiële snelheid]]
| item4_11 = {{#if:{{{radiëlesnelheid|}}}|{{{radiëlesnelheid}}} km/s}}
| head5_1 = Afmeting
| item5_1 = {{#if:{{{afmeting|}}}|{{{afmeting|}}}[[boogminuut|']]}}
| head5_2 = Masa
| item5_2 = {{{masa|}}}
| head5_3 = {{var|{{{variante|}}}|Acelaracion di gravedad|Aselarasion di gravedat}}
| item5_3 = {{#if:{{{gravedad|}}}|{{{gravedad|}}} m/s<sup>2</sup>|{{#if:{{#property:P7015}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P7015}}|nl}} m/s<sup>2</sup>}}}}
| head5_4 = [[Ontsnappingssnelheid|Ontsnappings{{shy}}snelheid]]
| item5_4 = {{#if:{{{ontsnappingssnelheid|}}}|{{{ontsnappingssnelheid|}}} km/s}}
| head5_5 = Temperatura ({{var|{{{variante|}}}|superficie|superfisie}})
| item5_5 = {{#if:{{{temp_superficie|}}}|{{{temp_superficie|}}}|{{#if:{{#property:P2076}}|{{wikidata|properties|raw|qualifier|format=%q: %p|P2076|P1480}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|kelvin|K|{{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2076}}|grado Selsio|[[Celsius|°C]]}}}}}}}}
| head5_6 = {{var|{{{variante|}}}|Densidad|Densidat}} (ρ)
| item5_6 = {{#if:{{{densidad|}}}|{{formatnum|{{{densidad|}}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>|{{#if:{{#property:P2054}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2054}}|nl}} g/cm<sup>3</sup>}}}}
| head5_7 = Periodo ({{var|{{{variante|}}}|rotacion|rotashon}})
| item5_7 = {{{periodo_rotacion|}}}
| head5_8 = [[Spectraalklasse]]
| item5_8 = {{{spectraalklasse|}}}
| head5_9 = [[Lichtkracht]]
| item5_9 = {{{lichtkracht|}}}
| head5_10 = [[Magnitude|Absolute helderheid]]
| item5_10 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|{{{abshelderheid|}}} mag}}
| head5_11 = [[Albedo]]
| item5_11 = {{#if:{{{albedo|}}}|{{{albedo|}}}%}}
| head6_1 = [[Omwentelingsas|Hoek omwentelingsas]]
| item6_1 = {{#if:{{{omwentelingsas|}}}|{{{omwentelingsas|}}}[[booggraad|°]]}}
| head6_2 = Fysische samenstelling
| item6_2 = {{{fyssamenstelling|}}}
| head6_3 = Samenstelling kern
| item6_3 = {{{samenstellingkern|}}}
| head6_4 = [[Afplatting]]
| item6_4 = {{{afplatting|}}}
| head6_5 = [[Veranderlijke ster|Veranderlijk]]
| item6_5 = {{{veranderlijk|}}}
| kop7 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica di orbita|Karakterístika di órbita}}
| breed7 = {{#if:{{{afbeeldingbaan|}}}|[[Fail:{{{afbeeldingbaan}}}|{{Infobox/afbeeldingbreedte}}px|{{{onderschriftbaan|}}}]]{{#if:{{{onderschriftbaan|}}}|<br /><small>{{{onderschriftbaan|}}}</small>}}}}
| head7_1 = Type
| item7_1 = {{#if:{{{baantype|}}}|{{{baantype}}}|{{#if:{{#Property:P522}}|{{wikidata|property|linked|P522}}}}}}
| head7_2 = {{var|{{{variante|}}}|Straal|Stral}}
| item7_2 = {{{straal|}}}
| head7_3 = {{#switch: {{{typeperifocus|}}}|perigeum|Perigeum=[[Perigeum]]|perihelium|Perihelium=[[Perihelium]]|[[Apside|Periapsis]]}} | item7_3 = {{{perifocus|}}}
| head7_4 = {{#switch: {{{typeapofocus|}}}|apogeum|Apogeum=[[Apogeum]]|aphelium|Aphelium=[[Aphelium]]|[[Apside|Apoapsis]]}} | item7_4 = {{{apofocus|}}}
| head7_5 = [[Apsidenlijn|Halve lange as]] (a) | item7_5 = {{{halvelangeas|}}}
| head7_6 = {{var|{{{variante|}}}|[[Eksentrisidat (astronomia)|Excentricidad]]|[[Eksentrisidat (astronomia)|Eksentrisidat]]}} (e)
| item7_6 = {{#if:{{{excentricidad|}}}|{{{excentricidad}}}|{{#if:{{#Property:P1096}}|{{wikidata|property|P1096}}}}}}
| head7_7 = [[Lengte van de klimmende knoop|Lengte klimmende knoop]] (Ω)
| item7_7 = {{{knoop|}}}
| head7_8 = [[Argument van het periapsis]] (ω)
| item7_8 = {{#if:{{{argumentperi|}}}|{{{argumentperi|}}}°}}
| head7_9 = Middelbare anomalie (M)
| item7_9 = {{{anomalie|}}}
| head8_1 = [[Lengte (meetkunde)|Lengte]] (L)
| item8_1 = {{{lengte|}}}
| head8_2 = [[Periodo di revolushon (astronomia)|Periodo]] (P)
| item8_2 = {{#if:{{{periodo|}}}|{{{periodo}}}|{{#if:{{#Property:P2146}}|{{wikidata|property|linked|P2146}}}}}}
| head8_3 = Dagelijkse beweging (n)
| item8_3 = {{{beweging|}}}
| head8_4 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} (i)
| item8_4 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{{inclinacion}}}°|{{#if:{{#Property: P2045}}|{{wikidata|property|P2045}}°}}}}
| kop9 = Data di {{var|{{{variante|}}}|observacion|opservashon}} {{{waarneming|}}}
| head9_1 = [[Epoche (astronomie)|Standaardepoche]]
| item9_1 = {{#if:{{{epoche|}}}|J{{{epoche|}}}}}
| head9_2 = [[Rechte klimming]]
| item9_2 = {{{rechteklimming|}}}
| head9_3 = [[Declinatie (astronomie)|Declinatie]]
| item9_3 = {{{declinatie|}}}
| head9_4 = [[Coördinatenstelsel#Lijst van coördinatenstelsels in de astronomie|Galactische coördinaten]]
| item9_4 = {{{gcoord|}}}
| head9_5 = [[Sterrenstelsel]]
| item9_5 = {{{sterrenstelsel|}}}
| head9_6 = [[Sterrenbeeld]]
| item9_6 = {{#if:{{{sterrenbeeld|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{sterrenbeeld|}}}}}}}
| head9_7 = [[Radiant]]
| item9_7 = {{#if:{{{radiant|}}}|{{Infobox hemellichaam/Sterrenbeeld|id={{{radiant|}}}}}}}
| head9_8 = [[Eigenbeweging]] (μ)
| item9_8 = {{{eigenbeweging|}}}
| head9_9 = {{#if:{{{abshelderheid|}}}|Schijnbare helderheid|[[Magnitude|Schijnbare helderheid]]}}
| item9_9 = {{#if:{{{schhelderheid|}}}|{{{schhelderheid|}}} mag}}
| head9_10 = {{nowrap|{{var|{{{variante|}}}|Distancia|Distansia}} {{#if:{{{distancia|{{#property:P2583}}}}}|for di {{{distancia_fordi|[[Tera (planeta)|Tera]]}}}}}}}
| item9_10 = {{if empty|{{{distancia|}}}|{{#if:{{#property:P2583}}|{{formatnum|{{wikidata|property|raw|P2583}}|nl}} {{#ifeq:{{wikidata|property|unit|P2583}}|kilometer|[[kilometer|km]]}}}}}}
| head9_11 = {{nowrap|Distancia {{#if:{{{distancia_fordi2|}}}|for di {{{distancia_fordi2|}}}}}}}
| item9_11 = {{{distancia2|}}}
| headA_1 = [[Dubbelster|Meervoudig]]
| itemA_1 = {{{meervoudig|}}}
| kopB = {{var|{{{variante|}}}|Atmosfeer|Atmosfer}}
| headB_1 = {{var|{{{variante|}}}|Presion|Preshon}}
| itemB_1 = {{#if:{{{presion_atm|}}}|{{{presion_atm|}}} hPa}}
| headB_2 = {{var|{{{variante|}}}|Composicion|Komposishon}}
| itemB_2 = {{{composicion_atm|}}}
| headB_3 = Temperatuur
| itemB_3 = {{#if:{{{atmtemperatuur|}}}|{{{atmtemperatuur|}}} K}}
| otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}}
| other0 = {{#if:{{{commons|}}}
| [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]
| {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]] riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}}
}}
| links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki> · <nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox obheto celestial/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}}
}}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|obheto celestial]]</noinclude>
oiiryvbpq2skljzgsctsoslla2ctkna
Malchi:Infobox obheto celestial/doc
10
13380
187047
186960
2026-04-11T14:40:19Z
Kallmemel
14000
187047
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_suerpficie =temp_suerpficie
| densidad =densidad
| duracion_revolucion =duracion_revolucion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_suerpficie =
| densidad =
| duracion_revolucion=
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
5dr7hmxdkuba10vhxv4uks5l785q2ev
187052
187047
2026-04-11T14:44:08Z
Kallmemel
14000
187052
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_suerpficie =temp_suerpficie
| densidad =densidad
| periodo_revolucion=periodo_revolucion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_suerpficie =
| densidad =
| periodo_revolucion=
