Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Savaneta 0 2454 189537 187161 2026-05-01T18:38:28Z Caribiana 8320 ampliacion - puntonan di interes 189537 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | tipo = Region | pais = {{ABW}} | poblacion = 11955 | densidad = 431 | censo = 2020 | censo_ref = <ref>{{Citeer web |url=https://arcg.is/1PrfyS0 |titel=Mapping Census 2020: Social-Demographic Diversity in Aruba |datum=2022-02-07 |bezochtdatum=2024-09-04 |werk=cbs.aw}}</ref> | zoom = 13 }} '''Savaneta''' ta un [[regionnan di Aruba|region]] y un bario chikito na [[Aruba]]. E region tin un area di masomenos 27,76 [[kilometer kuadrá]] y 11.518 residente segun e censo di 2010.<ref>{{en}}{{citeer web|werk=CBS Aruba|date=September 29, 2010 |titel=Fifth Population and Housing Census, 2010: Selected Tables |url=http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf |pagina=75 |bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref> Den centro di Savaneta tin e bario di Savaneta cu un poblacion estima di masomenos 2.100 habitante. Banda di e parti residencial e bario tin un misa catolico, [[Misa Sagrado Curason]], un scol basico y un acomodacion multifuncional (MFA) pa servicionan di gobierno. Savaneta ta sede di e cas di cuido Maristella y [[Piscina Olimpico Roly Bisslik]], e unico piscina di Aruba ekipa cu un stadion acuatico y facilidadnan di training. Den e bario tin un campamento militar di [[Marina Real|Marina Real Hulandes]], [[Savaneta Camp]], unda tin staciona unidadnan di cuerpo di marinier y [[Arumil]]. Den e waf di e campamento ta staciona e [[Wardakosta Karibe Hulandes|Wardacosta di Caribe Hulandes]] (Kustwacht Caribisch Gebied). Otro barionan den region di Savaneta ta: [[Spaans Lagoen]], [[Pos Chikito]], Sabana Basora, Jara, [[Sero Alejandro]], De Bruynewijk i [[Cura Cabai]]. == Historia == Te fin di [[siglo 18]] e tabata e centro di gobernacion di e [[commandeurnan]] y tabata wordo considera como [[kapital|capital]] di Aruba. Na aña 1790, Savaneta tabata e ciudad principal parti zuid di Aruba, pero [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] tabata mas accesibel pa e botonan y a bira e capital nobo di Aruba. Den region di Savaneta ta encontra e cas mas bieu existente di e isla, un cas di torto di mas di 150 aña.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://www.aruba.com/us/our-island/regions/savaneta|titel=Guide to Savaneta, Aruba - Things to Do, Hotels, Resorts & Restaurants|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref> Desde 1949 te fin di añanan 1960, De Veer Chain Theatres a opera un cinema na aire liber na Savaneta, situá dilanti di e marinierskazerne. E club di futbol [[SV La Fama]] ta procedente di Savaneta y ta hunga den [[Division di Honor (Aruba)|division honor]]. == Puntonan di interes == * [[Savaneta Camp]] * [[Misa Sagrado Curason]] * [[Piscina Olimpico Roly Bisslik]] * Huize Maristella * [[Mangel Halto]] (playa) * Grafnan di Savaneta (monumento) * Warda di Polis Savaneta (monumento) == Savanetero conoci == * [[Guillfred Besaril]] (1974), politico<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.arubahuis.nl/images/Biografie_Guillfred_F._Besaril.pdf|titel=Biografie Guillfred F. Besaril|werk=Arubahuis|access-date=13 October 2020|language=nl}}</ref> * Ibian Hodgson (1993), tenista.<ref>{{citeer web|url=https://goshockers.com/sports/mens-tennis/roster/ibian-hodgson/1415|title=Ibian Hodgson|werk=Go Shockers|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref> * [[Roger Peterson]] (1980), musico.<ref>{{citeer web|url=https://gocultura.org/profile/roger-peterson/ |titel=Roger Francis Peterson|werk=Go Coltura|bezochtdatum= 2022-03-12}}</ref> * [[Mervin Wyatt-Ras]] (1961), politico. * [[Fredis Refunjol]] (1950), politico. * [[Rocco Tjon]], politico. == Galeria == <gallery widths="200" heights="200"> Pieter Boerstraat, Savaneta, Aruba - panoramio.jpg|Bista panoramico di e parti zuid di Savaneta Church of the Holy Heart (Aruba) 17 51 44 625000.jpg|Misa Sagrado Curason MFA Savaneta, Aruba .jpeg|MFA na Savaneta Graves Savaneta 254E (2), ARUBA.JPG|Kelder monumental na Savaneta Police Station Savaneta.jpg|Porta monumental di ex-warda di polis Savaneta.JPG|Cas di torto </gallery> {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] [[Category:Distritonan na Aruba]] izl0ru25olf3uuuyuw19qqq1wymwozf Siensia 0 2531 189527 186510 2026-05-01T17:28:31Z Kallmemel 14000 reformulacion 189527 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshona. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa e disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debatenan durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] ln90euncvrxksismkmuu1dhlogqfvan 189528 189527 2026-05-01T17:29:04Z Kallmemel 14000 orto 189528 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa e disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debatenan durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] 0u5ttcqzqtjr4up99y0oynuwzhjn31f 189529 189528 2026-05-01T17:29:29Z Kallmemel 14000 189529 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa ku un disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debatenan durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] c4b2ehidew9xtap3p3mbytxh25ur2pw 189530 189529 2026-05-01T17:30:53Z Kallmemel 14000 189530 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa ku un disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i su influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debatenan durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] 52fedjeeiykx95bi6mrlq8iznaya3rw 189531 189530 2026-05-01T17:31:55Z Kallmemel 14000 reformulacion 189531 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa ku un disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i su influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debate durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] mljaefcxvclmntnigtqjd9s3eblm1t4 189532 189531 2026-05-01T17:33:29Z Kallmemel 14000 189532 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa ku un disiplina. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i su influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debate durante konferensia i simposionan, i ku revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] sqjyszxcgotk5wg6dn3mgpediugiuju 189535 189532 2026-05-01T17:34:41Z Kallmemel 14000 reformulacion 189535 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i su influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debate durante konferensia i simposionan, i ku revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] 1jhocxbtpedze37bcvgchtp71ubndxv 189536 189535 2026-05-01T17:34:50Z Kallmemel 14000 189536 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshoná. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei, i teoria. Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i su influensiá ariba realidat. Kombinashon di ambos siensia ta posibel. Pa medio di presentashon i debate durante konferensia i simposionan, i ku revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan. == Karakterístikanan == Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante: # '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki. #'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko. # '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia. #'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei. #'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon. #'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika. #'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal. #'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial. #'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina. === Siensia kontra pseudosiensia === E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude. Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat. == Siensia komo un komponente sosial == [[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]] Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref> #'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko. #'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko. #'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat. == Siensia apliká == Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta: *Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika. *Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo. Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo. == Historia == Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá. === Promé sivilisashonnan === [[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]] E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras. Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental. === Antigwedat klásiko === Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo). Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo. Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku [[Rason (filosofia)|rason]] a duna nos akseso na konosementu berdadero. Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno. === Edat Medio === [[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]] Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí. Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití. Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí. Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''. Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno. === Renasementu === [[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]] E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon. Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká. === Revolushon sientífiko === [[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|[[Sistema solar]] ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]] Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká. Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo. === Siensia aktual === [[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]] E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]]. Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon. {{appendix|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}} ;Nota <references group="lower-alpha"/> ;Referencia {{references}} }} [[Category:Siencia| ]] 3rpp2u1oum6k3q65t0ccv56p63o5k4q Universidat 0 3964 189489 189484 2026-05-01T12:05:20Z Kallmemel 14000 rformulacion 189489 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra universidat ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origi den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di [[Bologna]] ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088 den e stat italiano na Bologna. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] jy4sjckuxrdaqypxger80p0gu8oyfew 189490 189489 2026-05-01T12:05:52Z Kallmemel 14000 189490 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra universidat ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di [[Bologna]] ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088 den e stat italiano na Bologna. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] e5tl6pz2wmbddgdq8cdkli3uixqe8av 189501 189490 2026-05-01T13:36:34Z Kallmemel 14000 -wikilink 189501 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra universidat ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088 den e stat italiano na Bologna. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] p1kiqmc88qm8h6l6kkegq5ufrkjvpzn 189523 189501 2026-05-01T17:07:11Z Kallmemel 14000 appendix 189523 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra universidat ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088 den e stat italiano na Bologna. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Universiteit|oldid=70846272}} {{References}} }} s7rf9qq5mg9ztuu97e6qv73z3x0dg1y 189524 189523 2026-05-01T17:11:52Z Kallmemel 14000 189524 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra universidat ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, Universidat di Oxford a wòrdu fundá. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Universiteit|oldid=70846272}} {{References}} }} hh2o8fojj65j3g279c80tyoxrhqo72g 189525 189524 2026-05-01T17:14:16Z Kallmemel 14000 189525 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, Universidat di Oxford a wòrdu fundá. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Universiteit|oldid=70846272}} {{References}} }} jp1dpsaenbxbw6zv5qk5ele4tg8kpn7 189526 189525 2026-05-01T17:17:01Z Kallmemel 14000 189526 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, Universidat di Oxford a wòrdu fundá. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} dp0dbixeifxmlh3oyb37kdvga88dhuq 189561 189526 2026-05-02T08:50:52Z Kallmemel 14000 189561 wikitext text/x-wiki {{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} f3blz61i0urw9hmnuilp4fr49awtclw 189562 189561 2026-05-02T08:51:59Z Kallmemel 14000 /* Historia */ refimprove 189562 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 51cbcqj65blh1074zn671lv3skd7ueq 189574 189562 2026-05-02T09:43:02Z Kallmemel 14000 /* Historia */ skonde texto, reformulacion 189574 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aprate di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} g4si6pnq5uzcsoqao113yhrv08wctc1 189575 189574 2026-05-02T09:43:47Z Kallmemel 14000 189575 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aprate di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} m30p3762w8dxuatpt1kgbj94iy96tz3 189578 189575 2026-05-02T09:52:38Z Kallmemel 14000 /* Historia */ ampliacion, ref 189578 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aprate di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref>{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 8czr86umjeisx057ar0hty6wnndyjqo 189579 189578 2026-05-02T09:53:08Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189579 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref>{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} ame7e2tytfwwhle7rwsbbbfafwnqph9 189580 189579 2026-05-02T10:04:54Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ ampliacion 189580 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref>{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 0e8t17zrufh0bhhj0khcuh9kygflqlu 189581 189580 2026-05-02T10:13:03Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ ampliacion 189581 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref>{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual ku mayoria eruditonan kristian latin. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} t3kkhj3h7l2wkobega9cha2za7f0snf 189582 189581 2026-05-02T10:13:13Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189582 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} rg5ildsqqh03jr01phs7jxa04qi82bo 189583 189582 2026-05-02T10:13:35Z Kallmemel 14000 189583 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} rvt3ahe5j93yxo10wze3tstdemcc4h1 189584 189583 2026-05-02T10:15:30Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189584 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral.Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompara ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} gtfkw2iql6rw1ztw9irmu38sh5cal0q 189585 189584 2026-05-02T10:43:34Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189585 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na e skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompara ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} mpeg7htbjoggp40c6pbknwlvuqotcac 189586 189585 2026-05-02T10:43:48Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189586 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompara ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} qt78nqvys63zha47tlfftrs5ypae59e 189587 189586 2026-05-02T10:45:40Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189587 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} i4f6b67ip2qyao08f6yc0agxq8zr7z6 189588 189587 2026-05-02T10:58:18Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ ampliacion 189588 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di, entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a haña edishonan árabe di e tekstonan aki na Spaña islámitiko i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 0s7msjjp2b4yb8z3fszodi40qzoncf9 189589 189588 2026-05-02T10:59:16Z Kallmemel 14000 /* Historia */ 189589 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di, entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a haña i tradusi e edishonan árabe di e tekstonan aki na Spaña islámitiko i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} k3s1u7u0w5dto72o4k1vxsnynuq9e68 189590 189589 2026-05-02T11:00:16Z Kallmemel 14000 /* Historia */ 189590 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di, entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a haña i tradusí e edishonan árabe di e tekstonan aki na Spaña islámitiko i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 99n1hwpxnstwemuvgta6kqf3mm0tvcv 189591 189590 2026-05-02T11:01:41Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189591 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a haña i tradusí e edishonan árabe di e tekstonan aki na Spaña islámitiko i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} o7k4z53awfadaa9z8if4zsbp7gt0igk 189592 189591 2026-05-02T11:02:50Z Kallmemel 14000 /* Historia */ 189592 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na Spaña islámitiko i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 41w5kzsgo8z13ch38jwou27oejipop2 189593 189592 2026-05-02T11:08:32Z Kallmemel 14000 /* Historia */ wikilink 189593 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} dc4zmqocn4twkamhuykkyzxqydl30qe 189594 189593 2026-05-02T11:26:39Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ ampliacion 189594 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} c2en9vbrgeibciprv2rl4dpo0u6q5am 189595 189594 2026-05-02T11:26:53Z Kallmemel 14000 /* Historia */ 189595 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} db92cyfkeboqivgf2fa07cztcybi0py 189596 189595 2026-05-02T11:39:37Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ ampliacion 189596 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos.<ref name=":0" /> Un universidat no tabata un kolekshon di edifisio,sino un gelde (latin: ''universitas''). E promé geldenan a wòrdu fundá na Bologna meimei di siglo diesdos (òf mas promé) dor di studiantenan strañeru ku a hasi un esfuerso pa garantisá preisnan hustu pa kuminda i alohamentu. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} d1m9iq7wsapi2vchocz3nprks0xazb4 189597 189596 2026-05-02T11:46:40Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189597 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos.<ref name=":0" /> Un universidat no tabata un kolekshon di edifisio,sino un gelde (latin: ''universitas''). E promé geldenan a wòrdu fundá na Bologna meimei di siglo diesdos (òf mas promé) dor di studiantenan strañeru ku a hasi un esfuerso pa garantisá preisnan hustu pa kuminda i alohamentu for di e pueblo lokal i ofresé protekshon kontra profesornan sin eskrúpulo. <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} 4spjkwjklggjbclzju7yjipjj1agcd1 189598 189597 2026-05-02T11:46:54Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189598 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos.<ref name=":0" /> Un universidat no tabata un kolekshon di edifisio,sino un gelde (latin: ''universitas''). E promé geldenan a wòrdu fundá na Bologna meimei di siglo diesdos (òf mas promé) dor di studiantenan strañeru ku a hasi un esfuerso pa garantisá preisnan hustu pa kuminda i alohamentu for di e pueblo lokal i ofresé protekshon kontra profesornan sin eskrúpulo.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} dsasx9l52vcf1v3si6d8yhh607vt1ex 189599 189598 2026-05-02T11:48:54Z Kallmemel 14000 /* Oropa */ 189599 wikitext text/x-wiki {{Refimprove|fecha=2026-05-02}}{{Multiple image |image1=Columbia University, NYC (June 2014) - 09.JPG |caption1=''Alma Mater'' dor di Daniel Chester French (Universidat di Columbia). Alma mater ta nifiká "mama nutritivo" na latin, ta un di e símbolonan mas duradero di universidat. E frase ta asosiá ku e Universidat di Bologna na [[Italia]], fundá na 1088. |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer={{Commonscat inline}} |footer_align=center }} Un '''universidat''' ta un instituto den enseñansa superior ta areglá pa ofresé enseñansa sientífiko i ehekutá investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko den vários disiplina akadémiko. E palabra ''universidat'' ta bini for di latin, ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos "komunidat di profesor i akadémikonan". Universidatnan tin nan origen den [[Edad Medio|Edat Medio]]. E universidat di Bologna ta e promé universidat [[Oropa|oropeo]] i a keda fundá na aña 1088. Un poko ménos ku dies aña despues, [[Universidat di Oxford]] a wòrdu fundá. == Historia == === Oropa === For di trempan den Edat Medio, edukashon tabata prinsipalmente sentrá rònt monasterio i dominá pa klero. Aparte di famianan mas pudiente i poderoso ko por a pèrmití un lérar privá, mayoria hende hòmber i muhé hoben den buskedá di un edukashon a sea drenta ordenashon òf biaha pa un monasterio i biba einan pa un tempu den e komunidat. Studiantenan tambe por a sigui un edukashon den statnan mas grandi ku a sirbi komo sentronan diosesano, basta ku e obispu lokal a patronisá un skol di katedral. Tabata na skolnan di katedral aki ku e universidat a forma i a kuminsa desaroyá den siglo diesdos.