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
ihf7rx241ug6nmjds2mek6bpyef7mwz
187076
187052
2026-04-11T15:34:43Z
Kallmemel
14000
187076
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_suerpficie =temp_suerpficie
| densidad =densidad
| periodo_revolucion=periodo_revolucion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_suerpficie =
| densidad =
| periodo_revolucion=
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
<templatedata>
{
"params": {},
"format": "block"
}
</templatedata>
svx7c3g7wywlwwllkfr9ef3xvcy3p5v
187086
187076
2026-04-11T16:03:55Z
Kallmemel
14000
187086
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2076|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_suerpficie =temp_suerpficie
| densidad =densidad
| periodo_revolucion=periodo_revolucion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_suerpficie =
| densidad =
| periodo_revolucion=
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
<templatedata>
{
"params": {},
"format": "block"
}
</templatedata>
84tixhspo2osxs9nujqif4pd2i2c22b
187196
187086
2026-04-12T10:10:32Z
Kallmemel
14000
187196
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2076|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_suerpficie =temp_suerpficie
| densidad =densidad
| periodo_rotacion=periodo_rotacion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_suerpficie =
| densidad =
| periodo_rotacion =
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
<templatedata>
{
"params": {},
"format": "block"
}
</templatedata>
anioki5f2i1nkqa8efct4wnvnaomltu
187209
187196
2026-04-12T11:14:47Z
Kallmemel
14000
187209
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
{{utilisa Wikidata|P18|P31|P367|P373|P528|P575|P972|P1046|P2045|P2054|P2076|P2096|P2146|P2583}}
{{den proceso|datum=09-2025}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
== Uso ==
{{Infobox obheto celestial
| nomber =nomber
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =tipo
| fecha_descubri =fecha_descubri
| descubrido =descubrido
| metodo_descubri =metodo_descubri
| messier =messier
| edad =edad
| cantidad_satelite =cantidad_satelite
| cantidad_strea =cantidad_strea
| omtrek =omtrek
| diameter =diameter
| masa =masa
| gravedad =gravedad
| temp_superficie =temp_superficie
| densidad =densidad
| periodo_rotacion=periodo_rotacion
| albedo =albedo
| periodo =periodo
| inclinacion =inclinacion
| distancia =distancia
| distancia_fordi =distancia_fordi
| distancia2 =distancia2
| distancia_fordi2 =distancia_fordi2
| presion_atm =presion_atm
| composicion_atm =composicion_atm
| atmtemperatuur =atmtemperatuur
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Infobox obheto celestial
| nomber =
| imagen =
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| simbolo =
| tipo =
| fecha_descubri =
| descubrido =
| metodo_descubri =
| messier =
| edad =
| cantidad_satelite =
| cantidad_strea =
| omtrek =
| diameter =
| masa =
| gravedad =
| temp_superficie =
| densidad =
| periodo_rotacion =
| albedo =
| periodo =
| inclinacion =
| distancia =
| distancia_fordi =
| distancia2 =
| distancia_fordi2 =
| presion_atm =
| composicion_atm =
| atmtemperatuur =
}}
</syntaxhighlight>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
<templatedata>
{
"params": {},
"format": "block"
}
</templatedata>
471ehgfi7l0u9ibfy3x88zan1yf5cmk
Venus (planeta)
0
14267
187009
186947
2026-04-11T12:44:10Z
Kallmemel
14000
187009
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Venus
}}
'''Venus''' ta e di dos [[planeta]] mas interno den e [[sistema solar]], ku un distansia promedio di 108 mion kilometer for di [[Solo]] i e di tres planeta mas chikitu, ku un diameter di aproksimadamente 12.100 kilometer. E ta un di e kuater [[planeta terestre]], tambe konosí komo planetanan di piedra òf baranka.
Venus ta e planeta ku ta yega mas serka di [[tera (planeta)|Tera]], na un distansia mínimo di 38 mion kilometer. E ta similar den tamaño na Tera, pero ta diferensiá den su geologia i, mas notabelmente, su atmósfera. E atmósfera di Venus ta konsistí pa 96% di dióksido di karbon, i su preshon di superfisie ta 90 biaha mas altu ku esun di Tera.
Despues di Solo i [[Luna]], Venus ta e kurpa selestial mas briante den shelu anochi. Komo ku e ta un di e planetanan mas abou, e ta únikamente visibel den shelu di mainta òf anochi, i nunka rònt di mei anochi.<ref name="Walker_2017">{{cite web | title=Viewing Venus in Broad Daylight | first=John | last=Walker | work=Fourmilab Switzerland | access-date= | archive-date=29 March 2017 | url=http://www.fourmilab.ch/images/venus_daytime/ | archive-url=https://web.archive.org/web/20170329024632/https://www.fourmilab.ch/images/venus_daytime/ | url-status=}}</ref> Pesei e ta wòrdu yamá tambe "Strea di mainta" òf "Strea di anochi". Durante dia, por mira Venus asta ku un teleskop chikitu, i tin biaha asta ku wowo sunú. Sinembargo, asta ora Venus ta serka di Tera (mas o ménos kada 18 luna), solamente e kapanan di nubia di su atmósfera sumamente denso ta visibel. Radar ta nesesario pa eksplorá e superfisie.
E símbolo astronómiko pa e planeta Venus, e símbolo di Venus ♀, ta un representashon estilisá di e spiel di man di e diosa [[Roma antiguo|romano]] di amor, Venus, di kende el a haña su nòmber.<ref>Phil Davis, Kirk Munsell, [https://web.archive.org/web/20150409045715/http://solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID=167 Solar System Symbols], solarsystem.nasa.gov</ref>
[[File:VenusLanderTopo.png|thumb|center|300px|Mapa topográfiko di Venus, ku sitionan di aterisahe di un [[Lander (astronóutiko)|lander]] marká.]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =265863373|titulo=Venus (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
0c5s1p2lad0q3zyqif85qooq46j6vhf
Mars (planeta)
0
14268
187007
186980
2026-04-11T12:43:29Z
Kallmemel
14000
187007
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c}}
'''Mars''' ta e di kuater planeta for di [[Solo]] den [[sistema solar]], entre [[Tera (planeta)|Tera]] i [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. Mars hopi biaha ta wòrdu yamá ''planeta kòrá'', pero e ta mas bien koló oker. Mars tin nòmber di e dios romano di guera sangriento.<ref name="Rees2012">{{cite book |title=Universe: The Definitive Visual Guide |date=October 2012 |publisher=Dorling Kindersley |isbn=978-0-7566-9841-6 |editor-last=Rees |editor-first=Martin J. |location=New York |pages=160–161}}</ref> Mars ta fásil mirá ku wowo, spesialmente den lunanan ora e ta opuesto di Solo (opservá for di Tera).
== Propiedat físiko ==
E ta un [[planeta terestre]] ku un atmosfer fini. Mars ta mas o ménos mita e diameter di Tera (≈ 6.800 kilometer), i su volúmen ta mas o ménos un séptimo di Tera, loke ta hasi Mars e di dos planeta mas chikitu den e sistema solar, despues di [[Merkurio (planeta)|Merkurio]]. Mars tin un [[geologia]] diverso i e [[volkan]]nan di mas altu den sistema solar. Na un distansia promedio di 228 mion kilometer, e ta mas o menos 1,5 biaha mas leu for di Solo ku Tera.
Mars tin e densidat (3,9 g/cm³) di mas abou di planetanan terestre, i ta 11% e masa di Tera. E aselerashon di gravedat di su superfisie ta 3,69 m/s², esaki ta korespondé ku mas o ménos 38% kompará ku di Tera. P'esei, gravedat riba Mars ta asta un poko mas abou ku Merkurio, ku ta mas chikitu pero mas denso.
E koló oker pa ku superfisie di Mars ta kousá pa stòf di heru (III) òksidá (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>) den forma di frustu ku a plama tambe den e atmosfer fini di CO<sub>2</sub>.<ref name="Keller2016">{{cite book |author=Hans-Ulrich Keller |title=Kompendium der Astronomie: Einführung in die Wissenschaft vom Universum |url=https://books.google.de/books?id=qppVDAAAQBAJ&q=Kriegsgott |date=2016-08-11 |publisher=Franckh-Kosmos Verlags-Gmbh & Company KG |isbn=978-3-440-15215-7 |pages=158 |language=de}}</ref>
Klaramente visibel den teleskopnan mas grandi ta e dos kapa di eis polar i vários plano skur, ku ta kambia un poko di koló segun temporada di aña. Imágennan di sondeonan espasial ta mustra un superfisie parsialmente kubri ku krater i rastronan fuerte di aktividat tektóniko di pasado (abismonan hundu i un [[volkan]] di mas ku 20 km altu). Vehíkulonan robótiko (rover) ya a eksplorá vários área geológikamente riba Mars.
Mars tin dos luna chikitu, di forma iregular, deskubrí na 1877: Phobos i Deimos ([[griego]] pa miedu i teror).
E símbolo astronómiko pa Mars ta ♂.
[[File:Terrestrial planet size comp 2024.png|thumb|center|400px|Segun eskala Mars kompará ku e ophetonan di masa planetario di e [[sistema solar]]: (for di robes) Merkurio, Venus, Tera, Luna, Mars i Ceres.]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid = 265936194|titulo=Mars (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
i8dfxjdek4hluuw22bw5ueu3ivd5if6
187077
187007
2026-04-11T15:37:03Z
Kallmemel
14000
187077
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c|cantidad_satelite=2}}
'''Mars''' ta e di kuater planeta for di [[Solo]] den [[sistema solar]], entre [[Tera (planeta)|Tera]] i [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. Mars hopi biaha ta wòrdu yamá ''planeta kòrá'', pero e ta mas bien koló oker. Mars tin nòmber di e dios romano di guera sangriento.<ref name="Rees2012">{{cite book |title=Universe: The Definitive Visual Guide |date=October 2012 |publisher=Dorling Kindersley |isbn=978-0-7566-9841-6 |editor-last=Rees |editor-first=Martin J. |location=New York |pages=160–161}}</ref> Mars ta fásil mirá ku wowo, spesialmente den lunanan ora e ta opuesto di Solo (opservá for di Tera).
== Propiedat físiko ==
E ta un [[planeta terestre]] ku un atmosfer fini. Mars ta mas o ménos mita e diameter di Tera (≈ 6.800 kilometer), i su volúmen ta mas o ménos un séptimo di Tera, loke ta hasi Mars e di dos planeta mas chikitu den e sistema solar, despues di [[Merkurio (planeta)|Merkurio]]. Mars tin un [[geologia]] diverso i e [[volkan]]nan di mas altu den sistema solar. Na un distansia promedio di 228 mion kilometer, e ta mas o menos 1,5 biaha mas leu for di Solo ku Tera.
Mars tin e densidat (3,9 g/cm³) di mas abou di planetanan terestre, i ta 11% e masa di Tera. E aselerashon di gravedat di su superfisie ta 3,69 m/s², esaki ta korespondé ku mas o ménos 38% kompará ku di Tera. P'esei, gravedat riba Mars ta asta un poko mas abou ku Merkurio, ku ta mas chikitu pero mas denso.
E koló oker pa ku superfisie di Mars ta kousá pa stòf di heru (III) òksidá (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>) den forma di frustu ku a plama tambe den e atmosfer fini di CO<sub>2</sub>.<ref name="Keller2016">{{cite book |author=Hans-Ulrich Keller |title=Kompendium der Astronomie: Einführung in die Wissenschaft vom Universum |url=https://books.google.de/books?id=qppVDAAAQBAJ&q=Kriegsgott |date=2016-08-11 |publisher=Franckh-Kosmos Verlags-Gmbh & Company KG |isbn=978-3-440-15215-7 |pages=158 |language=de}}</ref>
Klaramente visibel den teleskopnan mas grandi ta e dos kapa di eis polar i vários plano skur, ku ta kambia un poko di koló segun temporada di aña. Imágennan di sondeonan espasial ta mustra un superfisie parsialmente kubri ku krater i rastronan fuerte di aktividat tektóniko di pasado (abismonan hundu i un [[volkan]] di mas ku 20 km altu). Vehíkulonan robótiko (rover) ya a eksplorá vários área geológikamente riba Mars.
Mars tin dos luna chikitu, di forma iregular, deskubrí na 1877: Phobos i Deimos ([[griego]] pa miedu i teror).
E símbolo astronómiko pa Mars ta ♂.
[[File:Terrestrial planet size comp 2024.png|thumb|center|400px|Segun eskala Mars kompará ku e ophetonan di masa planetario di e [[sistema solar]]: (for di robes) Merkurio, Venus, Tera, Luna, Mars i Ceres.]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid = 265936194|titulo=Mars (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
kxktsq3tn4c67ggis0as2v9qm48yom2
187124
187077
2026-04-11T18:38:47Z
Kallmemel
14000
/* Propiedat físiko */
187124
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c|cantidad_satelite=2}}
'''Mars''' ta e di kuater planeta for di [[Solo]] den [[sistema solar]], entre [[Tera (planeta)|Tera]] i [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. Mars hopi biaha ta wòrdu yamá ''planeta kòrá'', pero e ta mas bien koló oker. Mars tin nòmber di e dios romano di guera sangriento.<ref name="Rees2012">{{cite book |title=Universe: The Definitive Visual Guide |date=October 2012 |publisher=Dorling Kindersley |isbn=978-0-7566-9841-6 |editor-last=Rees |editor-first=Martin J. |location=New York |pages=160–161}}</ref> Mars ta fásil mirá ku wowo, spesialmente den lunanan ora e ta opuesto di Solo (opservá for di Tera).
== Propiedat físiko ==
E ta un [[planeta terestre]] ku un atmosfer fini. Mars ta mas o ménos mita e diameter di Tera (≈ 6.800 kilometer), i su volúmen ta mas o ménos un séptimo di Tera, loke ta hasi Mars e di dos planeta mas chikitu den e sistema solar, despues di [[Merkurio (planeta)|Merkurio]]. Mars tin un [[geologia]] diverso i e [[volkan]]nan di mas altu den sistema solar. Na un distansia promedio di 228 mion kilometer, e ta mas o menos 1,5 biaha mas leu for di Solo ku Tera.
Mars tin e densidat (3,9 g/cm³) di mas abou di planetanan terestre, i ta 11% e masa di Tera. E aselerashon di gravedat di su superfisie ta 3,69 m/s², esaki ta korespondé ku mas o ménos 38% kompará ku di Tera. P'esei, gravedat riba Mars ta asta un poko mas abou ku Merkurio, ku ta mas chikitu pero mas denso.
E koló oker pa ku superfisie di Mars ta kousá pa stòf di heru (III) òksidá (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>) den forma di frustu ku a plama tambe den e atmosfer fini di CO<sub>2</sub>.<ref name="Keller2016">{{cite book |author=Hans-Ulrich Keller |title=Kompendium der Astronomie: Einführung in die Wissenschaft vom Universum |url=https://books.google.de/books?id=qppVDAAAQBAJ&q=Kriegsgott |date=2016-08-11 |publisher=Franckh-Kosmos Verlags-Gmbh & Company KG |isbn=978-3-440-15215-7 |pages=158 |language=de}}</ref>
Klaramente visibel den teleskopnan mas grandi ta e dos kapa di eis polar i vários plano skur, ku ta kambia un poko di koló segun temporada di aña. Imágennan di sondeonan espasial ta mustra un superfisie parsialmente kubri ku krater i rastronan fuerte di aktividat tektóniko di pasado (abismonan hundu i un [[volkan]] di mas ku 20 km altu). Vehíkulonan robótiko (rover) ya a eksplorá vários área geológikamente riba Mars.
Mars tin dos luna chikitu, di forma iregular, deskubrí na 1877: Phobos i Deimos ([[griego]] pa miedu i teror).
[[File:Terrestrial planet size comp 2024.png|thumb|center|400px|Segun eskala Mars kompará ku e ophetonan di masa planetario di e [[sistema solar]]: (for di robes) Merkurio, Venus, Tera, Luna, Mars i Ceres.]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid = 265936194|titulo=Mars (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
a8vwwn3h7jj51mmw10ktssab3rpiw0f
Merkurio (planeta)
0
14270
187010
186946
2026-04-11T12:44:24Z
Kallmemel
14000
187010
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Merkurio
}}
'''Merkurio''' ta e promé [[planeta]] for di [[Solo]] den e [[sistema solar]], ku un distansia promedio di mas o ménos 58 mion kilometer. E ta e planeta ku ta move mas lihé i tambe esun di mas chikitu, ku un diameter di djis ménos ku 4.880 kilometer.