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.europenowjournal.org/2019/10/28/the-medieval-university-as-refuge/|titel=The Medieval University as Refuge|bezochtdatum=2026-05-02|taal=en}}</ref> Oumento di poblashon i desaroyo rápido urbano den Oropa a kontribuí na kresementu di skolnan di katerdal, pero e faktor mas klave den nan oumento di popularidat ta e desplasamentu pa kuríkulo. E desplasamentu aki tabta relashoná pa ku e trabou di eruditonan islámiko i hudiu, kende tabatin akseso superá na teksto i tradishonan antiguo intelektual kompará ku mayoria eruditonan kristian latin.<ref name=":0" /> Durante siglo diesdos, un kantidat di tekstonan griego di entre otro, [[Aristóteles]], Euclides, Ptolenaeus, i Galenus ku a kasi bai pèrdí den West Oropa a wòrdu redeskubrí pa esfuerso di eruditonan ku a tradusí e edishon árabe di e tekstonan aki hañá na [[Al-Andalus|Spaña mòslèm]] i Sisilia. For di fin di siglo diesun, tekstonan tokante lei romano kompilá bou di emperador Justiniano a wòrdu reintrodusí na Nort Italia, posiblemente for di Sur Italia òf Imperio Bizantino. E reintrodukshon aki a kontribuí na desaroyonan klave den e estudio di derecho sivil i kanóniko. Na lugánan manera Paris, Bologna, i Oxford, skolnan di katedral entre otro a krese asina lihé ku nan a desaroyá den universidatnan den siglo diesdos.<ref name=":0" /> Un universidat no tabata un kolekshon di edifisio, sino un gelde (latin: ''universitas''). E promé geldenan a wòrdu fundá na Bologna meimei di siglo diesdos (òf mas promé) dor di studiantenan strañeru ku a hasi un esfuerso pa garantisá preisnan hustu pa kuminda i alohamentu for di e pueblo lokal i ofresé protekshon kontra profesornan sin eskrúpulo.<ref name=":0" /> <!--For di añanan 700 promé ku Kristu tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filosofia|filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandria]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Kairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta [[aritmétika]], geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di [siglo 18|siglo diesocho]]. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase.--> == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa [[Siria|sirionan]] kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den [[Edad Media|tempu medieval]], e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na [[Oropa]] den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di [[Di dos guera mundial|segunda guera mundial]] (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di [[Latinoamérika]] a wòrdu fundá pa korona spañó den e etapa kolonial (promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di [[siglo 16|siglo XVI]]. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougùstùs 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña (Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. [[Category:Universidat| ]] {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=University|oldid=1351529862}} {{References}} }} dnq7u18bb4zaj76qtk8qgambwap9w7h Bachelor 0 3989 189564 90319 2026-05-02T09:10:13Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Lisensiatura]] to [[Bachelor]] over redirect 90319 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lisensiatura''' ([[hulandes]]: ''Bachelor'') ta un titulo akadémiko ku un persona ta haña ora e kaba ku su [[HBO]]. [[Category:Titulo akademiko]] 2okr9aia0rtudnd9m8blpquhdo1mr1n 189567 189564 2026-05-02T09:22:21Z Kallmemel 14000 reformulacion, appendix 189567 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bachelor''' ta un título akadémiko ku un individuo por optené despues di a kompletá ku éksito un estudio na un institushon di enseñansa superior; esaki por ta un skol superior (bachelor profeshonal) òf [[universidat]] (bachelor akadémiko). {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Bachelor|oldid=70503262}} {{References}} }} [[Category:Titulo akademiko]] 7uafsd7u0an5jlk13i38yft4ub0umzq Lista di Ministro di Turismo di Aruba 0 7201 189555 160622 2026-05-01T21:00:23Z Caribiana 8320 cambio categoria 189555 wikitext text/x-wiki Lista di '''Ministro di Turismo di [[Aruba]]''' desde [[Status aparte di Aruba|prome di januari 1986]], eventualmente combina cu un o mas cartera. {| class="wikitable vatop" width="85%" |- ! Gabinete !! Periodo !! Mandatario !! Partido Politico !! Remarke |- | [[gabinete AVP-FUTURO|AVP-FUTURO]] || 2025-presente || rowspan= | [[Wendrick Cicilia]] || rowspan= |[[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Ministro di Turismo, Transporte y Labor |- | [[gabinete Wever-Croes II|Wever-Croes II]] || 2021-2025 || rowspan="2" | [[Dangui Oduber]] || rowspan="2" |[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] || Ministro di Turismo y Salubridad Publico |- | [[gabinete Wever-Croes I|Wever-Croes I]] || 2017-2021 || Ministro di Turismo, Salubridad y Deporte |- | Mike Eman II || 2016-2017 || Mike de Meza (desde 3 november 2016)|| [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Ministro di Turismo, Transporte, Sector Primario y Cultura |- | Mike Eman II || 2013-2016 || [[Otmar Oduber]] (te 3 november 2016)|| AVP|| Ministro di Turismo, Transporte, Sector Primario y Cultura |- | Mike Eman I || 2009-2013 || Otmar Oduber || AVP || Ministro di Turismo, Transporte y Labor |- | Oduber IV || 2005-2009 || Eddy Briesen || MEP || Ministro di Turismo y Transporte |- | Oduber III || 2001-2005 || Eddy Briesen || MEP || Ministro di Turismo Y Transporte |- | Henny Eman III || 1998-2001 || Lily Beke-Martinez || [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Henny Eman II || 1994-1998 || [[Tico Croes]] || AVP || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Oduber II || 1993-1994 || Eddy Briesen || MEP || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Oduber I || 1989-1993 || Eddy Briesen (desde 15 augustus 1989) || MEP || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Oduber I || 1989 || Daniel Leo (fayece 19 juli 1989)|| MEP || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Henny Eman I || 1986-1989 || Don Mansur (desde september 1986) || sin partido || Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |- | Henny Eman I || 1986 || Lenny Berlinski (te juli 1986) || [[Partido Democratico Arubano|PDA]] ||Ministro di Asuntonan Economico y Turismo |} [[Kategoria:Minister di Aruba]] j8sfdo2a5i52v1un0lsp2yjx7s6svnf Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok 2 7580 189538 189360 2026-05-01T18:46:55Z Caribiana 8320 189538 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - ------------- {{Variante|c}} {{infobox dignatario |variante= c | nomber = Nicolaas van den Brandhof }} '''Nicolaas van den Brandhof''' (☆ [[8 di mei]] [[1832]] na Elst (Utrecht) – † 2 di mart [[1904]] na [[Den Haag]]) tabata un funshonario i dirigente kolonial [[Hulanda|hulandes]]. Entre 1860 i 1882, Van den Brandhof a fungi komo Komisario di Districto i Agente-General pa Imigrashon den kolonia Sürnam. Entre 1882 y 1890, el a wordo nombra Gobernador di kolonia Curaçao y su dependencianan. == Biografia == Van den Brandhof a nase dia 8 di mei 1832, na Elst den e provincia di Utrecht komo yu di Arend van den Brandhof i Anna Sophia Pannekoek. Su tata tabata un di e tres ministernan ku a traha un plan i a ehekutá esaki na 1845 pa laga alrededor di tres shen trahadó di agrikultura for di Groningen i Gelderland emigrá pa e kolonia di Sürnam. Debí na vários kontratempu, e proyekto no tabata un éksito. Na 1853, e minister a regresá Hulanda ku shete di su ocho yu.<ref>{{Citeer web |url=https://www.digibron.nl/viewer/collectie/Digibron/id/tag:RD.nl,20030213:newsml_4a5e307b05929bdcd29a765d6f5fde9d |titel=Het debacle van een dorpspredikant. Ds. A. van den Brandhof werd bestuurder van een kolonisatieproject in Suriname |bezochtdatum=2026-04-11 |auteur=Erdin, V. |datum=2003-02-13 |werk=Reformatorisch Dagblad |paginas=18 |archiefurl=https://archive.ph/bBIDi |archiefdatum=2026-04-11}}</ref> == Karera == === Kolonia Sürnam === Na aña 1860, Van den Brandhof a wordo poné na disposishon di Gobernador di Surnam pa drenta den servicio di administracion colonial. For di 1863, el a keda nombrá komo komisario di distrito i a enkabesá vários distrito surnameño: *1863 te ku 1 di sèptèmber 1873: Distrito di Lower Cottica. *1 di september 1872 pa 1 di september 1873: Lower Commewijne district. *di sèptèmber 1873 te ku 1 di novèmber 1882: distrito di Nickerie. Ademas, el a okupá e funshon di Agente-General pa Imigrashon, un funshon di servisio sivil di rango altu establesé na 1872. === Kolonia Kòrsou i Dependensianan === Pa medio di Dekreto Real, Van den Brandhof a keda nombrá Gobernador di e Kolonia [[Kòrsou i Dependensianan]] entrante 1 di novèmber 1882. El a keda honorabelmente retirá dia 6 di mei 1890. Durante gobernashon di Van den Brandhof, Kòrsou tabata finansieramente stabil; e tabata e úniko periodo den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] den kua no tabatin mester di sosten di madre patria. Durante su periodo di gobernashon a tuma luga entre otro e siguiente desaroyonan: *Na 1883, a habri e Brug di Van den Brandhof, un brug levadizo ku a forma e promé krusamentu di riu permanente entre e distritonan di Punda i Scharloo di Willemstad. *Na 1885, a habri Hendrikschool, un skol sekundario públiko pa mucha hòmber. *Na 1887, e kolonia a wòrdu konektá na e asina yamá ‘kabel franses’, un ret di kabel di telegraf ku a permití pa promé biaha risibí notisia mundial via telegraf. Na 1888, a habri e brùg di Reina Emma, ​​un brùg di ponton ku a forma e promé konekshon di brùg entre e distritonan di Punda i Otrobanda di e stat. *Na 1888, a konmemorá e di 25 aniversario di abolishon di sklabitut. ===Relashon ku Venezuela=== Durante gobernashon di Van den Brandhof, e relacion cu e pais bisiña [[Venezuela]] tabata karakterisá pa relacionnan Hulandes-Venezolano tenso durante e regimen autoritario di presidente Venezolano Antonio Guzmán Blanco. Eskalashon a menasá ora Guzmán Blanco a pidi gobernador na aprel 1887 pa ekstraditá tres ofisial venezolano prominente ku a hui bai Kòrsou i a papia kontra e régimen di e presidente venezolano. Van den Brandhof a adoptá un posishon neutral riba e asuntu aki i a nenga ekstradishon pa Venezuela, riba kua Guzmán Blanco a menasá di kòrta relashonnan komersial ku e kolonia hulandes. Debi cu Curaçao tabata un waf di transito importante pa mercancia Mericano destina pa Venezuela durante e periodo aki, Merca a adverti cu un blokeo Venezolano di comercio cu Curaçao lo perhudica nan propio interesnan comercial y conduci na un reaccion Mericano. Despues di e salida boluntario di Guzmán Blanco for di Venezuela na 1888, e relashonnan hulandes-venezolano a wòrdu normalisá atrobe bou di presidente interino venezolano Hermógenes López.<ref name="Goslinga">{{Citeer journal |auteur=Goslinga, C.Ch. |jaar=1975 |titel=Curaçao and Guzmán Blanco: A Case Study of Small Power Politics in the Caribbean |journal= Verhandelingen van het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde |issue=76 |pages=92-111 |uitgever=Brill |doi=https://doi.org/10.1163/9789004287075_016 |url=https://brill.com/display/book/9789004287075/BP000016.xml|taal=en}}</ref> == Dunamentu di nomber == Na Curaçao, e Brug di Van den Brandhof, un brug levadizo cu a habri na 1883, a haya e nomber di Van den Brandhof. E brug aki krusa Waaigat a wòrdu remplasá na 1928 pa e Brug di Reina Wilhelmina, situá mas ost.[3] For di 2007, e L.B. Smith Bridge, un brug pa peaton movibel cu a haya su nomber for di e consul Mericano L.B. Smith, a yega di para riba e sitio di e antiguo Brug di Van den Brandhof. Na 2016, e Brug di Prinses Amalia a wòrdu habrí na ost di e Brug di Reina Wilhelmina, un brug pa peaton ku ta un kopia moderno di e Brug di Van den Brandhof anterior.[4] Van den Brandhofstraat ta situá den e bario di Scharloo, kaminda e konekshon di banki nort di L.B. Smith Bridge ta konektá. {{Appendix}} --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2] Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5] == Historia == {{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}} Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref> Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13] Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a. Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19] Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20] {{Appendix}} [[:Kategoria:Historia di Aruba]] ----- Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2] Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am -------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000. == Historia == E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement. Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1] Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña. Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017. Programa i idealnan Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé) Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí) Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí) Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé) Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé) E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3] ----------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]]. == Historia == E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref> ---- en.wiki: '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981. E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref> [[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]] ==Programa i idealnan == E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1] Elvita - di edat 4 pa 7 Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña Guia Menor - edatnan di 11 pa 14 Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide. Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes. {{Appendix}} [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] ------------------ {{Databox}} '''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo. == Ley di consumidor == Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/> === Aruba === Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref> Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor. * Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref> === Corsou === Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref> E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes: Organisacionnan: * Fundashon pa Konsumidó Curaçao * Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref> === Hulanda === E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6] === Merca === Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca. {{Appendix}} [[:Kategoria:Economia]] [[:Kategoria:Sociedad]] Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko. E meta di protekshon di konsumidó ta pa: garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko promovê transparensia den merkado asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado. Derecho di konsumidó Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref> Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di: derecho privá (kontraktnan i responsabilidat) derecho públiko (regulashon di merkado) derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal) Instrumentonan di protekshon Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan: regulashon riba seguridat di produktonan obligashon pa informashon klaro i etiketahe protekshon kontra publicidat engañoso regla riba garantia i devolushon di produktonan supervison di merkado dor di autoridatnan públiko Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan. Protekshon di konsumidó segun pais Aruba Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref> Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref> E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu. Kòrsou Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref> Regulashonnan relevante por inkluí: Kódigo Sivil di Kòrsou legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó influensia di norma internashonal i europeano Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí: Fundashon pa Konsumidó Curaçao Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref> Hulanda Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley aki a introducí, entre otro kosnan: prohibishon di revishonnan falso riba internet regla mas estrikto pa transparensia di prijs mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref> Estados Unidos Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin: Federal Food, Drug, and Cosmetic Act Fair Debt Collection Practices Act Fair Credit Reporting Act Truth in Lending Act Fair Credit Billing Act Gramm–Leach–Bliley Act Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera: Federal Trade Commission (FTC) Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) Food and Drug Administration (FDA) Department of Justice (DOJ) Mira tambe Konsumidó Derecho di konsumidó ------------------ {{infobox persona | variante = c | nomber = René van Nie | nomber completo = René Gerrit Anton van Nie | fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]] | luga nacemento = {{NLD}} | fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]] | luga fayecimento = {{ABW}} | causa morto = paro cardiaco | residencia = | alma mater = | ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor | periodo activo = | conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975) | lenga literario = Hulandes | website = }} {{DEFAULTSORT:Nie, René van}} [[:Kategoria:Direktor di sine]] [[:Kategoria:Eskritor]] [[:Kategoria:Hulanda]] [[:Kategoria:Aruba]] ------------------- == Cas floria == titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten. Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba. Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen". Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana. Zie ook: • boek Bouwen op de Wind Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen. Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement. Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis. 1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura. -------- [[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]] E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia. == Historia == Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika. Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia. E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9] Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8] Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10] == Sint Maarten == E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa. Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes. Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11] Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor. Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente. nl.wiki: Rijksgrens van Nederland == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona continuo]] * [[Zona economico exclusivo]] * [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]] [[:Kategoria:Geografia]] [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] [[:Kategoria:Reino Hulandes]] E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio. E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017. -------- === Maneho === E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa: * proteha y maneha e ambiente marino; * controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino; * comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ. Pa e seis islanan mes e ley ta duna: * derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama); * maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla); * un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino. E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino. == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona economico exclusivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Reino Hulandes]] [[:Kategoria:Venezuela]] ------------ Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu. Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia. Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan. Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia: e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é. Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo. ------- Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten. ------------------ {{Variante|c}} {{Databox}} {{Multiple image | align = right | total_width = 270 | border = | header = '''Turismo krusero''' | header_align = center | perrow = 1/1/2 | image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg | image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg | caption1 = ''Sovereign of the Seas'' | caption2 = ''Carnival Sunshine'' | image3 = | caption3 = | image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg | image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg | caption_align = center | footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina | footer_align = center }} ---------------- {{Variante|a}} {{infobox persona |variante = a | nomber = Clinton Whitfield | nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield | ofishi = empresario | distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small> }} '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano. == Biografia == Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo. El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]]. Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas. * gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter. * "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]]. J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido. * De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref> Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies). Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. == Honor == Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref> {{Appendix}} Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika. Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano. Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. -- Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use. --- '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe. Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon. Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario. Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**. Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**. [[:Kategoria:Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox fabrica| variante = a |nomber = Coastal Aruba Refining Company }} '''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba. [[Category:Empresa]] [[Category:Aruba]] [[Category:Historia]] == Historia == Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso. * el a pasa den man di Gobierno * a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria. Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V. , durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V. E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref> == Operacionnan == Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo. E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas. == Benta y ciere == Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012. Legado E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad. Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation. == Referencia == “Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007). Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya). “El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000. Valero Energy Corporation Annual Report, 2005. CITGO Aruba Refinery official history page (archival). ------------------- {{infobox persona | variante = a }} '''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba. == Biografia == Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero. Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento. Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company". Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation. Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref> Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]]. Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref> {{Appendix}} . Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. == Honor == Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor. Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Venta di Coastal i bida mas tadia Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company. Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente. Legado i famia Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla. E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba. Falesementu Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990. {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}} [[Category:Hende]] ------------------- {{Variante|c}} {{Databox}} Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma. E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta: * Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento. * Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento. * Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por. * Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial. Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor. Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref> Dekreto Real Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref> Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.). Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’. E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad). {{Appendix}} -------------------- {{Appendix}} The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref> It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread among the locals who started searching for more gold. When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands sent more troops to safe guard the gold. Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach: Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after the wind blew away the dust from the clay. In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in the nearby rivers. The following years after that first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting. Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal. By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above ground. Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”. Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908. A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out. The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill. According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners. He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners would boost the island’s employment rate. When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable market on the island anymore. The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical monuments. Source: 1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers. 2. Aruba Esso News, 1953 issue. ------------ {{multiple image | total_width = 700 | border = infobox | direction = horizontal | header = Arte mural na San Nicolas | header_align = center | caption_align = center | image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg | height1 = 200 | caption1 = Mural di Chemis | image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg | caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag | image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg | caption3 = Mural crea pa Wild Drawing | image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg | caption4 = | image5 = Mural Black White.jpg | caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers }} ------ == Stadhuis Aruba Aanvulling == === Historia === E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1] Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon. === Construccion y estilo === E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa. --- strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref> Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu ----------- == Mario Croes == Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr. ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas. E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi. ”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan --- en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow. NUNKA Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas? Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele. Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita? Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije). Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes- --------- == Lago oil == Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa. Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville. For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital. Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha * 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta * 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta. * 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta. 1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey. 1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata. 1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company. ----- 1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano. -------- ==[[Rebelion Grandi]] == Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat. Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref> ------------------ {{cursivo}} {{variante|c}} '''''Bolívar en Curazao, Leyenda Historica''''' ta un obra skirbi pa e historiadó di Kòrsou, [[John de Pool]] (1873-1947), ku ta relata e estadia di e libertado di Sur Amerika, [[Simón Bolívar]], na [[Kòrsou]] na 1812. ta trata di un leyenda históriko entorno e tres luna ku [[Simón Bolívar]], libertado di Sur Amerika, a pasa na Korsou na 1812. ku De Pool a skirbi na 1935 na [[Panama]]. Su prome publikashon tabata na Caracas na ?? e buki bou di e título ''El primer chispazo del genio'' ta relata na [[spaño]] e estadia di Simon Bolivar na Korsou. == Historia == E escritor curazoleño John de Pool (1873-1947) ta describi e episodio cortico pero crucial aki den bida di Simon Bolivar den un novela di 1935 skirbi na Spaño, “The First Spark of Genius.” E novela di John de Pool a aparece den cinco entrega na 1944 den “El Mundo Israelita”, un revista publica den e capital Venezolano, Caracas. E protagonista ta e abogado influente Mordechay Ricardo, pa casualidad un subrino di e famoso economista Britanico David Ricardo. Mordechay Ricardo (1771-1842) tabata un desendiente di un famia hudiu-sefardí ku a wòrdu forsá pa bandoná Spaña komo víktima di persekushon religioso.<ref>{{citeer web|auteur=Rieks Holtkamp|titel=BOEKEN Een joods raadsman die Bolivar tot staatsman maakte|werk=Leeuwarder courant| : hoofdblad van Friesland". Leeuwarden, 05-11-1988, p. 23. Geraadpleegd op Delpher op 11-08-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010566800:mpeg21:p023}}</ref> E novela por asta wòrdu mira komo un homenahe na e abogado lubidá, pasobra banda di portretá Ricardo komo un hòmber sumamente amigabel i eduká, ku tambe tabata dediká na e lucha pa libertat riba e kontinente Suramerikano, Ricardo tambe ta wòrdu atribuí di tabatin un influensia importante riba e genio polítiko nobo Bolivar. cu a scirbi un novella historico prome cu guera, cu nunca a ser publica como buki, pero a aparece como serie den un corant chikito na Caracas. == De dos edishon == Na 1988, un di dos edishon bilingual spañó-hulandes di e buki a sali publiká, ku tabata patrosiná pa e presidente di Venezuela, [[Jaime Lusinchi]].<ref>{{citeer web|titel=President Lusinchi zeer onder de indruk van 'Bolivar en Curazao' van John de Pool|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-01-30|bezochtdatum=2024-08-11|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642545:mpeg21:p002}}</ref> E donacion a wordo haci riba iniciativa di Presidente Dr. Jaime Lusinchi, kende lo presenta e buki di De Pool como un regalo promocional na momento di su proximo renuncia como Presidente di Republica di Venezuela.<ref>Gift Venezuela herdruk novelle. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1988, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 11-08-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642845:mpeg21:p003</ref> Dor di Den e buki, De Pool a tuma algun libertat históriko, ku a resultá den basta echo ineksakto. De historicus Palacio heeft het boek van De Pool geanalyseerd en dit voorzien van allerlei gegevens over Bolivar. Deze gegevens zi n in het Spaans opgenomen in de epiloog van het boek", aldus Jesurun. E di dos edishon ta inkluí un introdukshon di L.W. Statius van Eps y Sra. E. Luckman-Levy Maduro, y un epilogo di Roberto Palacios, director di Departamento di Documentonan Historiko i Archivo di e ministerio di Relacionnan Exterior di Venezuela. Imprenta tata na De Walburg Pers na Amsterdam ku un sirkulashon di 5000 copia. E novela, publica riba iniciativa di Dr. L.W. Statius van Eps y Sra. E. Luckmann-Maduro, cu apoyo financiero di Sticusa y OKSNA, ta cubri e periodo na 1812 cu e futuro libertador di seis republica Sur Americano a keda na Curasao. Su anfitrion tabata e hurista Mordechay Ricardo, un siudadano prominente i desendiente di un famia sefardí, kende a yama Bolivar bon biní.<ref> Historische novelle ’Bolivar en Curaçao’ bij Walburg uitgegeven. "Amigoe". Curaçao, 08-09-1988, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 11-08-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642729:mpeg21:p002</ref> Postkantoor Venezolano a emiti dos stampia special pa conmemora publicacion di e buki. Un stèmpel ta deskribí e portada di e buki, i e otro ta deskribí Dr. Mordechay Ricardo (1771-1842), kende a anfitrion i patronisá Simón Bolivar na Curaçao na 1812. Un poko mas ku un aña pasá, a sali e buki Bolívar en Curaçao/Bolívar op Curaçao (Amsterdam: De Walzurg Pers, 1988, 72 p.). E ta un edishon bilingual spañó-hulandes. E volúmen aki un biaha mas a reprodusí e obra di e historiadó di Kòrsou John de Poll (1873-1947), El primer chispazo del genio (E Promé Chispa di Genio), di kua e promé edishon a wòrdu imprimí na Caracas. i patrosiná pa [[Jaime Lusinchi]]. ---- Un novella skirbí pa e kuroleño John de Pool na 1935 tokante e libertador Suramerikano Simon Bolivar aktualmente ta kousa basta konmoshon bou di historiadónan Venezolano. E Libertador a keda na Curaçao di september pa november 1812, y poco tabata conoci di e periodo aki, toch e tabata crucial pa su bida.<ref>Boeken. "Trouw". Meppel, 11-01-1989. Geraadpleegd op Delpher op 11-08-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010828314:mpeg21:p020|auteur=Jos de Roo}}</ref> Aunke De Pool a skirbi un novela, sinembargo el a pega estrechamente na e echonan históriko. Bolivar a huy pa Curaçao ora cu el a wordo obliga pa bandona Puerto Cabello riba e continente Venezolano, cu ta ser kere cu el a wordo traiciona pa su colega rebelde Miranda. Miranda tabata desilushoná i kier a bira lomba pa e lucha pa libertat pa partisipá den e Guera Napoleonico na Europa. Pero durante su estadia na Curaçao, algo mester a sosode cu a cambia pensamento di Bolivar, pasobra na november el a bandona Curaçao y a reanuda e lucha pa independencia na Cartagena, Colombia. Ora el a embarká, probablemente e tabatin su Manifesto di Cartagena den su saku kaba, e promé di su sinku skirbimentunan grandi. “E promé chispa di genio,” John de Pool a yama e piesa aki i su novela. Te awor, esakinan tur ta echonan históriko. Ademas, De Pool tabata sa for di korespondensia ku Bolivar a sera amistat ku Mordechay Ricardo, un komersiante ku tambe tabata para garantia pa Bolivar, na Kòrsou. For di tur e informashon aki, De Pool ta konkluí ku Ricardo mester a konvensé Bolivar pa kambia di opinion. E ta logra haci e suposicion aki sumamente plausibel, asina tanto cu historiadornan Venezolano ta emociona: un punto ciego den bida di El Libertador a wordo yena. ---- Aan de hand van al die geveyens heb ik in 1956 in Christoffel een artikel geschreven: '1812, Bolivar op Curagio'. Daar heeft niemand op gereageerd. De arme mijnheer Ricardo stierf en zijn nalatenschap ging naar familie in Venezuela, naar de familie Ricardo de Sola Ricardo. Ik werd internist, eerst op Curagao, later hier in Amsterdam." "Ik liet de foto zien aan Palacios en we kwamen weer te spreken over dat oude artikel van me. Hij reageerde heel enthousiast. Zo ontstond het plan om het artikel uit Christoffel en de novelle van De Pool te bundelen tot een boek, in het Spaans en in het Nederlands."<ref> DE TWEE Simón Bolivar en de vonk van Curaçao Internist haalt boek uit stof door FRANS PEETERS. "Het Parool". Amsterdam, 15-04-1989. Geraadpleegd op Delpher op 11-08-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010833043:mpeg21:p002</ref> == Link eksterno == * [https://biblat.unam.mx/hevila/BoletindelaAcademiaNacionaldelaHistoriaCaracas/1989/vol72/no287/13.pdf El paso de Bolívar por Curazao en 1812 (Rectificaciones al libro "Bolivar en Curazao")] * [https://biblat.unam.mx/hevila/BoletindelaAcademiaNacionaldelaHistoriaCaracas/1984/vol67/no268/6.pdf Bolivar en Curazao] {{Appendix}} [[:Kategoria:Literatura]] [[:Historia di Kòrsou]] Oscar Henriquez. (2025, ougùstùs 11). Wikipedia. Retrieved ougùstùs 11, 2025, from https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Oscar_Henriquez&oldid=168766. --------- '''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba. Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice ---------------- {{Variante|a}} {{Databox}} Un '''pais constituyente''' of '''nacion constituyente''' ta un subdivision teritorial reconoci como un [[pais]] of nashon no-[[independensia|independiente]] cu ta parti di un entidad mas grandi, particularmente un estado unitario soberano y independiente, cu a wordo otorga [[autonomia]] teritorial como un region autonomo, cu ta resulta den un grado mas grandi òf ménos di gobernacion propio, manera ta e caso, por ehempel, cu Dinamarca of Reino Uni. Contrariamente, e creacion di un estado federal hopi biaha ta resulta den un union entre estadonan soberano, e tempo ey yama “estadonan federal” of, posiblemente, “estadonan asocia.” == Lista di pais constituyente == === Finlandia === * {{FIN|bandera}} '''[[Finlandia]]''' * {{ALA|bandera}} '''[[Islanan Åland]]''' * {{FIN|bandera}} '''[[Finlandia]]''' Documentonan oficial ta uza e terminonan ''landskap'' ([[Sueko|Sueco]]) y ''maakunta'' ([[Finlandes]]), cu ta nifica “[[provinsia]],” pa referí na Åland, mientras cu e otro “provincianan” ta wordo yama ''lääni'' na ''Finlandes'', cu ta nifica “region.” E forma largo di Åland ta Landskapet Åland (“provinsia di Åland”) na Sueco y Ahvenanmaan maakunta (“provinsia di e Islanan Åland”) na Finlandes. === Francia === E [[Fransia|Republica Frances]] ta consisti di tres pais constituyente: * {{FRA|bandera}} '''[[Fransia|Francia]]''' * [[File:Flag of New Caledonia.svg|25px|border]] New Caledonia New Caledonia; * Bandera di Polinesia Frances Polinesia Frances. Na Francia mes ta referi mas tanto na e dos pais constituyente aki como “pais den exterior”[1], mientras e gobierno Frances ta uza e termino “pais di ultramar” (no mester confundí cu paisnan di planificacion teritorial Frances). Mirando su grado haltu di autonomia, Polinesia Franses ta wòrdu referí na dje komo un “pais di ultramar” pa artíkulo 1 di e Lei Orgániko di 27 di febrüari 2004, ku aktualmente ta goberná e status di e archipiélagonan di Pasífiko aki. E término “provinsia den eksterior”[nesesario pa sitashon] tambe tin bia ta wòrdu usá eroneamente, un término ousente den tekstonan regulatorio òf legislativo franses i polinesio. Sinembargo, ta parse for di e debatenan parlamentario cu a precedé e aprobacion di e ley aki cu e termino aki no tin balor hurídiko i ta puramente nominal. En berdad, legalmente, Polinesia Frances ta keda un colectividad den exterior goberná pa artíkulo 74 di e Constitucion. Conseho Constitucional, den su decicion no. 2004-490 DC di 12 di febrüari 2004, a confirma cu e designashon di “pais di ultramar” no tabatin “ningun efekto legal” (ku eksepshon di e status transitorio spesífiko otorgá na New Caledonia i reconocipa e Constitucion, cu ta organisa dos legislacion paralelo pero independiente, un di derecho comun, e otro di derecho di custumber pa loke ta trata e poder exclusivo di Estado den materia di maneho teritorial y ciudadania). Na [[Frances]], tin biaha nos ta papia di un “nacion constitutivo”, pero na [[Francia]], e término “nacion” ta referi mas na e Republica cu na un grupo teritorial-kultural; e expresoion “pais constituyente” ta mas apropia e ora ey. “Pais constituyente” ta traduci miho [[idioma]]nan caminda e concepto huririco aki ta wordo uza realmente, manera na Reino Uni. Den caso di [[Polinesia Frances]], === Nueva Zelandia === E [[Nueva Zelandia|Reino di Nueva Zelandia]] ta consisti di tres pais constituyente: * [[File:Flag of Cook Islands.svg|25px|border]] [[Islanan Cook]]; * [[File:Flag of Niue.svg|25px|border]] [[Niue]]; * {{NZL|bandera}} '''[[Nueva Zelandia]]''' E Islanan Cook i Niue ta estadonan den asociacion liber cu Nueva Zelandia. Na ta goberna nan mes, pero ta keda 'de jure' bou di e soberania di e Korona di Nueva Zelandia. === Reino di Dinamarca === E [[Dinamarka|Reino di Dinamarca]] ta consisti di tres pais constituyente: * {{DNK|bandera}} '''[[Dinamarka|Dinamarca]]''' ta e pais mas grandi pa poblashon for di e tres paisnan di Reino. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e unico parti original di dje. Su [[kapital|capital]], [[Kopenhagen]], ta situa aki y ta goberna directamente Dinamarca. * {{GRL|bandera}} '''[[Grunlandia|Groenlandia]]''' ta esun mas grandi den tamaño di e tres pais constituyente. Su capital ta [[Nuuk]], y e ta situa riba e continente di [[Nort Amérika|Nort America]]. * {{FRO|bandera}} '''[[Islanan Faroe]]''' ta esun di mas chikito segun superficie. Su capital ta [[Tórshavn]]. Mescos cu Reino Hulandes e paisnan di Reino di Dinamarca ta altamente autonomo. Dinamarca ta retene podernan pa representacion internacional, husticia, politica monetario y defensa. === Reino Hulandes === [[Reino Hulandes]] ta consisti di cuater pais constituyente: * {{NLD|bandera}} '''[[Hulanda]]''' ta e pais mas grandi den Reino pa tamaño y poblacion. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e parti mas bieu y dominante. Su kapital ta [[Amsterdam]], pero mayoria edificio di gobierno ta na [[Den Haag]]. * {{CUW|bandera}} '''[[Kòrsou|Corsou]]''' ta e di dos mas grandi pa poblacion y ta un isla den caribe. Su capital ta [[Willemstad]] y idiomanan oficial ta ingles, hulandes y Papiamento. * {{ABW|bandera}} '''[[Aruba]]''' ta e di tres mas grandi pa poblacion. Tambe e ta un isla di Karibe, i su kapital ta Oranjestad. * [[File:Flag of Sint Maarten.svg|20px|border]] '''[[Sint Maarten]]''' ta esun di mas chikitu pa poblashon i tamaño. E ta situá riba mitar di e isla karibense di Saint Martin, e otro mitar ta un teritorio di Fransia. Esei ta nifica cu e frontera di Sint Maarten cu Fransia ta e unico frontera hulandes-franses. Su capital ta [[Philipsburg]]. E paisnan di Reino tur tin gradonan halto di [[autonomia]], cu Hulanda debido ta retene poder solamente pa defensa y relacionnan internacional. Reino Hulandes tin nacionalidad Hulandes. Te cu dia [[10 di òktober|10 di october]] [[2010]], Reino Hulandes tabatin 3 pais constituyente: Hulanda, Aruba y [[Antias Hulandes]]. Prome cu 1975, [[Sürnam|Surinam]] tabata forma parti di Reino Hulandes. === Reino Uni === * Reino Uni ta un pais soberano forma pa cuater pais konstituyente. Nan ta, den orden di tamaño, Inglatera, Eskosia, Wales y * {{NIR}} '''[[Nort Irlanda]]''' Mientras cu tur cuater ta wordo referi na nan hopi biaha como pais, nan ta paisnan tecnicamente constituyente denter di un estado soberano, Reino Uni.[1] Tin biaha nan ta wordo referi na nan tambe como region, provinsia, nacion òf estado chikitu. Sinembargo, e títulonan ei ta problemátiko i sensitivo, partikularmente na Irlanda di Nort. Even though Scotland, Wales and Northern Ireland have been given their own devolved assemblies, the British government still deals with most national matters and directly administers England. * England '''[[Inglatera]]''' is the largest and most populous country of the United Kingdom. Unlike the other three, it does not have its own government and is directly administered by the British Parliament, which is mostly made up of English politicians. The capital of England, London, also serves as the UK capital. The British King also primarily lives in England. It united with Wales in 1277 and later united with Scotland in 1707 and Ireland in 1803. * Scotland '''[[Escosia]]''' is the second largest and second most populous of the four countries. It has representation in the British Parliament and has also Scottish Parliament, located in the capital, Edinburgh. Scotland arguably has the most autonomy out of the four countries. As well as being part of the United Kingdom, Scotland has its own distinct culture and languages. * Wales Wales is the third largest country by population and size and borders England. The Senedd is the devolved assembly which governs Wales and is in its capital, Cardiff. Like Scotland, Wales has kept its distinct culture and language in its institutions. * '''[[Irlanda di Nort]]''' is the smallest country by area and population. It has been described by different sources as a country, region or province. Its capital is Belfast, which is the site of the Northern Ireland Assembly. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Databox}} '''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> == Historia == Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino. E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref> E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado. == Responsabilidatnan == Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta: * Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.), * Informashon i Relashonnan Públiko, * Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.), * Finansa, * Asuntunan Sosial (S.Z.), * Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo, * Asuntunan Kultural (C.Z.), * Registrashon i Archivo (R. en A.), i * Asuntunan di Personal i Maneho Interno. E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia. * Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda * Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda * toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref> * sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland == Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes == {{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}} E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]]. Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal. == Fin di Antias Hulandes i transishon == E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015. Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes. Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref> == Mira tambe == * [[Arubahuis]] * [[Kas di Kòrsou]] * [[St. Maarten House]] {{Appendix|2= * {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]] {{References}} }} [[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]] -- * 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w. Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.), Voorlichting en Public Relations, Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.), Financiën, Sociale Zaken (S.Z.), Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme, Culturele Zaken (C.Z.), Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer. De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis. --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario. == Historia == SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki. Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion. Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan. Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan. == Desaroyo residencial y innovashon == Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente. Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia. Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan. Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas. E porta actual Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] == SVGA == Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia. === historia === Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} ----------------------- {{Databox}} '''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu. Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. ==Tipo di kooperashon== E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda. Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit). Yudansa por ta: * bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente * multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2] ==Fuentenan di yudansa== Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo. ==Yudansa ofisial pa desaroyo== Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi. {{Appendix}} ## Yudansa pa desaroyo **Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**. Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. --- ### Tipo di kooperashon E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partner­ship**, i no riba dependencia of dominashon. Kooperashon por tuma diferente forma: * **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais. * **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2] --- ### Fuentenan di yudansa Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen. --- ### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA) **ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4] --- ### Notanan i referensianan [^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int) [^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org) [^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org) [^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac) ------------------- == Faha di horcan == E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar. Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm). Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014. E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008), José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960) i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan. Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un organisashon di preparashon pa kalamidat. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St. Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba). ----------------- == Historia == Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal: * '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]]. * '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]). E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá. Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial. E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente. Kultura i Herensia E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial. Kaida di e Imperio E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano. ------------- {{Variante|c}} {{Infobox dignatario| variante = c | nomber completo = Petrus Albertus Kasteel | imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg | sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou | periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]] | periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]] | monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948) | antecesor = [[Gielliam Wouters]] | sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters |fecha nacemento= |luga nacemento = |fecha fayecimento= |luga fayecimento = |pareha = Marie Kasteel-Baltussen |religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] |yui = 5 <!-- Seccion di informacion profecional --> |ofishi = gobernante, diplomátiko |partido = }} '''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes. == Bida personal == Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia. == Periodista i trahadón den ekshilio == Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen. == Gobernador di Kòrsou i su dependensianan == Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948. Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial. == Karrera diplomátiko == Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na: Chile (1948–1956) Irlanda (1956–1966) Israel (1966) == Rekonesimentu == Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal: Medal of Freedom with Silver Palm (Merka) Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda) Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano) Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia) == Fayesimentu == Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña. == Referensianan == Wikipedia. Piet Kasteel. Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003). YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel. Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes. ------------------ '''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti''' '''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma. Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento. == Indica y respeta e variante di Papiamento/u == Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan. Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con pa indica e variante di bo escogencia. Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti. == Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia == Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor. Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di Wikipedia. Esaki ta inclui: * E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639. * Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version nobo. * E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di interface via translatewiki.net). * E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo. Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites == Contribui na un comunidad bilingual == No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den islanan ABC y den mundu henter. ------------------ {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} {{Multiple image| total_width = 340 | align = center | caption_align= center | image2 = Bolletjes.jpg | caption2 = Bolitanan den stoma di un mula | image1 = Bird smuggler.jpg | caption1 = Mula transportando parhanan | image3 = Anus-patron (1205687).jpg | caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal | image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg | caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009) }} {{clear}} {{Appendix}} [[Category:Sociedad]] ----------------- == Shoco == De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí. E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko. Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref> {{Appendix}} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox persona | variante = a | nomber = Nigel Maduro | ofishi = activista }} '''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref> activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di Aruba National Trust, Nigel Maduro Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref> {{Appendix}} Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo. Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria. Trabao Profesional i Karrera Aktivismo Ambiental i di Klima: Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena. Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel. Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria: Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena. Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat. Representashon Internashonal: Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima. Arte Multidisiplinario A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta. Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe. {{Appendix}} ------------ == Cinema na Aruba == (Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants in the 20th century. The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to enjoy the popular silent movies of the time. American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land. In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time. The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater. A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref> ------------------------- Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten {{Databox}} '''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso. Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba ---------------------------------------- * gabinete di minoria --------------------------------------- '''Hefe di estado''' ta ---------------------------- *gabinete (politica) * izquierdista * pais * eleccion --------------- ----------------------- == Miembro i elekshon == Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo. E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento. Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009. E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4] en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete. Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen. E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento. Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland. == Reino Hulandes == In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019. === Karibe Hulandes === Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben. De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen. Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] ---------------------------- * Muhe * Constitucion * Globalisashon * Progaganda * Cancion ---------------------------- '''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]]. == Biografia == Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref> E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]]. Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/> E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]). Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Papiamentu Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997). Trabou di hóbennan Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel". == Honor == Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]]. ==Literatuur== * Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999 ==Externe link== * [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu] {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Kòrsou]] [[:Category:Papiamentista]] * Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd. De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref> * algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990 * president college curatoren UNA - 1979 * Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref> -------------------- Te bewerken naar Papiaments: * [[Lijst van scholen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]] * [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]] * [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]] * '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]]) * '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]]) ------------------------ == Preparacion Bandera di Aruba== Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976; A DICIDI: ----------- == Gabinete Mercelina == Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon. [[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia. [[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten. --------------------- {{Databox}} '''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]]. == Nomber == Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou. == Konstelashon == Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan. == Repartishon di asiento == Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba. == Elekshon == Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13] E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente: {| class="wikitable" style="text-align:left;" !colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"|&nbsp;Miembro !colspan=4 style="color: gray"|&nbsp;Periodo parlamentario 1938-1942 |- ! rowspan="1" style="color: gray"|&nbsp;Repartishon ! style="color: gray"|&nbsp;Nòmber ! style="color: gray"|&nbsp;Partido ! style="color: gray"|&nbsp;Remarke |- | rowspan="10" style="color: gray"| Elegí | rowspan="6" |Curacao | [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP || |- | Ernesto Cecilio Martijn || |- | Adolphe Desertine || |- | J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige || |- | J. Rustige || |- | Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal || |- | rowspan="2"| Aruba | Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba || |- | Jean M. de Cuba || |- | rowspan="1"| Bonaire | John de Jongh || CKP || |- | rowspan="1"| Bovenwinden | W.R. Plantz || || |- | rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd | rowspan="5" |Curacao | [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter |- | Isaac Capriles || || |- | Salomon Alfred Senior || || |- | Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || || |- | Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans. |- |} *) oudlid Koloniale Raad {{Appendix}} [[:Category:Karibe Hulandes]] ---------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Anouk Balentina | image = | caption = | term = | monarch = | predecessor = | birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] | occupation = hurista, activista y ambientalista | party = }} '''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no. == Bida == Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref> Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref> Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref> Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020 ---------------------- https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/ https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf * Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal * Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho" * Template:Página Prinsipal Articulo destaca ------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} '''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref> HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref> == Historia == Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia. Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref> Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022. == Servicionan == Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar. E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref> Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba. == Galeria == <gallery widths="200" heights="200"> Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B </gallery> --------------------- Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022. Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia. Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY. ------------------- '''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan == Historia == E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1] E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes. E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá. == Contenido === E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan: Tereno i unidat * Derecho Fundamental * Gobièrnu i e minister mandatario E Estadonan * Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente * Lejislashon i gobernashon * Hustisia, Ministerio Públiko i Polis Disposishonnan final Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal. E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente: * Capitulo I - Derecho Fundamental * Capitulo II - Gobierno * Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]] * Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho * Capitulo V - Legislacion y Gobernacion * Capitulo VI - Husticia y poder hudicial * Capitulo VII - Disposicion final {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}} {{References}} }} [[:Category:Gobièrnu]] [[:Category:Sint Maarten]] == Mira tambe == * [[Antias Hulandes]] * [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]] ---------------------------- zie encyclopedia NA/CUR '''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}} {{References}} }} [[:Category:]] --------------- {{Variante|c}} {{Databox}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}} {{References}} }} [[Category:Karibe Hulandes]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Antias Hulandes]] -------------------- Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki) --------------------- '''Aanmaken''': * {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]] * {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) - * General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]] * nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito) * no.wik: Shete Boka nasjonalpark - * en.wiki: Bandariba '''Verbeteren/aanvullen''': * [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/) == Curaçao == # December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref> ----------- == Historia di ATA == Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante. Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> * Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010? {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}} {{References}} }} [[:Category:Musika]] ------------------ * [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]] * https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki * https://translatewiki.net {{NPOV language}} {{Refimprove}} {{stub}} -------------------------- == Hooiberg == Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref> De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken. Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero. Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico. --------------- '''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano. NAME: Jay Bryant HAVISER Jr. BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955 MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao) CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao) RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean. tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155 OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201 E-mail: jhaviser@hotmail.com DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A. Awards 1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles) 2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands 2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd 2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio 2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten ------------------ '''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref> Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref> ---------- == Aloe == Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru. === Islanan ABC === Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd. De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref> De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten. De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/> Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi. aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan). Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen. ==== Uzo ==== Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan. {{Appendix}} -------------------- '''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal. {{Appendix}} ---- '''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" /> == Levensloop == Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref> In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> == Persoonlijk == Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" /> == Referenties == {{References}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Korsou]] 9z6bxnui98jqcvisti21tkox8ddgb86 Lista di país segun densidat di populashon 0 7640 189534 76631 2026-05-01T17:33:47Z EmausBot 2019 Dubbele doorverwijzing gecorrigeerd tot [[Lista di pais segun densidat di poblashon]] 189534 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Lista di pais segun densidat di poblashon]] 47wni24vzlc6vynxpphur2ohng6jaew Usuario:Caribiana/Sandbox/Flora 2 7903 189556 188658 2026-05-01T21:21:58Z Caribiana 8320 189556 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- '''Orkidia di mondi'''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia (familia Orchidaceae) cu ta crece como epífita, esta, riba palo of baranca. E espescie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). Den Papiamentu, e orkidia aki ta conoci como: *“orkidia di mondi” na Aruba *“orkidia blanku” na Corsou E tambe ta konosí internashonalmente komo “lady of the night”, pa motibu ku su flor ta laga un holor dushi, tipo citrus, spesialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largu i smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo hoja karnoso, di koló gris-berde, ku ta adaptá bon na klima sek i variable. E flor ta grandi i elegante, generalmente blanku òf blanku-berdoso, ku pétalonan fini i largu. E parti mas yamativo ta e labio (labellum), ku ta ancho i hopi biaha tin markanan púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atraé palometa di anochi (motten) pa polinisashon. Esaki ta tipiko pa orkidianan ku ta dependé di bestianan di anochi. ==Distribushon i habitat == E spesie ta distribuí ampliamente den: Mexico Mesoamérica e Karibe nort di Suramérica Den e islanan ABC—Aruba, Curaçao i Bonaire—e ta un di e poko orkidianan nativo i adaptá na klima árido di e islanan. Na Boneiru, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E planta por krese komo epífita (riba palu) òf komo litófita (riba piedra). Ekologia E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. Historia Na 1698, Brassavola nodosa a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . Amenasa i protekshon Den añanan resiente, kantidat di Brassavola nodosa den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e Karibe Hulandes e spesie ta konsiderá protegí. Kultivashon E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ b70wblir4668whluzknrjuscbizpkmk 189557 189556 2026-05-01T21:24:04Z Caribiana 8320 189557 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia (familia Orchidaceae) cu ta crece como epífita, esta, riba palo of baranca. E espescie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). Den Papiamentu, e orkidia aki ta conoci como: *“orkidia di mondi” na Aruba *“orkidia blanku” na Corsou E tambe ta konosí internashonalmente komo “lady of the night”, pa motibu ku su flor ta laga un holor dushi, tipo citrus, spesialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largu i smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo hoja karnoso, di koló gris-berde, ku ta adaptá bon na klima sek i variable. E flor ta grandi i elegante, generalmente blanku òf blanku-berdoso, ku pétalonan fini i largu. E parti mas yamativo ta e labio (labellum), ku ta ancho i hopi biaha tin markanan púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atraé palometa di anochi (motten) pa polinisashon. Esaki ta tipiko pa orkidianan ku ta dependé di bestianan di anochi. ==Distribushon i habitat == E spesie ta distribuí ampliamente den: Mexico Mesoamérica e Karibe nort di Suramérica Den e islanan ABC—Aruba, Curaçao i Bonaire—e ta un di e poko orkidianan nativo i adaptá na klima árido di e islanan. Na Boneiru, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E planta por krese komo epífita (riba palu) òf komo litófita (riba piedra). Ekologia E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ iw58bvjwxsfyn108exebxsaysy0bz6p 189563 189557 2026-05-02T08:52:45Z Caribiana 8320 189563 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia (familia Orchidaceae) cu ta crece como epífita, esta, riba palo of baranca. E espescie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). Den Papiamentu, e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na Aruba *“orkidia blanku” na Corsou E tambe ta konosí internashonalmente komo “lady of the night”, pa motibu ku su flor ta laga un holor dushi, tipo citrus, specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largu i smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo hoja karnoso, di koló gris-berde, ku ta adaptá bon na klima sek i variable. E flor ta grandi i elegante, generalmente blanku òf blanku-berdoso, ku pétalonan fini i largu. E parti mas yamativo ta e labio (labellum), ku ta ancho i hopi biaha tin markanan púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atraé palometa di anochi (motten) pa polinisashon. Esaki ta tipiko pa orkidianan ku ta dependé di bestianan di anochi. ==Distribushon i habitat == E spesie ta distribuí ampliamente den: Mexico Mesoamérica e Karibe nort di Suramérica Den e islanan ABC—Aruba, Curaçao i Bonaire—e ta un di e poko orkidianan nativo i adaptá na klima árido di e islanan. Na Boneiru, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E planta por krese komo epífita (riba palu) òf komo litófita (riba piedra). Ekologia E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ 0utevno9b5usfwnwnd9wqspwawbwn3r 189566 189563 2026-05-02T09:19:52Z Caribiana 8320 189566 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den Papiamentu, e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ t1bzb5xzh31z5r7v1q3bpgvo790r32i 189568 189566 2026-05-02T09:24:20Z Caribiana 8320 189568 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = '''Brassavola''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den Papiamentu, e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ sqimnaoiypalr8jjpn4bbzj9rnoj0tz 189569 189568 2026-05-02T09:25:11Z Caribiana 8320 189569 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = '''Brassavola''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ 6ov1b0rdfsodx29uz40et9ge3rhp14a 189570 189569 2026-05-02T09:26:21Z Caribiana 8320 189570 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = '''Brassavola''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente fásil pa kultivá. E ta resistí periodonan di sekura i ta krese mihó ora su raisnan por kue aire liber, por ehèmpel riba palu òf plaka. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ myetat8hgkeuedu8yxmfno1obc75grc 189571 189570 2026-05-02T09:32:23Z Caribiana 8320 189571 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = Brassavola nodosa Orchi 03.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = ''Brassavola'' | especie = '''''B. nodosa''''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>: *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente facil pa cultiva. E ta resisti periodonan di secura y ta crece miho ora su raisnan por coy aire liber, por ehempel riba palo of plachi. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ k25t24lb6myt00v2hcxlzadb3irld4b 189572 189571 2026-05-02T09:37:33Z Caribiana 8320 189572 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = Brassavola nodosa Orchi 03.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = ''Brassavola'' | especie = '''''B. nodosa''''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como:<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] Segun Sociedad Arubana de Orquideologia e especie ta reconoce como e Orkidia Nacional Arubano.<ref>Orchideeën-tentoonstelling. "Amigoe". Curaçao, 22-10-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644681:mpeg21:p005</ref> E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su holor fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente facil pa cultiva. E ta resisti periodonan di secura y ta crece miho ora su raisnan por coy aire liber, por ehempel riba palo of plachi. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ am6i8gs69tbdgh8oyjf2bey02lx2oi5 189573 189572 2026-05-02T09:42:36Z Caribiana 8320 189573 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = Brassavola nodosa Orchi 03.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = ''Brassavola'' | especie = '''''B. nodosa''''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como:<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] Segun Sociedad Arubana de Orquideologia e especie ta reconoce como e Orkidia Nacional Arubano.<ref>Orchideeën-tentoonstelling. "Amigoe". Curaçao, 22-10-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644681:mpeg21:p005</ref> E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. E especie ta florea mas tanto den temporada di awacero.<ref>NATUUR EN MILIEU Zeldzame orchideeën nu gelukkig leschermd 'Mooiste bloemen van de wereld' bloeien ook in Christoffelpark. "Amigoe". Curaçao, 20-08-1994, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:p023</ref> Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su fragrancia fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá spesífikamente pa polinisashon pa palometa di anochi. Su holor fuerte, ku ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. Presensia lokal (Karibe Hulandes) Den e islanan ABC, e planta ta konsiderá un parti importante di flora lokal. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera Christoffelpark. Na Aruba, e ta presente den Nationaal park Arikok. Den algun komunidatnan, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un planta silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente facil pa cultiva. E ta resisti periodonan di secura y ta crece miho ora su raisnan por coy aire liber, por ehempel riba palo of plachi. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ e3g40ega7byy9zsw2lzk1k4wvos88u3 189576 189573 2026-05-02T09:45:50Z Caribiana 8320 /* Ekologia */ 189576 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = Brassavola nodosa Orchi 03.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = ''Brassavola'' | especie = '''''B. nodosa''''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como:<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] Segun Sociedad Arubana de Orquideologia e especie ta reconoce como e Orkidia Nacional Arubano.<ref>Orchideeën-tentoonstelling. "Amigoe". Curaçao, 22-10-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644681:mpeg21:p005</ref> E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, ku pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. E especie ta florea mas tanto den temporada di awacero.<ref>NATUUR EN MILIEU Zeldzame orchideeën nu gelukkig leschermd 'Mooiste bloemen van de wereld' bloeien ook in Christoffelpark. "Amigoe". Curaçao, 20-08-1994, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:p023</ref> Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su fragrancia fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di Brassavola nodosa ta adaptá specifikamente pa polinisashon pa barbulet di anochi. Su fragancia fuerte, cu ta kontené sustansianan manera linalool i benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí. == Presensia den Caribe Hulandes == Riba e islanan ABC, e mata ta ser considerá un parti importante di flora local nativo. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|Parke nacional Christoffel]]. Na Aruba, e ta presente den [[Parke Nacional Arikok]]. Den algun comunidad, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un mata silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente facil pa cultiva. E ta resisti periodonan di secura y ta crece miho ora su raisnan por coy aire liber, por ehempel riba palo of plachi. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ 7cpfumv6ut4vh0r16dp6qfudartrwah 189577 189576 2026-05-02T09:52:06Z Caribiana 8320 189577 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * pending: [[Melocactus stramineus]] - [[Sargassum]] - [[Philocereus lanuginosus]] - [[Supi]] - [[Palo di Boneiro]] - [[Druif]] - [[Agave rutteniae]] - [[Coral]] - [[Cadushi di colebra]] * Aruba: De vier mangrovesoorten''[[Fofoti|Conocarpus erectus]]'' (fofoti), ''[[Laguncularia racemosa]]'' (mangel blanco), ''[[Rhizophora mangel]] (mangel tam), ''[[Avicennia germinans]] (mangel preto) die beschermd zijn conform “Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna AB 2017 nr. 48” in de natuur (“natuur en landschap zone”) en in beschermde gebieden (“natuurreservaten”) mogen niet gesnoeid worden zonder een ontheffingsvergunning van de Minister van Natuur. -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Orkidia di mondi | alias = Orkidia blanco | imagen = Brassavola nodosa Orchi 03.jpg | descripcion = ''Brassavola nodosa'' na flor. | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Orchidaceae'' | genero = ''Brassavola'' | especie = '''''B. nodosa''''' | autor = Lindl. | fecha = | sinonimo = }} '''Orkidia di mondi''' (''Brassavola nodosa'') ta un [[espesie|especie]] di orkidia cu ta crece riba palo of baranca. E ta pertenece na e famia Orchidaceae y a wordo describi pa prome biaha door di John Lindley (1799-1865). Den [[Papiamentu|Papiamento]], e orkidia aki ta conoci como:<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189834 Brassavola nodosa''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> *“orkidia di mondi” na [[Aruba]] *“orkidia blanku” na [[Kòrsou|Corsou]] Segun Sociedad Arubano de Orkideologia e especie ta reconoce como e Orkidia Nacional Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Orchideeën-tentoonstelling. "Amigoe". Curaçao, 22-10-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644681:mpeg21:p005}}</ref> E tambe ta conoci internacionalmente como ''lady of the night'', pa motibo cu su flor ta laga un holor dushi, tipo "citrus", specialmente den anochi. == Descripcion == ''Brassavola nodosa'' ta un orkidia chikí pero fuerte, cu pseudobulbonan largo y smal (6 te 30 cm). Cada pseudobulbo ta produci un solo bladchi karnoso, di color gris-berde, cu ta adaptá bon na clima seco y variable. E flor ta grandi y elegante, generalmente blanco of blanco-berde, cu petalo fini y largo. E parti mas yamativo ta e lip (''labellum''), cu ta hancho y hopi biaha tin marca color pus púrpura òf kòrá den su parti interno. E especie ta florea mas tanto den temporada di awacero.<ref>{{citeer web|titel=NATUUR EN MILIEU Zeldzame orchideeën nu gelukkig leschermd 'Mooiste bloemen van de wereld' bloeien ook in Christoffelpark. "Amigoe". Curaçao, 20-08-1994, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 02-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:p023}}</ref> Un di e caracteristicanan mas special di e mata ta su fragrancia fuerte den anochi, cu ta atrae barbulet di anochi pa polinisacion. Esaki ta tipico pa orkidianan cu ta depende di bestianan di anochi. ==Distribucion y habitat == E especie ta presente for di Mexico, den Mesoamérica, e Karibe i te na nort di Suramérica (inkluyendo Colombia i Venezuela). E espesie ta distribuí ampliamente den [[México|Mexico]], Mesoamérica, Karibe y nort di Suramérica, incluyendo Colombia y Venezuela. Den e [[islanan ABC]], Aruba, Curaçao i [[Boneiru|Boneiro]], e ta un di e poco orkidianan nativo y adaptá na clima árido di e islanan. Na Boneiro, por top’é no solamente riba palunan, pero tambe riba kadushi. E mata por crece como epifita (riba palu) of como litofita (riba piedra, baranca). == Ekologia == E flor di ''B. nodosa'' ta adaptá specifikamente pa polinisacion pa barbulet di anochi. Su fragancia fuerte, cu ta contene sustansianan manera linalool y benzoato, ta bira mas intenso ora anochi. Maske esaki, durante dia e flor por keda bishitá tambe pa kolibrí (''Mellisuga helenae''). == Presencia den Caribe Hulandes == Riba e islanan ABC, e mata ta ser considerá un parti importante di flora local nativo. Na Bonaire, e ta konosí komo orkidia di mondi i ta krese den naturalesa. Na Curaçao, e “orkidia blanku” por haña den lugánan manera [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|Parke nacional Christoffel]]. Na Aruba, e ta presente den [[Parke Nacional Arikok]]. Den algun comunidad, tambe ta referí na dje komo un orkidia di mondi, pa indiká ku e ta un mata silvestre. == Historia == Na 1698, ''Brassavola nodosa'' a bira e promé orkidia tropikal ku a wòrdu hibá for di Curaçao pa Nederland. For di ei, botaniko a kuminsá kultivá e planta, loke a kontribuí na popularidat mundial di orkidianan . == Amenasa y proteccion == Den añanan reciente, cantidad di ''Brassavola nodosa'' den naturalesa a baha. Un di e kousanan prinsipal ta ku hende ta kita e plantanan sali di mondi pa usa nan komo planta di kas òf den hardin. Pa e motibu ei, den algun parti di e caribe Hulandes e especie ta considera protegí. == Cultivacion == E orkidia aki ta relativamente facil pa cultiva. E ta resisti periodonan di secura y ta crece miho ora su raisnan por coy aire liber, por ehempel riba palo of plachi. {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Pal'i Siya Cora | alias = | imagen = | descripcion = '''' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Magnoliopsida'' | orden = ''Sapindales'' | famia = '' Burseraceae'' | genero = '''Bursera''' | autor = Engl. | fecha = | sinonimo = }} '''Pal'i Siya Cora''' (''Bursera karsteniana'') [ 1 ] ta un espesie di mata dikotiledóno deskribí pa Adolf Engler. Bursera karsteniana ta pertenesé na e género Bursera i e famia Burseraceae. [ 2 ] [ 3 ] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Papiamento name Pal'i Siya Cora (Aruba) Papiamento name Palu di Sia Kòrá (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Palu di Sia Dushi (Curaçao) Papiamento name Palu di sia blanku Valid name Bursera karsteniana Engl. ----------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = | fecha = | sinonimo = }} '''Manzanilla''' (''Hippomane mancinella'') ta un palu/mata sumamente venenoso den e famia di spurge (Euphorbiaceae). E ta komun den Sentro Amérika i Karibe, inkluyendo Kòrsou, Boneiru, i Aruba. E nòmber manzanilla ta nifiká “apel chikitu” na spañó; e ta debe e nòmber aki na e aparensia di su fruta. -- palunan di Mansaliña. Ounke ku kasi tur kaminda ku tin e palunan aki na Westpunt tin bòrchinan indikando ku ta trata di fruta venenoso, <ref>https://vigilantekorsou.news/turista-ta-kome-mansalina-bira-basta-malu/</ref> ------------ '''''Agave sisalana''''' (antes ''agave rigida var. sisalana'') ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]] cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1838 pa e medico y botanista Mericano Henry Perrine (1797-1840).