Merkurio tin mas fluktuashonnan di temperatura di superfisie di tur planeta, ku un temperatura máksimo di dia di alrededor di +430 °C i un temperatura di anochi te ku -170 °C.
Debí na su tamaño i komposishon kímiko, e ta wòrdu klasifiká komo un [[planeta terestre]].
Pa motibu di su serkania na Solo, Merkurio ta difísil pa opservá for di [[tera (planeta)|Tera]], ya ku e ta alkansá un distansia angular máksimo di solamente alrededor di 28°. E ta visibel ku wowo pa máksimo un ora den shelu di anochi òf mainta, pero por wòrdu mirá ku teleskop asta durante dia. Detayenan riba su superfisie por wòrdu distinguí ku un apertura di teleskop di mas o ménos 20 cm òf mas grandi.
Merkurio ta e planeta ku ta mas serka di Tera durante 46% di e tempu.
{{multiple image |direction=horizontal |align=center |total_width=400
|image1=ThePlanets Orbits Mercury PolarView.svg |caption1=Orbita di Merkurio (2006)
|image2=Mercuryorbitsolarsystem.gif |caption2=Animashon di e revolushonnan ront di [[Solo]] di e planetanan Merkurio i Tera.
| caption_align=center
}}
==Nòmber i símbolo==
E planeta a haña su nòmber for di ''Mercurius'', e dios romano di komersiante i ladronnan, i e mensahero di e diosnan.
E símbolo astronómiko di Merkurio ta ☿.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =265863269 |titulo=Merkur (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
n1lwurtofmh5mkem55dxfne4z993f9t
Uránùs (planeta)
0
14271
187005
186930
2026-04-11T12:43:05Z
Kallmemel
14000
187005
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:astronomia]]
k3pehpc0q77cx6bd6cfg9nh2wodf88m
187079
187005
2026-04-11T15:37:55Z
Kallmemel
14000
187079
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
|cantidad_satelite=29}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:astronomia]]
tffyvu6g67a4rm42yb1843cimcpw9w1
187205
187079
2026-04-12T11:00:14Z
Kallmemel
14000
parameter
187205
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
|fecha_descubri=13 di mart 1781
|descubrido=William Herschel
|periodo= 30.688,5 [[dia]]<br>(84,0205 aña)
|cantidad_satelite=29
|masa= 8.68099×10<sup>25</sup> kg<br>(14.536 Tera)
|composicion_atm=Bou 1,3 bar (130 kPa):<br>83 ± 3% [[hidrógeno]]<br>15 ± 3% [[helium]]<br>2,3% metaan
}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:astronomia]]
k05gdhgtslyp98xwzwkddqbucro38mi
187206
187205
2026-04-12T11:07:29Z
Kallmemel
14000
parameter
187206
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
|fecha_descubri=13 di mart 1781
|descubrido=William Herschel
|periodo= 30.688,5 [[dia]]<br>(84,0205 aña)
|cantidad_satelite=29
|masa= 8.68099×10<sup>25</sup> kg<br>(14.536 Tera)
|composicion_atm=Bou 1,3 bar (130 kPa):<br>83 ± 3% [[hidrógeno]]<br>15 ± 3% [[helium]]<br>2,3% metaan
|distancia=2,6x10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]
|distancia2=2,88×10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]<br>(19,247 [[Unidat astronómiko|UA]])
|distancia_fordi2=[[Solo]]
}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:astronomia]]
4o2mkxsr8vkn1a49lww45z4c9h4ggfp
187210
187206
2026-04-12T11:17:26Z
Kallmemel
14000
187210
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
|fecha_descubri=13 di mart 1781
|descubrido=William Herschel
|periodo= 30.688,5 [[dia]]<br>(84,0205 aña)
|cantidad_satelite=29
|masa= 8.68099×10<sup>25</sup> kg<br>(14.536 Tera)
|temp_superficie=-195 [[Celsius|°C]] (78 K)<ref>{{Citeer web |url=https://www.space.com/18707-uranus-temperature.html |titel=What is the Temperature of Uranus? |achternaam=Tillman |voornaam=Nola Taylor |datum=2022-02-09 |bezochtdatum=2026-04-12 |werk=Space |taal=en}}</ref>
|composicion_atm=Bou 1,3 bar (130 kPa):<br>83 ± 3% [[hidrógeno]]<br>15 ± 3% [[helium]]<br>2,3% metaan
|distancia=2,6x10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]
|distancia2=2,88×10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]<br>(19,247 [[Unidat astronómiko|UA]])
|distancia_fordi2=[[Solo]]
}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:astronomia]]
8orfcqjh0fqcjdj5ut9876hq90hmamw
187211
187210
2026-04-12T11:17:41Z
Kallmemel
14000
187211
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Uránùs
|fecha_descubri=13 di mart 1781
|descubrido=William Herschel
|periodo= 30.688,5 [[dia]]<br>(84,0205 aña)
|cantidad_satelite=29
|masa= 8.68099×10<sup>25</sup> kg<br>(14.536 Tera)
|temp_superficie=-195 [[Celsius|°C]] (78 K)<ref>{{Citeer web |url=https://www.space.com/18707-uranus-temperature.html |titel=What is the Temperature of Uranus? |achternaam=Tillman |voornaam=Nola Taylor |datum=2022-02-09 |bezochtdatum=2026-04-12 |werk=Space |taal=en}}</ref>
|composicion_atm=Bou 1,3 bar (130 kPa):<br>83 ± 3% [[hidrógeno]]<br>15 ± 3% [[helium]]<br>2,3% metaan
|distancia=2,6x10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]
|distancia2=2,88×10<sup>9</sup> [[Kilometer|km]]<br>(19,247 [[Unidat astronómiko|UA]])
|distancia_fordi2=[[Solo]]
}}
'''Uránùs''' ta e di shete planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]]. E gigante di eis aki ta karga e nòmber di e dios grego Ouranos, kende den mitologia griego ta e personifikashon di shelu.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:astronomia]]
hz3vox17eee04aj8tlvyyzw97lbon3z
Nèptünùs (planeta)
0
14272
186996
186929
2026-04-11T12:27:09Z
Kallmemel
14000
186996
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]].
[[kategoria:astronomia]]
3lzzu2u034e14pi9m860ljav3zkuhv1
187004
186996
2026-04-11T12:42:49Z
Kallmemel
14000
187004
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]].
{{Nabegacion sistema solar}}
[[kategoria:astronomia]]
sgi34nw5ijhf040fh9d8ohq1zrp2p5r
187080
187004
2026-04-11T15:38:18Z
Kallmemel
14000
187080
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|cantidad_satelite=16}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]].
{{Nabegacion sistema solar}}
[[kategoria:astronomia]]
p0szzkgzg7z4yn8sww6mrgqp9y8rupq
187083
187080
2026-04-11T15:51:51Z
Kallmemel
14000
187083
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta (gigante di eis)
|cantidad_satelite=16
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]].
{{Nabegacion sistema solar}}
[[kategoria:astronomia]]
8jvlgv6jhzzuplkhgwweux5m2ply5ph
187084
187083
2026-04-11T15:53:24Z
Kallmemel
14000
187084
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta (gigante di eis)
|cantidad_satelite=16
|periodo=60.195 [[dia]]<br>(164,8 aña)
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]].
{{Nabegacion sistema solar}}
[[kategoria:astronomia]]
70rvl80z1tow42woddlf5604vek9grj
187122
187084
2026-04-11T18:30:12Z
Kallmemel
14000
187122
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta (gigante di eis)
|cantidad_satelite=16
|periodo=60.195 [[dia]]<br>(164,8 aña)
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]]. Kua diameter, Nèptünùs ta e di kuater planeta mas grandi, e di tres planeta mas masivo, i [[planeta gigante]] mas denso.