<ref>{{Citeer boek|paginas=24-25|auteur=Bart A de Boer|jaar=1996|uitgever=Curaçao : Stichting Dierenbescherming Curaçao|plaats=Curaçao|hoofdstukurl=https://archive.org/details/nosmataipalunanc0000debo/page/24/mode/1up?q=kukuisa|hoofdstuk=Pita, Kuk'i indjan, Kukuisa|titel=Nos mata-i palunan : Curaçao, Bonaire, Aruba}}</ref> E ta un mata di fibra importante. == Distribucion natural y cultivacion mundial == E especie ta nativo di peninsula di Yucatan na [[México|Mexico]], caminda e ta conoci localmente como ''henequén''.<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> E nomber “sisalana” ta bini di Sisal, un pueblo na costa di Yucatan for di unda e fibra tabata wordo exporta mundialmente. E especie ta crece den suelo semi-arido. Pa mas di 8.000 aña, e pueblonan Azteca y Maya di Mexico ta uza e fibranan di ''A. sisalana'' pa traha hilo, cuerde, tela simpel y reda di piska.<ref>https://web.archive.org/web/20151122011519/http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914 Sisal fibers are most commonly used for ropes and cords.], bergianska.se (22 di april 2014)</ref> Na principio di [[siglo 20]], e especie a wordo introduci den hopi pais tropical y subtropical, entre otro, Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], [[Israel]], Florida y Caribe. Despues e cultivo a bira importante na [[Brasil|Brazil]], [[Tanzania]] y [[Kenia]], cu awendia ta e paisnan productor y exportador mas grandi di sisal na mundo.<ref>[https://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/ Sisal], FAO</ref> == Descripcion == E ta un especie monocarpico: e mata ta floria solamente un biaha den nan bida y despues ta muri. E tin un stam di 40-100 cm; rozet di 1.5 pa 2 m di diameter, cu rama. E blachinan ta largo, 60-150 cm di largura y 2.5-9 cm di hanchura, normalmente di color berde briyante. Su randnan tin poco djente chikito y su lomba ta maron scur te na e punta. E flor, di color berde-geel, ta aparece riba un stengel halto di 5–6 meter cu hopi ramo. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-,15 (-25), den e mitar ariba di e scape. E flor ta 4-6.5 cm, color berde-geel. E mata ta monocárpico, ku ta nifiká ku el a floria solamente un biaha den su bida, despues di kua el ta muri. E tin un stam di 40–100 cm y un rozet di 1.5–2 m di diámetro. Blachinan ta largo, ensiforme, 60–150 cm di longitud y 2.5–9 cm di ancho, di koló bèrdè briante, a bes ku un tinu glaucoso. Margenan ta casi sin djente, ku lomba maron escuro den e punta. E flor, di koló berde-hel, ta aparesé den un panikla alto di 5–6 meter ku hopi ramita y bulbil (pequeño brot). == Uzo == E cultivo di ''A. sisalana'' ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo procesa specialmente pa traha cuerde, cabuya, saco, tela y mat. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> E kultivo di A. sisalana ta dirigí principalmente na e produccion di fibra natural for di e blachinan. Despues di korta, nan ta pasa e blachinan den makina di decorticacion pa separá e fibra for di e pulpa. Na promedio, 1.000 blachi ta duna rond di 18 kilogram di fibra sekó.[3] E fibra ta fuerte, duradero y resistí agua salá, y por eso ta uza pa traha cuerde, cabuya, saco, tapete, y material di amarra pa barko. Den siglo 20, sisal tabata un di e produkto agrikultural mas eksportá den hopi pais tropikal, antes ku fibra sintétiko substituí gran parti di su uzo industrial. == Cultivo den Caribe Hulandes == Rond di comienso di siglo 20 ''A. sisalana'' a wordo introduci na e [[islanan ABC]]. Aki e especie tabata crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Na [[Kòrsou|Corsou]] tabata yama e especie 'huncu' y na Aruba 'cucuisa'. Sinembargo den uso general, e palabra cucuisa tabata referi na e mata ''[[A. karatto]]''.[7] Na [[Kòrsou|Corsou]], el a bira un cultura agriculo nobo. Na plantashi Mount Pleasant cu un superficie di 200 hectar na Malpais,<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di e especie pa prona Aruba duccion di sisal y hasta a establece un fabrica ekipa cu machin. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Na Aruba, e parti abou blanco di e blachinan di ''A. sisalana'' tabata wordo fermenta cu rom blanco puro y uza como ingrediente pa traha likeur di [[cucui]].<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Antepasadonan tabata referi na e especie como cucuisa, mientras tabata comun tambe pa uza cucuisa pa indica e especie ''A. karatto''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> -- Rond di kuminsamentu di siglo 20, Agave sisalana a wòrdu introducí den e islanan ABC. E mata a demonstra ku e ta prosperá bon den suelo di kalichi. Na Curaçao, e kultivo di sisal a bira un eksperimento agrikultural nobo. Na plantashi Mount Pleasant na Malpais, ku un superficie di 200 hectar, tabatin un fabríka ku makina pa prosesá fibra.[4] Sinembargo, e produccion no a resultá rentabel y eventualmente a para despues di algun aña.[5][3] Na Aruba, e parti blanco di bou di e blachinan tabata fermentá ku rom blanco y sirbí komo ingrediente pa traha likeur di cucui.[6] Den uso popular, e mata tabata yama cucuisa, i den algun lugá tabata meskla ku e nomber di Agave karatto.[7] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] ------ Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna[1] -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Nomber == E nomber di e especie ta referí na e ciudad portuario di Sisal na e costa nort di Yucatan, [[México|Mexico]].<ref>Sterling Evans: ''Dependent Harvests: Grain Production on the American and Canadian Plains and the Double Dependency with Mexico, 1880–1950''. In: ''Agricultural History''. Band 80, Nummer 1, 2006, S. 40, {{JSTOR|3745103}}.</ref> Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen. ---- E orígen eksakto di e espesie aki no ta konosí. El a wNa cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] E por a originá den e provinsia mehikano di Chiapas.<ref name="FM">''Flora Mesoamericana''. ([{{Tropicos|ID=50183169|WissName=Agave sisalana|ProjektID=3|Linktext=nein}} online]), Zugriff am 26. Juni 2008.</ref> E mata ta nativo di Yucatán, Mexico, i a risibí su nòmber pasobra e haf for di kua e tabata manda pa mundu ta yama Sisal. Durante e tempu di flor di e agroindustria henequen na Yucatán, e haf aki tabata e haf prinsipal, awor remplasá pa e haf di Progreso. Na Yucatán i Mexico, e ta wòrdu yamá henequen, ounke e por ta diferente variedat tambe (Agave sisalana i Agave fourcroydes). El a kontribuí na e gran rikesa di Yucatán i su kapital, Mérida, den e promé añanan di siglo 20, ounke e rikesa aki tabata konsentrá den algun famia. Na cuminsamentu di [[siglo 20]], e cultivo a wordo introduci tambe pa Florida, Caribe incluso [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Corsou]], Israel y algun pais africano, manera Kenia y Tanzania. Finalmente, cultivo a wòrdu establesé na Brazil, cu aktualmente ta e produktor i eksportadó di mas grandi na mundu.[3] ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. Te ku 8.000 aña pasá, e Aztekanan i Mayanonan tabata usa e fibranan di e mata di sisal pa traha hilo, kòrda, tela simpel i reda di piska. [ 2 ] == Descripcion == E ta un espesie monokarpiko; ku stam di 40-100 cm òf acaule; rosetanan di 1.5 pa 2 m di diameter, ku rama. Blachinan 60-150 x 2.5 pa 5 (-9) cm, ensiforme, e hóben glaukoso, ku poko djente chikitu, normalmente bèrdè briante i sin djente na madures; lomba 2-2.5 cm, kóniko pa subulado, maron skur, no-dekurente, algu ranura na e base, rondoná na e superfisie superior; margennan no ta kachó. Panicle 5-6 m, bulbilifero, brakteado, elipsoide; ramanan 10-15 (-25), den e mitar ariba di e scape. Flornan 4-6.5 cm, berde-hel; tepalnan 17-18 x 5-6 mm, igual, lineal-lanceola; Filamentonan 50-60 mm, hinká riba e mitar di e tubo; anteranan 23-25 ​​mm; ovario 15-25 x 8-9 mm. Kapsula i simia generalmente no ta desaroyá.[2] E palabra ''cucuisa'' (ortografia bieu: kukwisa) a origina for di e likeur di [[cucui]] cu ta uza ''a. sisalana'' como ingrediente.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|titel=Cultura Di Aruba Y Su Tradicion Di Dande|bezochtdatum=2025-04-22|datum=2009-12-30|uitgever=Diario|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190720125623/https://www.diario.aw/2009/12/cultura-di-aruba-y-su-tradicion-di-dande/|archiefdatum=2019-07-20|dodeurl=ja|via=web.archive.org|citaat=Tabatin di nos antepasadonan cu ta usa e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa)}}</ref> Nombernan alternativo ta encera ''huncu'' of ''sisal.''<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463018:mpeg21:a0088|titel=Alcohol|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1966-09-17|uitgever=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|taal=nl|via=delpher.nl}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462793:mpeg21:a0118|titel=SAMBUMBU|bezochtdatum=2025-04-22|auteur=Paul Brenneker|datum=1969-12-20|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij}}</ref> Ademas, ''cucuisa'' tambe por referi na e especie ''agave karatto.''<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349|titel=Agave ''Agave karlatto''|bezochtdatum=2025-04-22|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref> == Distribucion y uzo == ''A. sisalana'' ta originalmente di [[Amérika Sentral|Centro America]], y a wordo introduci, entre otro, na Oost-Africa, [[Sri Lanka]], [[Indonesia]], y [[Israel]]. E cultivo ta dirigi principalmente na obtene fibra for di e blachinan, cu ta wordo uza pa produccion di cabuya. ''A. sisalana'' ta crece miho riba suelo di [[Piedra di kalki|calichi]]. Un promedio di 1.000 blachi ta produci rond di 40 liber (18 kilogram) di fibra.<ref name=":0" /> Antes, na Malpais (plantashi Mount Pleasant),<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280307:mpeg21:a0005|titel=Landbouw|bezochtdatum=2025-04-22|datum=1913-11-15|werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden|uitgever=NV Paulus Drukkerij|via=delpher.nl|citaat=Op de terreinen van de „Eerste Sisal-Cultuur Maatschappij" van de plantage „Malpais" (Mount Pleasant) zijn,}}</ref> [[Kòrsou|Corsou]] tambe tabatin cultivacion di ''A. sisalana'' y hasta a establece un fabrica. Sinembargo, produccion a fracasa y a termina despues di algun tempo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstuk=Plantenbeschrijvingen: Agavaceae|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-PLANTEN-1967/page/46/mode/1up|titel=Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao|auteur=Arnolodo N Broeders|jaar=1967|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|pagina=46}}</ref><ref name=":0" /> Un bebida tradicional Mexicano conoci como ''pulque'' ta wordo extrae for di ''A. sisalana''. Pa logra esaki, e stam di flor ta wordo corta na un cierto haltura, unda e djus ta wordo acumula. E rendimento ta mas o menos 5 pa 6 liter pa dia.<ref name=":0">{{Citeer boek|paginas=127-128|titel=Buniteza den Secura|hoofdstuk=Kalkheuvels|hoofdstukurl=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARNOLDO-SECURA-1969/page/123/mode/1up|jaar=1969|bezochtdatum=2025-04-22|uitgever=Boekhandel St. Augustinus|plaats=Curaçao|auteur=Arnoldo N Broeders}}</ref> {{multiple image | image1 = KITLV A204 - Kweekbedden van sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 35015.tiff | caption1 = Cultivacion di sisal na empresa di Mount Pleasant na Corsou. | image2 = KITLV A204 - Gedroogde sisal op onderneming Mount Pleasant te Curaçao, KITLV 75887.tiff | caption2 = Sisal seco na Mount Pleasant na Corsou | align = center }} {{Appendix}} Tabatin di nos antepasadonan cu ta uza e siguiente ingredientenan pa traha coecoei (cucui): e parti abao blanco di e blachinan di mata di agave (Agave sisalana, tin hende ta yame cucuisa) fermenta cu rom blanco puro y pa e color cora ta uza fruta di tuna<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-12-07/page/n8/mode/1up?q=agave+sisalana Tradicion di dande revisa], BDA (7 di december 2020)</ref> -- Rond di cambio di siglo, sisal a bira e cultura agricola nobo pa e colonia di Curacao. Plantage Mount Pleasance - 200 hectar beplant met agave sisalana voor de sisalcultuur. Eerste twee decennia van 20ste eeuw op Curacao sisalcultuur - met machine -------------- {{Variante |a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = | alias = | imagen = Agave americana R01.jpg | descripcion = ''A. americana'' | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Magnoliophyta'' | clase = ''Liliopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = '''Agave''' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | sinonimo = * ''Bonapartea'' Haw. (1812). * ''Littaea'' Tagl. (1816). * ''Ghiesbreghtia'' Roezl (1861), nom. nud.<ref>Sinónimos en [http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?accepted_id=293559&repSynonym_id=-9998&name_id=293559&status=true Kew]</ref> }} {{multiple image | total_width = 270 | border = infobox | align = right | perrow = 1/2 | image2 = Agave Flor Recortado.jpg | caption2 = Flor ''A. cocui'' | image3 = Cuco di Indjan, Aruba.jpg | caption3 = Cuco di indjan na Aruba | image1 = Ejemplar de Agave americana variedad Marginata en Veracruz, México..jpg | caption1 = ''A. americana var. marginata'' | caption_align = center }} '''''Agave''''' ta un genero di mata [[suculento]], nativo di continente [[Amérika|America]], incluso e region [[Laman Karibe|Caribe]]. En general, tin poco consenso riba cua matanan exactamente ta pertenece na e genero aki, of den cua [[Famia (biologia)|famia]] nan ta keda. E sistema APG II (2003) ta ofrece e posibilidad pa clasifica nan den e famia Agavaceae of Asparagaceae. Den e sistema APG III (2009) e genero a wordo coloca den e subfamia Agavoideae di famia Asparagaceae. E genero a cuminsa diversifica rond di 12 miyon aña pasa, loke a resulta den mas cu 300 especie mundialmente. Mayoria ta nativo di e regionnan seco di [[México|Mexico]]. == Nomber == E genero agave (for di [[griego]] αγαυή, “noble” of “admirabel”) tin hopi nomber comun: pita, cabuya, penca, fique, maguey of mezcal (Mexico). Den Papiamento, nombernan manera cuco di indjan of kuko di indjan, pita y cucuisa ta referi tanto na e genero como na cierto especie presente na [[islanan ABC]]. == Descripcion == Agave tin blachi diki y carnioso cu ta acumula humedad, hopi biaha cu spina na banda y cu ta caba den un punta skerpi. E ta crece relativamente lento, generalmente ta tarda 8-10 aña pa yega madurez. E ta floria solamente despues di hopi aña. Na momento di floria, un stam hopi largo (relativo na e mata) ta sali for di e rozet di blachi y na su punta ta habri un gran cantidad di flor chikito. E ta reproduci principalmente vegetativamente via cortamento di rais. Mayoria di e especie di agave ta monocarpico: nan ta floria solamente un biaha den nan bida y despues nan ta muri. Algun especie ta keda basta chikito, pero e especienan mas grandi, cu ta inclui e especie conoci ''A. americana'', por crece varios meter halto y hancho. E especie aki a wordo introduci na [[Oropa|Europa]] meymey di [[siglo 16]] y awor ta wordo haya den henter [[Laman Mediteráneo|region di Lama Mediteraneo]]. Un especie cu ta crece chikito ta ''A. parviflora''. == Uzo == Agave ta un fuente importante di fibra y materia prima pa cuminda of bebida. Entre su uzonan mas conoci ta: * fibra di blachi, uza den hilo pa paña, hamaca y empaketa; * siroop di agave; * bebida fermenta manera aguamiel y "pulque" (bebida nacional di Mexico); * bebida alcoholico manera mezcal, tequila y likeur di [[cucui]]. == Caribe Hulandes == Riba e islanan [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] tin diferente especie di agave, tanto nativo como naturalisa. Historicamente nan a sirbi pa produccion di fibra (pa cuerde, cabuya y hamaca), como mata ornamental, y como parti permanente di e paisahe arido. Riba e [[islanan ABC]] hopi especie ta forma parti di e vegetacion natural, mientras cu riba e [[Islariba|islanan SSS]] nan ta mas bien introduci pa decoracion. Esunnan mas comun ta: {| class="wikitable sortable" width = "95%" ! !! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | [[File:Agave July 2011-1.jpg|125px]] ||''A. americana'' || introduci, naturalisa || Aruba, Bonaire, Corsou, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Usualmente mata ornamental y di trankera; originalmente di Mexico. Fuente importante di fibra tradicional. |- | [[File:Lanzarote - Agave angustifolia.jpg|125px]] ||''A. angustifolia'' || introduci || Prinsipalmente islanan SSS, cultiva tambe den hardinnan na islanan ABC || Especie ornamental pa paisahe y hardin di hotel; no nativo. |- | ||''[[Cuco di indjan|A. arubensis]]'' <br>(cuco di indjan) || endemico || Aruba || Taxonomia bou discusion; hopi biaha trata como un variedad di ''A. cocui''. |- | || ''[[Agave boldinghiana|A. boldinghiana]]'' || nativo || Boneiro, Corsou || Describi originalmente pa I. Boldingh (1913) como parti di e flora nativo. |- | [[File:Agavecocui.jpg|125px]] ||''A. cocui'' || nativo || Aruba, Boneiro, Corsou || Nativo na region nort di Sur America; vegetacion natural riba islanan ABC. Tradicionalmente uza pa traha fibra y pa distilacion. |- | [[File:Agave karatto (7066206767).jpg|125px]] ||''A. karatto''<br>(cucuisa of pita di trankera) || || introduci:Aruba, Boneiro, Corsou; nativo: Sint Maarten, Sint Eustatius, Saba || Distribuí naturalmente den [[Antia Menor]]; tambe uza como trankera ornamental. |- | || ''[[Agave rutteniae|A. rutteniae]]'' || endemico || Aruba || Describi como especie separa endemico di Aruba. |- | [[File:Agave sisalana MS4043.JPG|125px]] ||''A. sisalana'' || introduci, parcialmente naturalisa || Aruba, Corsou || Introduci pa cultivo di fibra den siglo 19-20. Algun rastro di plantacion ainda ta presente. |- | [[File:Agave vivipara - 98.jpg|125px]] || ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'' || nativo || Aruba, Corsou || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou. |- |} == Referencia == * Boldingh, I. (1913). Flora van Curaçao, Aruba en Bonaire. Leiden: E.J. Brill. * Stoffers, A.L. (1956). “The vegetation of the Netherlands Antilles, I. The vegetation of the island of Curaçao.” Studies on the Flora of Curaçao and other Caribbean Islands 1: 1–142. * Stoffers, A.L. (1963). The vegetation of the Netherlands Antilles. Uitgaven Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen, No. 41. Utrecht: Brill. * Stoffers, A.L. & Lindeman, J.C. (1970). Flora of the Netherlands Antilles, Vol. II. Utrecht: Uitgaven van de Natuurwetenschappelijke Studiekring voor Suriname en de Nederlandse Antillen. * Howard, R.A. (1979–1989). Flora of the Lesser Antilles, Vols. 1–6. Jamaica Plain: Arnold Arboretum, Harvard University. * Brederoo, J. (2008). Planten van de Nederlandse Antillen. Amsterdam: KIT Publishers. * Acevedo-Rodríguez, P. & Strong, M.T. (2005). “Monocotyledons and gymnosperms of Puerto Rico and the Virgin Islands.” Contributions from the United States National Herbarium 52: 1–415. [[:Kategoria:Flora]] --- {| class="wikitable sortable" ! Especie !! Status !! Distribucion !! Nota |- | ''Agave cocui'' Trelease || Nativo || Aruba, Boneiru, Curaçao || Nativo di Venezuela i Colombia, tambe keda natural den ABC. Importante pa fibra i bebida “cocuy”. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Posibel endémico (Aruba) || Aruba || Deskribí komo endémico pa Aruba, pero hopi biaha konsiderá un forma di ''A. cocui''. Rekonosé lokalmente manera un tipo apart. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introducí, naturalisá || Aruba, Boneiru, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental i mata di sera. Lokalmente yamá “pita”. Usá pa fibra i cerca natural. |- | ''Agave sisalana'' (Sisal) || Introducí, parcialmente naturalisá || Aruba, Curaçao || Introducí den siglo 19–20 pa plantashon di fibra. Algun restonan todavía por wordo haña. |- | ''Agave angustifolia'' i híbrido ornamentalnan || Introducí (ornamental) || Principalmente SSS, tambe na jardin den ABC || Usá den jardin i hotel. No nativo. |- | ''Agave boldinghiana'' Trelease || Endémico (St. Eustatius, St. Kitts-Nevis) || No presente natural den islanan hulandés, solamente raportá den literatura || Den pasado a wordo nombra pa Boneiru, pero segun herbarium modern esaki ta un konfushon. |- | ''Agave rutteniae'' Trelease || Nomber antiguan (sinónimo di ''A. cocui'') || Aruba || Usá den literatura bieu. Ta referí den fondo na e mesun poblashon ku ''A. cocui''. |- | ''Agave vivipara'' L. (nomber antiguan) || Malaplika / sinonimia || Curaçao (reporta histórico) || E nomber aki a wordo usa den siglo 19 pa agave ornamental na Corsou, pero ta referí den fondo na ''A. angustifolia'' òf otro ornamental. |} --------- No, Agave rutteniae is not another name for Agave cocui; they are distinct species. Research from the Netherlands West Indies indicates that A. cocui is a different species from A. rutteniae, with A. cocui having a different shape and size. Agave rutteniae is a species found in Aruba that differs from the more common A. vivipara in its "generative parts," according to a publication from Natuurtijdschriften. Agave cocui is a species that is occasionally found in Curaçao and Bonaire and was likely introduced from the coast of Venezuela. It is noted to differ in both shape and size from A. rutteniae and other related species. Agave arubensis: Esaki ta un especie cu ta wordo haya na Aruba, cu ta diferencia di esun comun A. vivipara den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo. Aunke A. arubensis estrechamente relashoná ta un espesie distinto for di A. vivipara. --- In the **Dutch Caribbean** (Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius, and Sint Maarten), several **Agave species** occur, both native and naturalized. They were historically important for fiber production, ornamentals, and also became part of the dry island landscapes. The most common ones are: **Native / Naturalized Agave species** * **Agave cocui** (sometimes referred to as *Agave cocui Trelease*) * Native to northern South America (Venezuela, Colombia). * Naturalized on the ABC islands (Aruba, Bonaire, Curaçao). * Traditionally used for fiber and to distill drinks similar to mezcal. * **Agave cocui var. arubensis / Agave arubensis** (disputed classification) * Mentioned in older botanical works as a form endemic to Aruba. * Modern taxonomy tends to treat it as a synonym or local variety of *Agave cocui*. * **Agave americana** (century plant, “pita” or “maguey”) * Widely naturalized across the Caribbean, including the ABC islands. * Originally from Mexico, introduced for ornamental and fiber uses. * Common in dry scrub vegetation and as a living fence. * **Agave sisalana** (sisal) * Introduced for fiber production in many Caribbean islands. * Grown on a limited scale in Curaçao and Aruba in the 19th–20th centuries. * Still occasionally found naturalized. **Cultural and local importance** * On **Aruba, Curaçao, and Bonaire**, agaves are strongly linked to traditional rural life. The word **“pita”** is often used locally to refer to *Agave americana* and related species. * Fibers from the leaves were once used for ropes, hammocks, fishing nets, and household purposes. * Decorative use remains important; agaves are part of xerophytic gardens and the natural dryland vegetation. **Summary**: The **most common agaves** in the Dutch Caribbean are **Agave cocui** (with a debated Aruba variety), **Agave americana** (very widespread), and **Agave sisalana** (introduced for fiber). They are especially characteristic of the **ABC islands**, where they became part of both the naturalized flora and traditional culture. {| class="wikitable sortable" ! Species !! Status in Dutch Caribbean !! Distribution (Islands) !! Notes |- | ''Agave cocui'' Trelease || Native || Aruba, Bonaire, Curaçao || Native to northern South America; occurs naturally on the ABC islands. Traditionally used for fiber and sometimes distillation. |- | ''Agave arubensis'' (disputed taxon) || Possibly endemic (Aruba) || Aruba || Described as endemic to Aruba; often treated as a variety of ''Agave cocui''. Locally recognized form. |- | ''Agave americana'' (Century plant) || Introduced, naturalized || Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, St. Eustatius, St. Maarten || Widespread ornamental and hedge plant; originally from Mexico. Locally called "pita." Important source of traditional fiber. |- | ''[[Cucuisa|Agave sisalana]]'' (Sisal) || Introduced, partly naturalized || Aruba, Curaçao || Introduced for fiber cultivation in the 19th–20th centuries. Some remnants still present. |- | ''Agave angustifolia'' and other ornamental species || Introduced (ornamental) || Mainly SSS islands, also cultivated in gardens on ABC islands || Garden and hotel landscaping species; not native. |} ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave cocui | alias = | imagen = Agavecocui.jpg | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. cocui | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave cocui''' ta un [[espesie|especie]] di pita of cuco di indjan (agave), cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae. sv.wiki: Agave cocui [ 1 ] is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave cocui is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] de.wiki:Cocui di agave ta krese den rosetanan individual. Su blachinan konkavo inicialmente glaukoso, ampliamente lanceolá, ku ranura, profundamente i tin bia arku pronto ta bira bèrdè i briante. Nan ta skerpi punta òf un poko koniko. E blachi di blachi ta 100 pa 120 centimeter (rara vez 80 pa 140 centimeter) largo y mas o menos 30 centimeter hancho. E rand di e blachi ta konkávo. Na e margen aki tin djentenan marginal kòrá-kastanja-bruin, di 2.5 pa 6 milimeter largu, ku por lo general ta 1 pa 2 sentimeter for di otro. E djentenan marginal ta generalmente kurvá bai ariba serka di e punta di e blachi i bai abou den direkshon di e base di e blachi. Nan ta triangular konik òf ta surgi for di un base den forma di kresente riba proyekshonnan bèrdè òf ku ta bira duru den transkurso di tempu. E lomba terminal di tres rand kòrá-bruin, liso, kóniko ta snuif poko bou di su sentro i tin randnan ku ta bira paden den direkshon di e base. E ta 12 pa 20 milimeter (rara bes 10 pa 30 milimeter) largu. E lomba terminal, ku ta kore bai abou, ta hinka den e tehido di blachi bèrdè na e parti patras. ----------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Agave vivipara | alias = | imagen = Starr 071024-0211 Agave vivipara.jpg | descripcion = | status = EN ? | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 | species = A. vivipara | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = * ''A. augustifolia'' }} '''Agave vivipara''' (tambe ''A. augustifolia'') ta un [[espesie|especie]] di mata di e [[Famia (biologia)|famia]] di Asparagaceae. == Etimologia == Papiamento name Kuki di Indjan (Bonaire, Curaçao) Papiamento name Tekla (Curaçao) Papiamento name Cuco di Indjan (Aruba) Valid name Agave vivipara L. Synonym Agave angustifolia Haw. == Distribucion == , nativo di Amérika Sentral. [ 2 ] Endemico na Islanan ABC. de.wiki:It is the most widespread species in the subfamily Agaveaceae ( Agavoideae ) . == Deskripshon == E ta un espesie chikí. E tin blachinan punta, bèrdè skur ku un liña blanku fini kantu di e margen. Konservashon E Lista Kòrá di IUCN ta klasifiká Agave vivipara komo un espesie vulnerabel. [ 1 ] Usonan E ta wòrdu usá pa produsí mescal (un likor mehikano) [ 3 ] , i tambe komo un mata ornamental. Agave vivipara L. is a plant ofthe Asparagaceae family , native to Central America . [ 2 ] Description It is a small species. It has pointed, dark green leaves with a thin white line along the margin. Conservation The IUCN Red List classifies Agave vivipara as a vulnerable species . [ 1 ] Uses It is used to produce mescal (a Mexican liquor) [ 3 ] , and also as an ornamental plant. --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = c | tipo = mata | nomber = Agave boldinghiana/A. vivipara interchangeable | alias = | imagen = | descripcion = | status = | reino = ''[[Mata|Plantae]]'' | division= ''Tracheophyta'' | clase = ''Spermatopsida'' | orden = ''Asparagales'' | famia = ''Asparagaceae'' | genero = ''Agave'' | autor = Trel. | fecha = 1913 | species = A. boldinghiana | imagen2 = | descripcion2= | sinonimo = }} '''Agave boldinghiana''' [ 1 ] Agave boldinghiana [1] ta un [[espesie]] di mata di asparagus deskribí pa William Trelease. Agave boldinghiana ta den e género Agave i e famia Asparagaceae. [2] [3] No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida. [ 2 ] Agave boldinghiana is widespread on the Leeward Islands of Aruba , Bonaire and Curaçao . The first description by William Trelease was published in 1913. [ 1 ] * endemico na Korsou i Boneiru sv.wiki: is a species of asparagus plant described by William Trelease . Agave boldinghiana is in the genus Agave and the family Asparagaceae . [ 2 ] [ 3 ] No subspecies are listed in the Catalogue of Life . [ 2 ] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] [[:Kategoria:Mata endemico di Aruba]] ------------ {{Taxobox| variante = a | tipo=mata | status = LC | fuente status = 2011 | nomber = ''Melocactus stramineus'' | imagen= | descripcion=''Melocactus stramineus'' | reino= [[Matanan|Plantae]] | division= [[Embryophyta]] | clase= [[Spermatopsida]] | orden= [[Caryophyllales]] | famia= [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | taxon= [[Espesie|Especie]] | c-nomber= ''Melocactus stramineus'' | autor= Suringar | fecha= 1886 | imagen2= | descripcion2 = |sinonimo= }} '''Melocactus stramineus''' ta un [[espesie|especie]] di mata cu flor di e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae. E nomber specifico stramineus ta bini di [[Latin]], cu ta nifica ‘geel-straw’ (straw yellow), i ta referí na e spina di e especie. [ 1 ] El a wordo describi na 1886 pa e botanico Hulandes Willem Frederik Reinier Suringar. [ 2 ] espesie di datu di e género Melocactus ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.?? == Descripcion == ''M. stramineus'' ta crece cu brote mediano pa bèrdè skur pa gris- glaukoso, sfériko te kòrtiku silíndriko deprimí ku ta yega haltura di 15 pa 18 sentimeter ku diameternan di 9.5 pa 25 centimeter. Tin dies pa 18 ribchi ku rand un poko skèrpi, rekto òf un poko tuberkulá. E spina gris òf kòrá-bruin pa maron tin bia ta bira pretu ku edat. Apenas nan ta distinguibel den spinanan sentral i radial. E un pa kuater spina sentral ta 3 pa 4 sentimeter largu. E sinku pa diesdos spina radial ta 3 pa 4.5 sentimeter largu. Esunnan mas abou di esakinan ta esunnan mas largu. E cephalium, ku ta konsistí di numeroso borchi kòrá briante te kòrá-bruin, ta krese te 12.7 sentimeter haltu i tin un diameter di 8 centimeter. E ta por lo ménos mes hanchu ku mitar di e diameter di e mata. E flornan, cu ta sali for di e sefalio, tin un diameter di 1 pa 1.4 cm. E frutanan cora-magenta ta 3 pa 3.4 cm largu. == Distribucion == E especie ta hopi plama na [[Aruba]]. E espesie ta lista komo “ Peliger di Extinshon (EN) ” riba e Lista Kòrá di Especienan Menasá di IUCN. [ 4 ] No tin subespecie registra den "Catalogue of Life".[5] == Mira tambe == * [[Matanan protehi na Aruba]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Aruba]] Melocactus stramineus is widespread in Aruba . It was first described in 1886 by Willem Frederik Reinier Suringar . [ 2 ] A nomenclatural synonym is Melocactus macracanthos subsp. stramineus (Suringar) Guiggi (2010). [ 3 ] The species is listed as “ Endangered (EN) ” on the IUCN Red List of Threatened Species . [ 4 ] -------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[:Kategoria:Flora]] [[:Kategoria:Islanan ABC]] ----------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Karawara | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = | clase = | orden = | famia = ''[[]]'' | genero = ''Cordia'' | subfamia = ''[[]]'' | autor = Roem. & Schult. | fecha = | species = | imagen2= | descripcion2= | sinonimo = Cordia dentata Poir. }} '''''Cordia alba''''', tambe konosí komo carawara, ta un [[espesie|especie]] di palo di blachi di e género Cordia den e [[Famia (biologia)|famia]] di Boraginaceae. == Distribucion y habitat == E espesie ta nativo di Sentro Amérika, incluso na Aruba, Boneiro y Corsou. E ta wòrdu hañá na Sentro Amérika i algun pais Sur Amérika, spesialmente den áreanan seku òf resientemente inundá. E ta hopi popular den e ciudad di Barranquilla, Colombia. == Etimologia == Na Spaño e ta conoci bou di nomber uvita of tigüilote. Den Papiamento e tin un variedad di nomber: cawara, cawara di mondi of cawara blanco (Aruba); kohara di mondi, koahara of koahari (Boneiro) y karawara, karawara di mondi of karawara blanku (Corsou).<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189499&cat=163 Cordia Alba</ref> Na Corsou tambe ta referi na dje como [[Palu di funchi|palu funchi]], cu ta un herment traha cu palo di ''C. alba''. ==Deskripshon == == Uzo == E ta wòrdu usá komo un fuente di kuminda, i debí na e kalidat di su palu, e por wòrdu usá pa traha hopi opheto. * [[Palu di Funchi]] * Limonada boneriano Un fruta hopi konosí na Boneiru ta kohara (koara). Na Kòrsou e ta konosí komo karawara. Su nòmber sientífi ko ta ''Cordia alba R.'' E fruta di kohara ta komibel na momentu ku e hecha. Ku e frutanan sa traha ántes un bebida yamá washimbé. Tabata laga nan fermentá. Ménos konosí ta uso di e fl ornan di kohara pa traha un bebida pa freska. Djis laga nan trèk den awa. Ingrid Mercelina a purba. Dushi. Pero no mester laga e bebida aki keda mas ku ún dia den frishidèr. Foto ta mustra Ingrid ku un tròshi di flor di kohara ku el a laga trèk. E konosido kulturista Frans Booi ta yama e bebida aki 'limonada boneriano'. (Bron; Boneriano, 29 september 2020, titel=Limonada boneriano) {{Appendix}} [[:Kategoria:Flora]] --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = ''Pilosocereus lanuginosus'' | alias = breba di pushi (Aruba); kadushi di pushi (Boneiro/Corsou) | exhibi titulo = cursivo | imagen= | descripcion= | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = | clase = [[Tracheophyta]] | orden = [[Poales]] | famia= [[Cactaceae]] | genero = ''Pilosocereus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1753 }} '''''Pilosocereus lanuginosus''''' ta un [[espesie|especie]] di mata den e [[Famia (biologia)|famia]] Cactaceae.[2][3] E prome descripcion a wordo publica na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species plantarum''.[4] == Descripcion == E especie ta crese manera un palo y ta rama for di un solo troncon, alkansando te cu 10 meter di haltura. E brotenan drechi ta inicialmente fuertemente blou, despues ta bira blou-bèrdè y glas y tin un diameter di 6 pa 10 cm. Normalmente tin 9 pa 13 ribchi, cu tin ranuranan transversal. Esun ku tabata pretu na promé instante cu spina còrá despues ta bira gris of geel. Algun spina central ta claramente mas largo cu otro y ta dirigi pabou. Un 9 pa 15 spina radial ta 10 pa 20 mm largo. E parti di flor di e brote ta cla i ta consisti di dos pa tres ribchi. For di e areolnan ta sali spina y un lana blanco pa maron cla, 2 pa 3 cm largo. E flornan blanco den forma di klok ta 6 pa 7.5 cm largo y por yega un diameter di te cu 4 cm. E frutanan lila-cora ta sferico y plat. Nan por crese te na un diameter di 3 pa 3.5 cm y tin un carne masomenos color lila. == Distribucion == Pilosocereus lanuginosus ta presente den Caribe y den e parti nort di continente [[Sur Amérika|Sur America]]. E ta un especie nativo riba e [[islanan ABC]]. E ta wordo yama kadushi (di) pushi na [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]] y breba di pushi na [[Aruba]], unda e especie tambe ta proteha pa ley. Otro nombernan uza ta cadushi Spaño, foño y funfun.[5] == Etimologia y taxonomia == Ronald Stewart Byles y Gordon Douglas Rowley a clasifica e especie den e genero ''Pilosocereus'' na 1957.[6] E epíteto specifico ''lanuginosus'' ta nifica ‘pelu di lana, lana cortico, suave’. No tin subespecie riba lista den e Katalogo di Bida.[7] --------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Sargassum }} '''Sargassum''' ta un genero di algae maron marino. E nomber científiko di e género a wòrdu publiká na 1820 pa Carl Adolph Agardh.[1] E tipo di espesie di e género ta Fucus baccifer (Turner) C. Agardh, ku awor ta wòrdu konsiderá un sinónimo di Sargassum natans (Linnaeus) Gaillon. Segun Strasburger, e género ta kontené mas o ménos 250 espesie. Den e database di Algae tin no menos cu 359 nomber di especie cu a wordo acepta. == Descripcion == Varios especie por crece den colonia enorme di algae cu ta bula den kua hopi bestia ta haña nan kas. E tipo di terenonan flotante ei ta hunga un rol como criadero pa varios bestia, manera turtuga di laman jong i piská puffer. Varios especie ta wòrdu uza den e bioindustria pa saca etanol. E tamaño di e alga ta varia entre 10 centimeter i mas ku 2 meter, rara bes a opservá ehemplarnan te ku 16 meter. For di un rizoma den forma di disko òf kóniko, un òf mas taki ta desaroyá den stamnan plat (kauloide), ku por krese entre un i binti sentimeter largu. Tur aña, e brotenan banda aki ta brota di 10 cm pa mas ku 2 meter largu i ta wòrdu basha na fin di e temporada di kresementu. == Distribucion == Sargassum ta plamá rònt mundo den lamannan tropikal i mas kayente. Mayoria espesie ta traha nan nèshi firme banda di kosta (bentiko) (de bes en kuando ramanan kibra por bula den laman). Kantu di kosta, nan ta forma selvanan di Sargassum (selvanan di kelp), ku ta proveé ​​un habitat spesial pa krabnan chikitu, lombrishi i otro bestianan marino. Ta asumí ku un parti signifikante di e produkshon primario di biomasa ta tuma lugá den e mondinan di alga aki. Desde 2011, alga Sargassum a bira cada bes mas comun den Oceano Atlantico, birando un berdadero plaga y na 2018, algun isla a declara estado di emergencia. Na 2019, e tapijt di alga maron, yamá pa investigadónan komo e “Great Atlantic Sargassum Belt”, a alkansá su largura máksimo te awor. E ta ekstendé for di West Afrika te na Karibe i ta konsistí di un kalkulashon di 20 mion ton di yerba di laman. Ta kere ku sobrefertilisashon i e deforestashon di e selva di Amazona ta e kousa. == Etimologia == E género ta inkluí tambe dos espesie puramente pelágiko òf planktóniko (Sargassum natans i Sargassum fluitans). Esakinan ta bula libremente den e awa di superfisie, por ehèmpel den e Laman Sargasso, ku ta haña su nòmber for di e Sargassum. Nan reprodukshon ta tuma lugá solamente vegetativamente dor di e kiebro di e talo. --------------- {{Taxobox | variante = c | tipo = mata | nomber = Palo di Boneiro | imagen = | descripcion = | reino = ''[[Matanan|Plantae]]'' | division = Tracheopyta | clase = | orden = Malpighiales | famia = ''[[Salicaceae]]'' | genero = ''Casearia'' | subfamia = | autor = ([[August Grisebach|Griseb.]]) [[August Grisebach|Griseb.]] ex [[Charles Wright (botanicus)|C.Wright]] | fecha = | species = tremula | imagen2= | descripcion2= }} '''Palo di Boneiro''' (''Casearia tremula'', na [[ingles]]: ''yellowwood'' i [[hulandes]]: ''geelhout'') ta un especie di mata chikito cu ta wordo haya den Caribe y Sur America. E ta un espesie nativo di e [[Islanan ABC]]. Na Boneiru i Aruba e ta wòrdu yamá palu di Bonaire i na Curaçao kenepa spirito.[1] E palu ta produsí frutanan ku ta parse apel chikí. Ora nan ta madurá nan ta bula habri i e simianan ta sali. Promé ku e frutanan kibra habri, e amazona ku ala hel (Amazona barbadensis) por kome nan. Nan no ta adekuá pa konsumo humano. Casearia tremula [1] ta un espesie di mata di willow deskribí pa promé biaha pa August Heinrich Rudolf Grisebach i ku a haña su nòmber aktual pa August Heinrich Rudolf Grisebach i John Wright. Casearia tremula ta parti di e género Casearia i e famia di willow. No tin subespesie lista den e Katalogo di Bida.<ref name = "COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16754869|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> --------- == Mesa di kwihi == Sr. Zacharias Kelly di Savaneta tabata e pionero den trahamento di mesa di kwihi. Despues el a uni su mes na Sr. Jaco Henriquez cu a nace dia 14 di januari 1928, kende tabata traha boto crioyo. Nan tabata traha den un cas cu tabata pertenece originalmente na Francisco Vicente (Chento) Thijsen, casa di Abellona v/d Linden, esta Savaneta 196, net pariba di Sra. Chindy de Kort. Chento, e tempo ey, a ofrece e cas na benta na Sr. Debaristo Thijsen, pero ta Jaco a cumpr'e. Aki Jaco a establece un shop di carpinte.