{{Nabegacion sistema solar}}
[[kategoria:astronomia]]
esf09zblxbikelpx3fyya01jlfr0ukd
187123
187122
2026-04-11T18:31:12Z
Kallmemel
14000
187123
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta (gigante di eis)
|cantidad_satelite=16
|periodo=60.195 [[dia]]<br>(164,8 aña)
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]]. Kua diameter, Nèptünùs ta e di kuater planeta mas grandi, e di tres planeta mas masivo, i [[planeta gigante]] mas denso.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Neptune|oldid=1348054124}}
{{References}}
}}
[[kategoria:astronomia]]
ij8596uqqyvxruolkg1xthijpqay1fs
187212
187123
2026-04-12T11:21:57Z
Kallmemel
14000
parameter
187212
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta (gigante di eis)
|cantidad_satelite=16
|temp_superficie=-201 [[Celsius|°C]] (72 K)<ref>{{Citeer web |url=https://www.space.com/18707-uranus-temperature.html |titel=What is the Temperature of Uranus? |achternaam=Tillman |voornaam=Nola Taylor |datum=2022-02-09 |bezochtdatum=2026-04-12 |werk=Space |taal=en}}</ref>
|periodo=60.195 [[dia]]<br>(164,8 aña)
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]]. Kua diameter, Nèptünùs ta e di kuater planeta mas grandi, e di tres planeta mas masivo, i [[planeta gigante]] mas denso.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Neptune|oldid=1348054124}}
{{References}}
}}
[[kategoria:astronomia]]
0p3kxj931vagb1tvped8btgf0va8cyg
187213
187212
2026-04-12T11:25:01Z
Kallmemel
14000
parameter
187213
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber= Nèptünùs
|simbolo2=Neptune monogram (fixed width).svg
|tipo=planeta<br>(gigante di eis)
|descubrido=William Herschel
|cantidad_satelite=16
|temp_superficie=-201 [[Celsius|°C]] (72 K)<ref>{{Citeer web |url=https://www.space.com/18707-uranus-temperature.html |titel=What is the Temperature of Uranus? |achternaam=Tillman |voornaam=Nola Taylor |datum=2022-02-09 |bezochtdatum=2026-04-12 |werk=Space |taal=en}}</ref>
|periodo=60.195 [[dia]]<br>(164,8 aña)
|distancia=4,3x10<sup>9</sup> [[kilometer|km]]
}}
'''Nèptünùs''' ta e di ocho planeta i esun mas leu ku ta órbita [[Solo]] den [[sistema solar]]. Kua diameter, Nèptünùs ta e di kuater planeta mas grandi, e di tres planeta mas masivo, i [[planeta gigante]] mas denso.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Neptune|oldid=1348054124}}
{{References}}
}}
[[kategoria:astronomia]]
ffym7k8x3q4fo1qr2v4k4gqauvrmsxe
Yùpitèr (planeta)
0
14275
186991
186973
2026-04-11T12:20:39Z
Kallmemel
14000
186991
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Yùpitèr
}}
'''Yùpitèr''' ta e di sinku planeta for di [[Solo]]. E ta e planeta mas grandi den [[sistema solar]]. Mesun kos ku [[Saturno (planeta)|Saturno]], Yùpitèr ta un gigante di gas, pues e no tin un superficie sòlido. Gigantenan di gas tambe ta wòrdu yamá planetanan Joviano. E nòmber aki ta bini for di latin ''lovis'', e [[Caso genitivo|genetivo]] di e nòmber Yùpitèr. Joviano pues ta nifiká ''paresido na Yùpitèr'' òf ''di Yùpitèr.'' E planeta tin nòmber di dios romano Jupiter.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel|Jupiter (planeet)|oldid=70953785}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
b7weld85dr4urua69bbv444gkah5qzx
187006
186991
2026-04-11T12:43:15Z
Kallmemel
14000
187006
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Yùpitèr
}}
'''Yùpitèr''' ta e di sinku planeta for di [[Solo]]. E ta e planeta mas grandi den [[sistema solar]]. Mesun kos ku [[Saturno (planeta)|Saturno]], Yùpitèr ta un gigante di gas, pues e no tin un superficie sòlido. Gigantenan di gas tambe ta wòrdu yamá planetanan Joviano. E nòmber aki ta bini for di latin ''lovis'', e [[Caso genitivo|genetivo]] di e nòmber Yùpitèr. Joviano pues ta nifiká ''paresido na Yùpitèr'' òf ''di Yùpitèr.'' E planeta tin nòmber di dios romano Jupiter.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel|Jupiter (planeet)|oldid=70953785}}
{{References}}
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:Astronomia]]
mwxbe9zrstdotkctixu4j9yg939mpla
187073
187006
2026-04-11T15:26:19Z
Kallmemel
14000
187073
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Yùpitèr
|periodo=4.332,71 [[dia]]<br>(11,86 aña)}}
'''Yùpitèr''' ta e di sinku planeta for di [[Solo]]. E ta e planeta mas grandi den [[sistema solar]]. Mesun kos ku [[Saturno (planeta)|Saturno]], Yùpitèr ta un gigante di gas, pues e no tin un superficie sòlido. Gigantenan di gas tambe ta wòrdu yamá planetanan Joviano. E nòmber aki ta bini for di latin ''lovis'', e [[Caso genitivo|genetivo]] di e nòmber Yùpitèr. Joviano pues ta nifiká ''paresido na Yùpitèr'' òf ''di Yùpitèr.'' E planeta tin nòmber di dios romano Jupiter.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel|Jupiter (planeet)|oldid=70953785}}
{{References}}
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:Astronomia]]
3q3ii4pr3t6qb25na247zx1zp0mci9b
187074
187073
2026-04-11T15:32:55Z
Kallmemel
14000
187074
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Yùpitèr
|periodo=4.332,71 [[dia]]<br>(11,86 aña)|cantidad_satelite=29}}
'''Yùpitèr''' ta e di sinku planeta for di [[Solo]]. E ta e planeta mas grandi den [[sistema solar]]. Mesun kos ku [[Saturno (planeta)|Saturno]], Yùpitèr ta un gigante di gas, pues e no tin un superficie sòlido. Gigantenan di gas tambe ta wòrdu yamá planetanan Joviano. E nòmber aki ta bini for di latin ''lovis'', e [[Caso genitivo|genetivo]] di e nòmber Yùpitèr. Joviano pues ta nifiká ''paresido na Yùpitèr'' òf ''di Yùpitèr.'' E planeta tin nòmber di dios romano Jupiter.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel|Jupiter (planeet)|oldid=70953785}}
{{References}}
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:Astronomia]]
912fce089mysjr082vsnvs593ot5gx4
187075
187074
2026-04-11T15:34:32Z
Kallmemel
14000
187075
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Yùpitèr
|periodo=4.332,71 [[dia]]<br>(11,86 aña)
|cantidad_satelite=92
}}
'''Yùpitèr''' ta e di sinku planeta for di [[Solo]]. E ta e planeta mas grandi den [[sistema solar]]. Mesun kos ku [[Saturno (planeta)|Saturno]], Yùpitèr ta un gigante di gas, pues e no tin un superficie sòlido. Gigantenan di gas tambe ta wòrdu yamá planetanan Joviano. E nòmber aki ta bini for di latin ''lovis'', e [[Caso genitivo|genetivo]] di e nòmber Yùpitèr. Joviano pues ta nifiká ''paresido na Yùpitèr'' òf ''di Yùpitèr.'' E planeta tin nòmber di dios romano Jupiter.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel|Jupiter (planeet)|oldid=70953785}}
{{References}}
}}
{{Nabegacion sistema solar}}
[[Kategoria:Astronomia]]
4ukjp4mobuwftp4blvlfk09adal0tln
Malchi:Nabegacion sistema solar
10
14277
187001
2026-04-11T12:40:50Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{Nabegacion | naam = Nabegacion sistema solar | titel = [[Sistema solar]] | inhoud = {{Nabegashon/Tabèl | R1C1 = | R1C2 = [[Solo]] | R2C1 = '''Planeta:''' | R2C2 = [[Merkurio (planeta)|Merkurio]] · [[Venus (planeta)|Venus]] · [[Tera (planeta)|Tera]] · [[Mars (planeta)|Mars]] · [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]] · [[Saturno (planeta)|Saturno]] · [[Uránùs (planeta)|Uránùs]] · [[Nèptünùs (planeta)|Nèptünùs ]] | R3C1 = '''Planeta enano:''' | R3C2 = Ce..."
187001
wikitext
text/x-wiki
{{Nabegacion
| naam = Nabegacion sistema solar
| titel = [[Sistema solar]]
| inhoud =
{{Nabegashon/Tabèl
| R1C1 =
| R1C2 = [[Solo]]
| R2C1 = '''Planeta:'''
| R2C2 = [[Merkurio (planeta)|Merkurio]] · [[Venus (planeta)|Venus]] · [[Tera (planeta)|Tera]] · [[Mars (planeta)|Mars]] · [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]] · [[Saturno (planeta)|Saturno]] · [[Uránùs (planeta)|Uránùs]] · [[Nèptünùs (planeta)|Nèptünùs ]]
| R3C1 = '''Planeta enano:'''
| R3C2 = [[Ceres (planeta enano)|Ceres]] · [[Orcus (planeta enano)|Orcus]] · [[Pluto (planeta enano)|Pluto]] · [[Haumea (planeta enano)|Haumea]] · [[Quaoar (planeta enano)|Quaoar]] · [[Makemake (planeta enano)|Makemake]] · [[Gonggong (planeta enano)|Gonggong]] · [[Eris (planeta enano)|Eris]] · [[Sedna (planeta enano)|Sedna]]
| R4C1 = '''Luna di:'''
| R4C2 = [[Luna|Tera]]
| R5C1 = <!--'''[[Planetoïde]]n:'''
| R5C2 = [[planetoïdengordel]] · [[Planetoïdemaan|planetoïdemanen]] · [[Centaur-planetoïden|centaurs]]
| R6C1 = '''Diversen:'''
| R6C2 = [[meteoroïde]]n · [[Transneptunisch object|TNO's]] ([[Kuipergordel]] · [[scattered disk object|scattered-disk object]]) · [[Komeet|kometen]] ([[Oortwolk]]) · [[interplanetaire materie]]-->
}}
}}<noinclude>
[[Kategoria:Wikipedia templates navegacion|Sistema solar]]
</noinclude>
qg0si8laok6l3gbv7vdgf6tvenszprb
Saturno (planeta)
0
14278
187017
2026-04-11T13:03:52Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{variante|c}} {{Infobox obheto celestial|variante=c}} '''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno..."
187017
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un periodo orbital di 29,54 aña.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
t3wvgyqeo8ztvizi9gj9uhj3m41568c
187018
187017
2026-04-11T13:04:03Z
Kallmemel
14000
187018
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un periodo orbital di 29,54 aña.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
i2q0ks67sa5d8woq06a7w6xrry9e44e
187020
187018
2026-04-11T13:10:56Z
Kallmemel
14000
187020
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un periodo orbital di 29,54 aña.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:astronomia]]
synqf6xmlg60h1qbid2adolh4k5ez9r
187021
187020
2026-04-11T13:12:30Z
Kallmemel
14000
187021
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un periodo di revolushon di 29,54 aña.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:astronomia]]
hohzlgxxkpdsf8z1wmfnn7ej8qpparj
187024
187021
2026-04-11T13:18:36Z
Kallmemel
14000
187024
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
|periodo=10.759,22 [[dia]]<br>(29,46 aña)}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un periodo di revolushon di 29,54 aña.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:astronomia]]
6sv2zoabr6nzhigdnn7ml2tsjooq0kq
187064
187024
2026-04-11T15:04:15Z
Kallmemel
14000
187064
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
|periodo=10.759,22 [[dia]]<br>(29,46 aña)}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un [[Periodo di revolushon (astronomia)|periodo di revolushon]] di 29,54 aña.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:astronomia]]
o00gjw3lcilxpgxo2j14n51inx2c6jx
187078
187064
2026-04-11T15:37:27Z
Kallmemel
14000
187078
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|nomber=Saturno
|periodo=10.759,22 [[dia]]<br>(29,46 aña)|cantidad_satelite=274}}
'''Saturno''' ta di seis planeta for di [[Solo]] i di dos mas grandi den [[sistema solar]], despues di [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. E ta un gigante di gas, ku un medio stral rònt di 9-biá di [[Tera (planeta)|Tera]]. E tin un oktavo parti di e densidat promedio di Tera, pero ta mas ku 95-biá mas masivo. Aunke Saturno ta kasi mesun grandi ku Yùpitèr, Saturno tin mènos ku un terser parti di su masa. Saturno ta òrbita Solo na un distansia di 9,59 [[Unidat astronómiko|UA]], ku un [[Periodo di revolushon (astronomia)|periodo di revolushon]] di 29,54 aña.
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Saturn|oldid=1348083125}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:astronomia]]
ryyq3bfp46wb7juqah08bv79dc3qzgw
Periodo di revolushon (astronomia)
0
14279
187044
2026-04-11T14:35:14Z
Kallmemel
14000
Created page with "E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel). == Kalkulashon == === Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi === Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-may..."
187044
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
ad1ok6s7wffrs5fdei0u2d1j8l2bkiz
187045
187044
2026-04-11T14:36:34Z
Kallmemel
14000
187045
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
tkcvrlubfcccoykv1n8afsi1jqahjag
187053
187045
2026-04-11T14:48:34Z
Kallmemel
14000
187053
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá erèk e órbita ta.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
e71e0zi9zh6f8maf1ddgr39abbdi58m
187054
187053
2026-04-11T14:48:50Z
Kallmemel
14000
187054
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ta.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
a6euiqbx7hbav3rcspj8iu42fj7nm9s
187056
187054
2026-04-11T14:50:27Z
Kallmemel
14000
187056
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ta ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]).
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
n35ulowxwzjqc05dbezundowlulfe84
187057
187056
2026-04-11T14:50:44Z
Kallmemel
14000
187057
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
mhyidiperxnup1tg0fou2eezwogozja
187062
187057
2026-04-11T15:01:15Z
Kallmemel
14000
/* Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi */
187062
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un órbita kada 24 ora rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
h60i8866x4oqgpq11khuy16z0ibge1z
187063
187062
2026-04-11T15:03:33Z
Kallmemel
14000
/* Kalkulashon */
187063
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
rkidrdf95xhfhsuocsek4ntpy7osrwh
187065
187063
2026-04-11T15:06:39Z
Kallmemel
14000
/* Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi */
187065
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
mlsp5987nrjvrpqmhejdsk4k0m4f56j
187067
187065
2026-04-11T15:08:38Z
Kallmemel
14000
/* Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi */
187067
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
2b8ouer8m168nn7tpblmo65gvsx8jzh
187071
187067
2026-04-11T15:20:08Z
Kallmemel
14000
/* Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi */
187071
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa kompletá un órbita rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
kaminda:
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
Pa un òrbita sirkular perfekto, <math>a</math> ta igual na stral <math>r</math>. E velosidat ta keda konstante:
: <math qid=Q120630325>v_\text{o} = \sqrt{\frac{G M}{r}}</math>
Pa un òrbita stabil sirkular, e velosidat aki ta aproksimadamente 0,707 biá e velosidat skapatorio.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
3wpqrqiubez5oat7udpp6nyey6tqtbq
187095
187071
2026-04-11T16:29:06Z
Kallmemel
14000
187095
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa bai un be rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' (''a'') i as ''semi-menor'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
kaminda:
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
Pa un òrbita sirkular perfekto, <math>a</math> ta igual na stral <math>r</math>. E velosidat ta keda konstante:
: <math qid=Q120630325>v_\text{o} = \sqrt{\frac{G M}{r}}</math>
Pa un òrbita stabil sirkular, e velosidat aki ta aproksimadamente 0,707 biá e velosidat skapatorio.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
2b962c412fm4w132rmrzpnxcui3o3w6
187104
187095
2026-04-11T18:05:07Z
Kallmemel
14000
/* Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi */
187104
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa bai un be rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' òf largu (''a'') i as ''semi-menor òf kortiku'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
kaminda:
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta similar, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
Pa un òrbita sirkular perfekto, <math>a</math> ta igual na stral <math>r</math>. E velosidat ta keda konstante:
: <math qid=Q120630325>v_\text{o} = \sqrt{\frac{G M}{r}}</math>
Pa un òrbita stabil sirkular, e velosidat aki ta aproksimadamente 0,707 biá e velosidat skapatorio.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
9xmhqw8mjhzwn8oxjns2di12dzaw4i7
187106
187104
2026-04-11T18:05:59Z
Kallmemel
14000
/* Kalkulashon */
187106
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa bai un be rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' òf largu (''a'') i as ''semi-menor òf kortiku'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
kaminda:
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta igual, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na undistansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
Pa un òrbita sirkular perfekto, <math>a</math> ta igual na stral <math>r</math>. E velosidat ta keda konstante:
: <math qid=Q120630325>v_\text{o} = \sqrt{\frac{G M}{r}}</math>
Pa un òrbita stabil sirkular, e velosidat aki ta aproksimadamente 0,707 biá e velosidat skapatorio.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
0o2v7otb1vwehqfu1pewnb5z3ytnmpo
187107
187106
2026-04-11T18:06:41Z
Kallmemel
14000
/* Kalkulashon */
187107
wikitext
text/x-wiki
E '''periodo di revolushon''' ta e tempu ku un orbe ta tuma pa bai un be rònt di un otro obheto, por ehèmpel [[Tera (planeta)|Tera]] rònt di [[Solo]]. Den astronomia, periodo ta wòrdu ekspresá den unidat di tempu, usualmente ora, dia òf aña. Lo kontrario di esaki ta revoulushon pa minüt, den unidat di hertz (saikel).
== Kalkulashon ==
=== Opheto chikitu rònt di opheto mas grandi ===
[[Fail:Ellipse semi-major and minor axes.svg|thumb|Un as ''semi-mayó'' òf largu (''a'') i as ''semi-menor òf kortiku'' (''b'') di èlips.]]
Segun Terser Lei di Kepler, e periodo di revolushon di un opheto ta dependé di e tamaño di su órbita i masa di opheto sentral. E periodo di revolushon ''T'' (den sèkonde) ta wòrdu duná dor di:
:<math qid=Q37640>T = 2\pi\sqrt{\frac{a^3}{GM}}</math>
kaminda:
* <math>a</math> ta e as ''semi-mayó'' di órbita
* <math>G</math> ta e konstante di gravitashon
* <math>M</math> ta masa di obheto sentral
Pa tur èlips ku e mesun balor di <math>a</math>, e periodo di revolushon ta igual, sin importá kon erèk e órbita ([[Eksentrisidat (astronomia)|eksentrisidat]]) ta.
Inverso, pa kalkulá kon leu un opheto mester ta for di sentro pa un sierto periodo di revolushon ''T'':
:<math>a = \sqrt[3]{\frac{GMT^2}{4\pi^2}}</math>
Por ehèmepl, pa kompletá un revolushon kada 24 ora (86.400 sèkonde) rònt di un masa di 100 kg, un opheto chikitu mester ta na un distansia di 1,08 meter for di e sentro di masa di opheto sentral.
Pa un òrbita sirkular perfekto, <math>a</math> ta igual na stral <math>r</math>. E velosidat ta keda konstante:
: <math qid=Q120630325>v_\text{o} = \sqrt{\frac{G M}{r}}</math>
Pa un òrbita stabil sirkular, e velosidat aki ta aproksimadamente 0,707 biá e velosidat skapatorio.
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=
Orbital period|oldid=1334266894}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Astronomia]]
6hbbjzdjqrmofqd2b88ptep3lb4hgn5
Maurits Larmonie
0
14280
187049
2026-04-11T14:42:36Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox politico| variante = c | nomber = | imagen = | imagen hanchura = 250 | descripcion = | nomber completo = Maurits Johannes Larmonie | fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]] | luga fayecimento = [[Willemstad]] | pais = | partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]] | religion = | titulo = mr. | ofishi = hurista, polí..."
187049
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais =
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di [[Antias Hulandes]] for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di partido PNP. Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá [[Nelson Monte]], kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
ebfby95prnsj7z5cnbq88ppfmeystas
187050
187049
2026-04-11T14:43:46Z
Caribiana
8320
/* Karera polítiko */
187050
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais =
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di [[Antias Hulandes]] for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di Partido Nashonal di Pueblo (PNP). Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di Partido Nashonal Uni.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá [[Nelson Monte]], kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
ncqtpgqm8nidixct1vwnrdfb15pkxcz
187169
187050
2026-04-11T22:35:45Z
Caribiana
8320
187169
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber =
| imagen =
| imagen hanchura = 250
| descripcion =
| nomber completo = Maurits Johannes Larmonie
| fecha nacemento = [[20 di aprel]] [[1936]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento = [[2 di aprel]] [[2026]]
| luga fayecimento = [[Willemstad]]
| pais =
| partido = [[Partido Nashonal di Pueblo]]
| religion =
| titulo = mr.
| ofishi = hurista, polítiko
| alma_mater = [[Universidat di Leiden]]
| mayornan = Sylvia Albertha Alias<br>Johan Larmonie
| casa = Hildegarda M. (Ada) van Uyten
| yui = 2
| temporada1 = 1973 - 1977<br>1982 - 1985
| funcion1 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] miembro [[Parlamento di Antias Hulandes]]
| temporada2 = 1977 - 1979
| funcion2 = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Minister di Asuntunan Ekonómiko di Antias Hulandes
}}
'''Maurits Johannes Larmonie''' (☆ [[20 di aprel]] [[1936]] na [[Kòrsou]] - † [[2 di aprel]] [[2026]] na [[Kòrsou]]) tabata un hurista i polítiko di [[Kòrsou]], ligá na partido [[Partido Nashonal di Pueblo|PNP]]. E tabata minister di Asuntunan Ekonómiko di [[Antias Hulandes]] for di 1977 te 1979. Promé i despues di su término komo minister, e tabata miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]].<ref name=:"1">[https://amigoe.com/uploads/overlijden/Mauris%20Johannes%20Larmonie.pdf Overlijdensberichten], Amigoe</ref>
== Biografia ==
Maurits Larmonie a nase na Kòrsou komo yu mayó di Sylvia Albertha Alias i Johan Larmonie, ambos ku rais di [[Islariba]]. El a lanta den un famia grandi ku nuebe ruman.
El a sigui su enseñansa sekundario na [[Radulphus College]]. Na 1955 el a bai Hulanda pa studia administrashon i finansa munisipal, estudio ku el a kompletá na 1960. Ku un beka di [[Union Oropeo|EEG]], Larmonie a sigui estudio di lei na [[Universidat di Leiden]], unda el a haña su grado di master na 1971, ku spesialisashon den finansa públiko i relashonnan ekonómiko internashonal. Su investigashon akadémiko tabata enfoká riba CARIFTA.<ref>{{citeer web|titel=Geslaagd|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-08-13|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470235:mpeg21:p003}}</ref>
=== Karera profeshonal ===
Na 1960, Larmonie a kuminsá traha den departamento di finansas di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]]. El a fungi komo hefe di sekshon Asuntunan General i posteriormente komo direktor interino i direktor di e departamento te 1987.<ref>{{citeer web|titel=Bij Financiën Kuster opvolger van Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1987-03-12|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd010650854:mpeg21:p001}}</ref>
Despues di su karera den servisio públiko, el a traha komo abogado na [[Sint Maarten]], Kòrsou i [[Boneiru]].<ref name=:"1"/>
=== Karera polítiko ===
Na prinsípio di añanan 1970, Larmonie a drenta den polítika komo kandidato riba lista di Partido Nashonal di Pueblo (PNP). Na 1973 el a keda elegí komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes, un posishon ku el a okupá te su nombrashon komo minister. Despues di elekshon di 7 di yüni 1977, el a bira lider di frakshon di PNP den parlamento antiano.<ref>{{citeer web|titel=Mr Larmonie bij gouverneur. "Amigoe". Curaçao, 30-06-1977, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-04-2026,|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639187:mpeg21:p003}}</ref> Durante elekshonnan di 1979 i 1982 pa parlamento antiano, el a figurá komo number 7 riba lista di PNP.<ref>{{citeer web|titel= Advertentie Vota Maurits Larmonie|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-06-26|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639866:mpeg21:p009}}</ref><ref>{{citeer web|titel= McWilliam: voorbeeld voor andere partijen NVP-kandidaten ondertekenen bereidwilligheidsverklaring|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-04-23|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010656398:mpeg21:p004}}</ref>
Larmonie a asumi e kargo di minister di Asuntunan Ekonómiko den [[Boy Rozendal|gabinete Rozendal]], un [[coalicion|koalishon]] di partidonan [[Partido Demokrat|DP]], PNP, [[Union Patriótiko Boneriano|UPB]] i [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]. Su período komo minister tabata for di 19 di òktober 1977 te 30 di yüli 1979.<ref name=:"1"/>
Despues el a fungi un biaha mas komo miembro di Parlamento di Antias Hulandes di 22 di desèmber 1982 te 31 di desèmber 1985, ora el a reemplasá [[Nelson Monte]], kende a bira diputado den [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou.<ref>{{citeer web|titel=Maria Liberia-Peters tweede PNP-minister|werk=[[Amigoe]]|datum=1982-12-13|bezochtdatum=2026-04-11|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641139:mpeg21:p003}}</ref>
Den añanan 1980, Larmonie tabata aktivo den direktiva di PNP.
===Bida personal i morto===
Larmonie tabata kasá ku Hildegarda Margaretha (Ada) van Uyten, kende a fayesé na 2017. Huntu nan tabatin dos yu.
El a fayesé dia 2 di aprel 2026 na Kòrsou na edat di 89 aña.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Larmonie, Maurits}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Polítiko di Kòrsou]]
2i0hie3ar6e5i49s45zzdyihf761m56
Eclipse lunar
0
14281
187097
2026-04-11T17:22:55Z
Kallmemel
14000
Kallmemel moved page [[Eclipse lunar]] to [[Eclipse di luna]]
187097
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Eclipse di luna]]
obpsiirim1245ffaqv0berx1si9uyd4
Arumil
0
14282
187163
2026-04-11T21:40:05Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref> Hunto cu e unidad d..."
187163
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
hx9lhotpk3vrvlw7ftiypm644i3p890
187164
187163
2026-04-11T21:55:14Z
Caribiana
8320
infobox agrega
187164
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| nomber = Arumil
| abrevia = Arubaanse Militie
| logo =
| imagen = Complex Marinierskazerne Savaneta 17 39 33 719000.jpeg
| descripcion = Baraknan di Arumil na Savaneta Camp
| funda = 1986
| funda_na =
| origina_di = Antmil
| sede = [[Savaneta Camp]]
| pais = {{ABW}}
}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
fhupl6e94r8syxii0e09ptjfb8ipomv
187165
187164
2026-04-11T22:00:51Z
Caribiana
8320
187165
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| tipo = Organisacion gubernamental
| nomber = Arumil
| abrevia = Arubaanse Militie
| logo =
| imagen = Complex Marinierskazerne Savaneta 17 39 33 719000.jpeg
| descripcion = Baraknan di Arumil na Savaneta Camp
| funda = 1986
| funda_na =
| origina_di = Antmil
| sede = [[Savaneta Camp]]
| pais = {{ABW}}
| website = https://www.facebook.com/arubaansemilitie/
}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milisia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp|marinierskazerne Savaneta]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
6mc419kwdoelnueql4p8w87yv4ale1t
187166
187165
2026-04-11T22:03:18Z
Caribiana
8320
187166
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| tipo = Organisacion gubernamental
| nomber = Arumil
| abrevia = Arubaanse Militie
| logo =
| imagen = Complex Marinierskazerne Savaneta 17 39 33 719000.jpeg
| descripcion = Baraknan di Arumil na [[Savaneta Camp]]
| funda = 1986
| funda_na =
| origina_di = Antmil
| sede = [[Savaneta Camp]]
| pais = {{ABW}}
| website = https://www.facebook.com/arubaansemilitie/
}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milisia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milicia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
3fxqramk0c7tezi7z7c63039v2tplql
187167
187166
2026-04-11T22:04:23Z
Caribiana
8320
187167
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| tipo = Organisacion gubernamental
| nomber = Arumil
| abrevia = Arubaanse Militie
| logo =
| imagen = Complex Marinierskazerne Savaneta 17 39 33 719000.jpeg
| descripcion = Baraknan di Arumil na [[Savaneta Camp]]
| funda = 1986
| funda_na =
| origina_di = Antmil
| sede = [[Savaneta Camp]]
| pais = {{ABW}}
| website = https://www.facebook.com/arubaansemilitie/
}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milicia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milicia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Karibe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
2najzpvlges8iosxsy7fm9l8m9dotih
187168
187167
2026-04-11T22:29:26Z
Caribiana
8320
187168
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| tipo = Organisacion gubernamental
| nomber = Arumil
| abrevia = Arubaanse Militie
| logo =
| imagen = Complex Marinierskazerne Savaneta 17 39 33 719000.jpeg
| descripcion = Baraknan di Arumil na [[Savaneta Camp]]
| funda = 1986
| funda_na =
| origina_di = Antmil
| sede = [[Savaneta Camp]]
| pais = {{ABW}}
| website = https://www.facebook.com/arubaansemilitie/
}}
'''Arumil''', ofisialmente '''Arubaanse Militie''', ta un unidad militar Caribense na [[Aruba]]. E unidad ta consisti di militarnan boluntario y profesional emplea pa gobierno di Aruba, cu ta traha pa Ministerio di Defensa di [[Reino Hulandes]] den region di Caribe.<ref>[https://www.defensie.nl/onderwerpen/taken-in-nederland/caribisch-gebied/curmil-en-arumil Curaçaose en Arubaanse militairen], Ministerie van Defensie</ref>
Hunto cu e unidad di Curmil (na [[Kòrsou|Corsou]]), Arumil ta forma parti di Caribmil, un structura militar regional cu ta integra personal militar Caribense den e sistema di defensa Hulandes.<ref>[https://werkenbijdefensie.nl/arumil Arubaanse militairen], defensie.nl</ref>
== Historia ==
Arumil tin su orígen den e desaroyo di milicia Caribense den [[Antias Hulandes]], cu a cuminsa forma den añanan 1960. Originalmente, e unidad tabata consisti di hobennan local cu tabata sirbi den un sistema di milicia (Antmil) a base di servisio militar obligatorio.<ref>{{citeer web|titel=Opkomst militaire dienstplicht Antmil en Arumil aan lage kant|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-20|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642313:mpeg21:p011}}</ref>
Siguiendo e cambionan constitucional den Reino, den cual Aruba a bira un pais autonomo, e servicio militar obligatorio na Aruba ta pasa pa e unidad Arumil, cu a keda formalmente estableci na 1986.<ref>Daan Theodorus Sanders (2025), [https://militairespectator.nl/sites/default/files/bestanden/uitgaven/inhoudsopgaven/militaire_spectator_9_2025_sanders_deel_2.pdf#:~:text=15%20De%20ARUMIL%20bestond%20eind%20jaren%20tachtig%20uit%20ongeveer%20200%20militairen%2C%20inclusief&text=in%201973%20werd%20afgeschaft.31%20Een%20gevoelig%20punt%20was%20ook%20dat%20het%20verboden%20was Dienstplicht in de Koude
Oorlog: hoe werkte het ook alweer? - Deel II], militairespectator.nl</ref> Na 1989 e prome tres militar Arubano a completa nan entrenamento pa suboficial.<ref>{{citeer web|titel=Acht sergeanten-majoor|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-01|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642798:mpeg21:p003}}</ref>
Na 2022, Arumil a haña un propio emblema di schouder, simbolisando su identidad y desaroyo den Defensa den Caribe.
Den 2024, a cuminsa un reforma di e posicion huridico di militarnan di Arumil, cu e meta pa trata nan como funcionario publico despues di nan carera militar, facilitando transicion pa otro sectornan gubernamental.<ref>Ellen Breel, [https://www.aruba.nu/nieuws/defensie/56946/arumil-militairen-worden-ambtenaar ARUMIL-militairen worden ambtenaar]. aruba.nu </ref>
== Organisacion ==
Arumil ta un unidad di tamaño limita (mas o menos nivel di peloton) y ta staciona na [[Savaneta Camp]].
Desde cu e obligacion di meld pa servicio militar a wordo suspendi dia 1 di mei 1997, e soldanan di Arumil ta boluntario. Nan ta cay bou di mando di nan mes ofisial y subofisialnan, y ta wordo entrena pa cuerpo di mariniers.
Arumil ta traha estrechamente cu unidadnan di marinier Hulandes stacioná na Aruba, manera [[Marina Real]] y [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta]], y regularmente ta participa den ehercicionan militar internacional.
=== Rol y tareanan ===
Arumil ta contribui na:
* siguridad di instalacionnan di Defensa.
* sosten di autoridadnan civil,
* mantenemento di orden publico (den caso necesario).
* participacion den ehercicionan militar.
Bou di e structura moderno di Caribmil, e enfasis ta bira mas riba desplegabilidad y integracion den operacionnan militar regional.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/87348/curmil-en-arumil-moeten-uitgroeien-tot-inzetbare-infanterie-eenheid CURMIL en ARUMIL moeten uitgroeien tot inzetbare infanterie-eenheid], curacao.nu (19 di maart 2026)</ref>
=== Recrutamento y entrenamento ===
Pa drenta Arumil, un candidato mester tin entre 17 y 27 aña di edad, nacionalidad Hulandes y pasa un seleccion fisico y mental.
E recrutamento ta inclui un trayecto di entrenamento basico, conoci como ''Elementaire Militaire Vorming'' (EMV), cu ta dura alrededor di 26 siman y ta enfoca riba resistencia fisico, disciplina y capacidad mental.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/defensie/53148/negen-curacaose-militairen-beedigd-na-afronding-opleiding Negen Curaçaose militairen beëdigd na afronding opleiding], curacao.nu (29 di mei 2025)</ref>
Despues di completa entrenamento basico, militarnan di Arumil ta keda integra den structura di e forsanan militar Hulandes como “militar Caribense” (''Caribische militairen'').<ref>[https://www.defensiebond.nl/buitenland/odb-informeert-de-curacaose-en-arubaanse-militie/#:~:text=In%20plaats%20daarvan%20worden%20de,positioneren%20binnen%20de%20Nederlandse%20krijgsmacht. ODB informeert: Carmil krijgt nieuwe rol binnen Defensie], defensiebond.nl (14 april 2025)</ref>
Formacion basico ta tuma luga na Aruba, mientras cu entrenamento avansa por tuma luga na Hulanda of na Corsou. Oficialnan tin cu sigui e curso regular di entrenamento di oficialnan di marinier Hulandes.
== Nota ==
Arumil no mester wordo confundi cu e ''Sociaal Vormingstraject'' (SVT), un programa social introduci na 2010 cu ta enfoca riba formacion personal y preparacion pa mercado laboral pa hobennan den situacion dificil.<ref>[https://24ora.com/svt-na-aruba-awo-ta-inspira-otro-pais-den-reino/ SVT na Aruba awo ta inspira otro pais den Reino], [[24ora]] (25 di februari 2026)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aruba]]
mazgvukwubi5zoaehh3x37k9198btwc