<ref>Adolf (Dufi) Kock, ''Historia di Savaneta'', Interprint Aruba, pag. 78-79</ref> Jaco, e tempo ey, tabata traha pa e contratista Badger den Lago. El a conoce un Americano cu yama MacDonald. Dia MacDonald a termina na Lago, e tabata bisa Jaco cu e kier hiba algo di cultura di Aruba hunto cu ne. Jaco a pensa ta kico e por traha p'e? Un dia e tabata wak un mata di kwihi y el a dicidi di corta e stam y purba traha un mesa pa e regala MacDonald. Den cas di Sili Thijsen cu tabata bou construccion ainda, nan a hiba e troncon. Nan a clab'e pa sigur'e bon y cu un ranza grandi (un zaag grandi cu un hende cada banda ta tene pa corta palo), nan a partie den dos pida. Ora di bay schaaf e, Jaco a dicidi di traha un "chapi" (un pida hero den e forma di e letter "S" mula riba mashin). Riba un motor di 220V, el a pone e chapi na un shaft y asina nan a bin schaaf e palonan. Despues nan a cap e kita tur su mahosnan, coba e bastronan for di e troncon. Pa e pianan, nan a uza palo di wayaca y kwihi. Dos di nos grandinan cu tabata yuda Jaco tabata Nicasio Noguera y Humberto de Cuba. Sr. Juan de Cuba, miho conoci como Juan di Maria, tabata traha cu Jaco y despues e mes a lanta su negoshi pa traha e mesanan, cu despues su yiu Roque a keda cu ne. Chimbo Thijsen y su ruman, Sili, tambe a traha dos aña cu Jaco y Sili tabata spuit e mesanan cu lacquer. Jaco tabata bende 100 mesa pa luna cu local y turista. Jaco a muri dia 9 di october 2007. Despues ta Chona Henriquez a keda cu e negoshi. Pero despues cu esaki a cera, Chona a bende e cas cu Sr. Charlie Jr. di Charlie's Bar. Otro cu tabata traha na Lago cu tabata dedica su tempo liber na trahamento di mesa di kwihi of brazil tabata Sr. Mario (Mai) Alberts. Fuera di esey nan tabata traha diferente otro artefacto cu tabata hopi bendi cu tanto local como turista. E tabata un trabou masha duro di ora bo bay den mondi busca e tronconnan grandi ey te ora bo yega na e producto final. Segun mi tin entendi, no ta traha mesa di kwihi mas pa motibo cu no ta permiti pa uza e matanan di kwihi mas. Esaki indudablemente lo caba cu nos medio ambiente. Pero ainda tin algun hende ta traha algun articulo chikito, manera plakkaat, trofeo, etc. -------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Cadushi di colebra''' o '''Kadushi di kolebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un especie di cadushi di e genero Acanthocereus cu ta pertenece na e famia di Cactaceae. El a wordo describi pa prome biaha na 1753 pa Carl Linnaeus den ''Species Plantarum''. Na 1938 [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] a pone e especie den e genero Acanthocereus.<ref>P. Wagenaar Hummelinck: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> Un otro nomenclatuurlijk sinonim ta Cereus tetragonus (L.) Mill. (1768). == Distribucion y habitat == E ta un especie nativo di estadonan [[Teksas|Texas]] i [[Florida]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca], [[Mexico]], [[Amérika Sentral|Centro America]], [[Colombia]], [[Venezuela]] y Caribe. E ta un espesie straño den kolekshonnan. Komo ku e ta un planta ku a kultivá pa motibu ornamental, == Taxonomia == E nomber di e tipo, tetragonus, ta derivá for di e palabra [[griego]] tetra- pa 'cuater' y gonia pa 'rand' y ta referi comunmente na e cuater angulo di e especie. [1] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] Papiamento name Kadushi di Kolebra (Curaçao) Papiamento name Cadushi di Colebra (Aruba) Papiamento name Cushicuri (Aruba)<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189519&cat=163 Acanthocereun tetragonus]</ref> == Descripcion == E especie ta un cadushi halto cu crece den forma di un pilar o columna, alkansando un altura di 2 pa 7 meter largo, e promedio di altura ta di 2 pa 3 m. E stamnan ta berde scur cu tres pa cinco angulo di 6 pa 8 cm di diametro. Riba e stamnan tin randnan longitudinal cu spinanan gris di 2,5 cm. Den luganan habri e stamnan ta bin abou y unda esaki ta mishi cu tera ta produci raiz y ta forma ramanan nobo. Flornan di colo berde cla cu lana di colo bruin pafo y colo bina crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. E ta produci fruta comibel. E fruta ta 2,5 cm di colo cora, 3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 E ta un kaktus rampante, di bes en kuando kolumná i arbustivo, e tronkonan mas grandi ta ronde. Planta erekto òf arko, di te ku 7 m largu, e promedio di altura ta di 2 te ku 3 m, hopi bia formando matanan ku stèmnan múltiple, di 3 te ku 8 cm gruesu, formá di 3 te ku 5 ribil longitudinal, e spinan griyo i asicular, sin founan evidente. Na lugá habrí nan ta dekupí i e partinan ku ta mishi ku suela ta produsí rais i forma ramanan nobo. E tronconan bieu ta bira cilíndrico di te ku 5 cm di diametro. E areolanan mester ta entre 3 i 5 cm for di otro. E spina radial na inicio ta 6 pa 7 i 1 pa 4 cm largu, spina sentral solitario, mas largu ku e radial. Flores di koló berde kla ku lana di koló brun pafó i koló púrpura crema paden. E ta florece na fin di zomer y su flornan ta habri durante anochi. E ta produsí fruta komebel di 2,5 cm di koló kòrá,3 di 14 pa 25 cm largu i kasi 10 cm di diámetro, nocturno, e tubo receptakular, ku areolanan distante, skama i tricomas brun ku 1 pa 2 spina akilar; partinan sepaloid di e perianto lineal-elíptiko, berde pálido ku margen blanku-bes òf kòrá; e partinan petaloid di perianto blanku òf bèrdè. Fruto oblong di koló kòrá òf púrpura ora madurá, 10 cm largu pa 5 cm largu, ku areolanan sirkulá di 2 pa 5 mm largu i terminá na punta; simia pretu, lustroso i numeroso.4 == Literatura == * Proosdij, A.S.J. van 2012. Arnoldo's Zakflora: Wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Bonaire en Curaçao. 318 pp. Walburg Pers, Zutphen. en.wiki:''Acanthocereus tetragonus'' ta un cadushi haltu cu ta alcansa un altura di 2 ⁇ 7 m (6.6 ⁇ 23.0 ft). E stèmnan ta berde skur, tin tres te sinku angulo, i ta 6 ⁇ 8 cm (2.4 ⁇ 3.1 in) di diametro. E areolnan ta gris i separá pa 2 ⁇ 3 cm (0.79 ⁇ 1.18 in). Areola sentral tin un te dos spina te ku 4 cm di largura, mientras ku areola radial tin seis te ku ocho spina te ku 2.5 cm di largura.[ E flornan ta di 14 ⁇ 20 cm di diametro ku un tubo di 8 ⁇ 15 cm di largura. 8] E tepalanan externo ta berde-blanku, e tepalanan interno ta blanku puro, i e pistilanan ta blanku krémiko. E flornan ta habri for di meimei di anochi te den oranan di mainta, i ta atrae e molinan di kolibri (Hemaris spp.). E fruta briyante y kòrá ta mas o ménos 5 cm largu. E flornan ta mustra atrayente i ta blanku ku un koló rojo profundo i naranja òf rojo-aranja den nan sentro. E flornan ta habri anochi y ta sera durante dia. E cadushi aki ta florece un par di biaha pa aña pa varios siman largo. de.wiki:Acanthocereus tetragonus ta krese di forma di kolumna te ku e ta para, ta hopi variabel i ta alkansá un altura di 2 pa 7 meter. Tin biaha ta forma un stoma ku un diametro di te ku 50 centimeter. E bròtonan di tres te ku sinku banda, di koló berde skur, tin un diametro di 6 te ku 8 sentímetro. Nan bordanan ta suavemente ondulante. E areolas grisnan ta 2 pa 3 centimeter apart. E spikanan, ku ta parse di ta un spik, ta brun i ta bira griyo ora nan bira mas bieu. E un òf dos spíkulo sentralnan ta te ku 4 sentímetro largu, e seis te ku ocho (algun biaha mas) spíkulo marginalnan ta te ku 2,5 sentímetro largu E stèmnan, ku tin entre tres i sinku ribes, ta di ala lihé i por yega 3 meter haltu. Nan ta generalmente kurba i por kore den kontakto ku tera. E spikenan, rígido, ta grupá den bundel di sinku te ocho, i ta mas o ménos 4 cm largu. fr.wiki"De stengels, die tussen de drie en vijf ribben hebben, zijn licht gevleugeld en kunnen 3 m hoog worden. Ze zijn over het algemeen gebogen en kunnen wortelen in contact met de grond. De stekels, stijf, zijn gegroepeerd in bundels van vijf tot acht, en zijn ongeveer 4 cm lang.<ref>{{cite book|author=Griffiths, Mark, 1963-|title=Index of garden plants|uitgever=Timber Press|datum=1994|isbn=0-88192-246-3|isbn2=978-0-88192-246-2|isbn3=0-333-59149-6|oclc=30718536|lire en ligne=https://www.worldcat.org/oclc/30718536|consulté le=2021-01-23}}</ref>. {{Appendix}} en.wiki:Acanthocereus tetragonus ta un espesie di kaktus ku ta nativo di Florida i e Lower Rio Grande Valley di Texas na Estádos Unídos, Méksiko, Sentral Amérika, Karibe, i nort di Sur Amérika. E espesie ta invasivo na New Caledonia.[ 4] Nòmbernan komun ta inkluí cereus ku ta flor den anochi,[5] kaktus di alambre piká,[2] kaktus di spada-pera,[2] kaktus di dildo,[6] kaktus di triángulo,[2] i Órgano-alado de pitaya (español).[ E kultivar miniatura ta konosí komo kaktus di kastigu di fada. Carl Linnaeus a deskrib'é na 1753 komo Cactus tetragonus, pero Pieter Wagenaar Hummelinck a trese e genero aki den Acanthocereus na 1938.[1] 2] -------------------------- * ''[[opuntia wentiana]]''=[[tuna]] *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Bushi|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) *[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) * Jathrophia = seida * ''Cordia curassavica''=basora preto; ===Flora den Caribe Hulandes=== <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> *[[Acanthocereus tetragonus]] '''cadushi di culebra''' ([[:en:Acanthocereus tetragonus|en]] / [[:es:Acanthocereus tetragonus|es]]) *[[Cuco di indjan|Agave arubensis]] ([[:sv:Agave arubensis|sv]]) *[[Agave rutteniae]] ([[:sv:Agave rutteniae|sv]]) *''[[Bourreria succulenta]]'' '''Mata di yuana''' *[[Brassavola cucullata]] ([[:en:Brassavola cucullata|en]] / [[:es:Brassavola cucullata|es]]) (https://www.dcnanature.org/small-island-survival/) *[[Bromelia humilis]] ([[:en:Bromelia humilis|en]] / [[:fr:Bromelia humilis|fr]]) *[[Bursera karsteniana]] '''Palu di siya blanco''' ([[:sv:Bursera karsteniana|sv]]) *[[Bursera simaruba]] '''Palu di siya cora''' ([[:de:Bursera simaruba|de]] / [[:fr:Bursera simaruba|fr]]) *[[Bursera tomentosa]] ([[:es:Bursera tomentosa|es]] / [[:sv:Bursera tomentosa|sv]]) *[[Cakile lanceolata]] ([[:sv:Cakile lanceolata|sv]]) (AUA - BON - SSS) *[[Canavalia rosea]] '''bonchi di lama''' ([[:es:Canavalia rosea|es]] / [[:fr:Canavalia rosea|fr]]) (AUA - SSS) *''[[Capparis indica]]'' '''Huliba macho''' *[[Beishi di yuana|Celtis iguanaea]] '''beishi di yuana''' ([[:en:Celtis iguanaea|en]] / [[:es:Celtis iguanaea|es]]) (ABC-SSS) *''[[Cordia cylindrostachya]]'' *''[[Croton flavens]]'' ('''Walishali-wilde salie''') *[[Cynophalla flexuosa]] ([[:en:Cynophalla flexuosa|en]] / [[:es:Cynophalla flexuosa|es]]) (ABC-SSS) *[[Castela erecta]] ([[:sv:Castela erecta|sv]]) - Aruba, Curacao *[[Clusia rosea]] ([[:es:Clusia rosea|es]] / [[:sv:Clusia rosea|sv]]) *[[Erythrina velutina]] ([[:es:Erythrina velutina|es]] / [[:fr:Erythrina velutina|fr]]) (ABC) *[[Guaiacum sanctum]] ([[:es:Guaiacum sanctum|es]] / [[:fr:Guaiacum sanctum|fr]]) (ABC) *[[Haematoxylum brasiletto]] ([[:en:Haematoxylum brasiletto|en]] / [[:es:Haematoxylum brasiletto|es]]) (ABC) *[[Halodule wrightii]] ([[:en:Halodule wrightii|en]] / [[:sv:Halodule wrightii|sv]]) (ABC-SXM) *[[Jacquemontia nodiflora]] ([[:sv:Jacquemontia nodiflora|sv]]) *[[Krugiodendron ferreum]] ([[:en:Krugiodendron ferreumii|en]] / [[:de:Krugiodendron ferreum|de]]) (ABC-SXM- Statia) *''[[Malphigia punicifolia]]'' *[[Maytenus sieberiana]] ([[:sv:Maytenus sieberiana|sv]]) *[[Maytenus tetragona]] ([[:sv:Maytenus tetregona|sv]]) *[[Melocactus koolwijkianus]] of [[Melocactus curvispinus koolwijkianus]] (Aruba- endemisch) *[[Melocactus intortus]] is endemisch voor SSS **[[Kabes di indjan|Melocactus macracanthos]] ('''bushi, kabes di indjan''') ([[:de:Melocactus macracanthos|de]] / [[:es:Melocactus macracanthos|es]] (endemisch ABC) **[[Melocactus stramineus]] ([[:de:Melocactus stramineus|de]]) (Aruba- endemisch) **[[Metopium brownei]] ([[:en:Metopium brownei|en]] / [[:es:Metopium brownei|es]]) (ABC) **[[Opuntia caracassana]] ([[:de:Opuntia Caracassana|de]] / [[:es:Opuntia Caracassana|es]] (ABC) *[[Opuntia curassavica]]<ref>[[Carel de Haseth]], [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/wordpresssite/wp-content/uploads/2021/05/Kaka-di-pushi-Carel-de-Haseth-in-Antilliaans-Dagblad-13-juni-2020.pdf Geduld is een schone zaak], [[Antilliaans Dagblad]], 13 juni 2020</ref> ([[:de:Opuntia Curacassavica|de]]) (ABC-Statia) *[[Pereskia guamacho]] ([[:de:Pereskia guamacho|de]] / [[:es:Perekis guamacho|es]] (ABC) *[[Philosocereus lanunginosus]] '''Breba di pushi''' ([[:de:Pilosocereus lanuginosus|de]] / [[:sv:Pilosocereus lanuginosus|sv]]) (ABC) **[[Stenocereus griseus]] '''kadushi''' ([[:en:Stenocereus griseus|en]] / [[:fr:Stenocereus griseus|fr]]) (ABC) *''[[Stenocereus heptagonus]]'' *''[[Strumpfia maritima]]'' '''Bai no bolbe''' ([[:es:Strumpfia|es]] / [[:fr:Strumpfia|fr]]) (ABC-SXM-Statia) *''[[Yerba di Caña|Thalassia testudinum]]'' ([[:en:Thalassia testudinum|en]] / [[:de:Thalassia testudinum|de]]) (ABC-SXM- Statia), inheemse schildpadgras </div> ''Agave karatto''=Kukwisa; ''cnidoscolus urens''=bringamosa; ''solanum agrarium''=patia shimaron; ''Cenchrus echinatus''=pegasaya; ''Crescentia cujete''=calbas; Coccoloba uvifera=druif; ''Malpighia emarginata''=shimarucu; ''Conocarpus erecta''=mangel; ''Caesalpinia coriaria''=watapana; ''Prosopis juliflora''=kwihi; ''lantana camara''=flor di sanger; --------- ==Flora and fauna unique to Aruba== '''Endemic reptiles''' include: * the Aruba Leaf-toed Gecko ''Phyllodactylus julieni'' ([[:nl:Phyllodactylus julieni|nl]])(DCSR) (iNaturalist), * the Aruba Whiptail ''Cnemidophorus arubensis'' (DCSR) (iNaturalist), and * the Aruba Island Rattlesnake ''Crotalus unicolor'' (ARKive WM) (iNaturalist). '''Endemic birds''': The Aruba Brown-throated Parakeet ''Eupsittula pertinax arubensis'' (DCSR) (iNaturalist) is an endemic subspecies. '''Endemic Invertebrates''' unique to the island include * the longhorned beetle ''Urgleptes hummelincki'' ([[:es:Urgleptes hummelincki|es]]) (Internet Archive), ** a darkling beetle=kalander ''Stictodera gridelli'' (Internet Archive), ** a flattie spider haraña ''Selenops arikok'' ([[:fr:Selenops arikok|fr]]) (GBIF) (DCSR), * a rock bristletail ''Meinertellus xerophilus'' (Internet Archive), * a scorpion ''Centruroides simplex'' (ResearchGate), * a pseudoscorpion ''Pachychernes corticalis'' (p. 3 of Zool. Med Leiden WM pdf), * a cave-dwelling silverfish ''Anelpistina arubana'' (Wikispecies) (BHL), * the freshwater isopods ''Arubolana imula'' (fig. D at BHL) and * ''Stygocyathura hummelincki'' (Internet Archive), * a copepod ''Metacyclops mutatus'' (Internet Archive), ** a sponge ''Dercitus arubensis'' ([[:nl:Dercitus arubensis|nl]]) (ZooKeys), and several land snails: * ''Cerion arubanum'' (Femorale WM), * ''Neosubulina (or Leptinaria) scopulorum'' (figs. 1-2 at ResearchGate) (Internet Archive), * ''Cistulops arubana'' (Femorale WM), * ''Hojeda vanattai'' (Plate 5 at ResearchGate), and * ''Brachypodella arubana'' (fig. 70 at Internet Archive). Among the marine molluscs known only from Aruban waters are the cone shells * ''Tenorioconus monicae'' (ResearchGate), * ''Conus wendrosi'' = conasprella wendrosi (Femorale WM), <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=742466</ref> * ''Conus vantwoudti'' (Femorale WM), =conasprella vantwoudti <ref>https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=866559</ref> * ''Jaspidiconus booti'' (fig. b at BHL), * ''Conasprella hendrikae'' (figs. 1A-D at ResearchGate), and ** ''Conus hieroglyphus'' ([[:nl:Conus hieroglyphus|nl]]) (IUCN). ** ''Conus curassaviensis'' ([[:fr:Conus curassaviensis|fr]]) (Eddie Hardy), ** ''Conasprella wendrosi'' ([[:nl:Conasprella wendrosi|nl]]) Other endemic marine molluscs include * ''Gibberula arubagrandis'' (BHL), * ''Granulina plagula'' (BHL), * ''Splendrillia stellae'' (GBIF), ** soldachi ''Cerodrillia arubensis'' ([[:nl:Cerodrillia arubensis|nl]]) (GBIF), and * ''Eratoidea infera'' (GBIF). Plants unique to Aruba include * a cactus ''Melocactus stramineus'' ([[:de:Melocactus stramineus|de]])(iNaturalist) and the agaves * ''Agave rutteniae'' (fhirt) and * [[Cuco di indjan|Agave arubensis]] (fhirt) (overheid.aw WM). Aruba is included in the Caribbean Islands biodiversity hotspot (Biodiversity Hotspots WM) and is part of the Aruba-Curaçao-Bonaire Cactus Scrub ecoregion ------------ {{Databox}} '''Bonaire National Marine Park''' (BNMP) ta e reserva marino di mas bieu na mundu.<ref>{{nl}}[https://www.beautiful-bonaire.nl/natuur/bonaire-national-marine-park-geschiedenis.php Geschiedenis Bonaire National Marine Park], beautiful-bonaire.nl</ref> E ta enserá e laman ront di e [[isla]]nan [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]] for di e liña di awa altu te ku 60 meter di profundidat. E parke a keda establesé na 1979 i ta konsistí di 27 km² di [[ref di koral]], mondinan di yerba di laman i di mangel. E ta inkluí tambe dos zona "Ramsar", esta e [[laguna]] di [[Lac]] i Klein Bonaire.<ref>{{en}}[https://infobonaire.com/about-bonaire/nature/marine/bonaire-national-marine-park/ Bonaire National Marine PArk], infobonaire.com </ref> Na aña 1999 BNMP a risibí e status di 'parke nashonal' di [[Antias Hulandes]]. Na 2001 Klein Bonaire, isla chikitu inhabitá, a wòrdu agregá na e parke marino komo un zona di [[naturalesa]] legalmente protehá. Den laman west di Boneiru tin yen di lugánan di buseo ku ta fásil pa yega for di e kosta. Pa buseadónan e lugánan di buseo rondó di Klein Bonaire ta aksesibel ku boto. Ku eksepshon di un área chikitu, akseso na e parke bou awa ta kompletamente liber pa buseadónan. Loke ta úniko na BNMP ta ku e ta funshoná riba su mes entrada (sin subsidio). E fondonan ta bini for di un entrada ku ta kobra pa buseadó. Otro usuario, manera landadó, koredó di surf i kiteboard, kayakista i deportistanan akuátiko, ta paga un preis di entrada mas abou. Esaki simultaneamente ta duna entrada na e [[Washington Slagbaai National Park]]. Ademas di protekshon di naturalesa, e parke marino ta enkargá ku informashon pa turista tokante buseo responsabel i mantenshon di buinan pa barkunan ku buseadó. E maneho di e parke marino ta den man di [[STINAPA Boneiru]] ku tambe ta manehá Washington Slagbaai National Park. Piskadónan tambe tin entrada na e parke marino, pero nan reda mester ta sertifiká pa STINAPA Boneiru. ==Link eksterno== * [http://www.bmp.org/ Bonaire National Marine Park] {{Appendix}} [[Category:Naturalesa]] [[Category:Boneiru]] Het '''Bonaire National Marine Park''' of '''BNMP''' is het oudste [[zeereservaat]] ter wereld. Het omvat de zee rond [[Bonaire]] en [[Klein Bonaire]] van de hoogwaterlijn tot zestig meter diepte. Het park is in [[1979]] ingesteld en omvat 2600 hectare [[koraalrif]], [[zeegras]]- en [[Mangrove|mangrovevegetaties]]. Ook de [[lagune]] [[Bonaire#Lac|Lac]] maakt deel uit van het onderwaterpark. In [[1999]] ontving het onderwaterpark de status van ''nationaal park'' van de [[Nederlandse Antillen]]. Het onbewoonde eilandje [[Klein Bonaire]] werd in [[2001]] als wettelijk beschermd natuurgebied aan het onderwaterpark toegevoegd. De westzijde van Bonaire is bezaaid met [[duikgebied|duikplaatsen]] die eenvoudig vanaf het strand bereikbaar zijn. De duikplaatsen rondom Klein Bonaire zijn voor duikers per boot bereikbaar. Met uitzondering van een klein gebied is het BNMP geheel vrij toegankelijk voor duikers. --------------------- '''Brassavola nodosa''' heeft spitse bladeren en grote, witte bloemen. Beide soorten op Curaçao vooral in het Christoffelgebied, op Aruba in Rooi Prins, op Bonaire op kalkgebied van Plantage Colombia en Plantage Bolivia. Op de Bovenwindse Eilanden groeit een twintigtal soorten orchideeën, vooral in hogere delen vah Saba en Sint Eustatius, o.a. de wild lily of eyelash orchid (Epidendrum ciliare) en de dancing doll (Oncidium species). --------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Banana shimaron''' (''Myrmecophila humboldtii'') ta un especie di orkidea. E especie a keda deskribí dor di Heinrich Gustav Reichenbach bou di e nòmber ''Epidendrum humboldtii''. Robert Allen Rolfe a clasifica e especie den e género ''Myrmecophila''.<ref name="kew">{{Citeer web |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=132047 | titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe, Orchid Rev. 25: 51 (1917). |first=R. |last=Govaerts |werk=World Checklist of Selected Plant Families |uitgever=Royal Botanic Gardens, Kew}}</ref> == Origen i habitat == Su area di distribucion natural ta extende den e planonan abou di [[Colombia]] y [[Venezuela]] y e [[islanan ABC]]. Riba e islanan e tin presencia den e partinan mas halto di [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel|parke nacional di Christoffel]], na zuidoost di [[Rincon]] y den e [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644234:mpeg21:a0286|titel=Zeldzame orchideeën nu beschermd|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-08-20|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na Aruba e especie ta practicamente extinto y ta wordo protega pa ley desde 2017.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20160406004135/http://www.diario.aw/2013/10/posibel-banana-shimaron-di-aruba-localisa-den-mondi/|taal=pap|titel=Posibel banana shimaron di Aruba localisa den mondi|datum=2013-10-08|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> == Descripcion == E sorto ta epifitico. Su pseudobulbonan cilindrico ta crece entre 15 pa 20 cm di altura y ta hol di paden. Den e cavidad tin colonianan di fruminga, cu ta proteha e partinan vulnerabel di e planta, manera e raiznan. Na cada bulbo tin dos of tres blachi rigido ku ta parce di cueru.<ref>{{Citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210513145908/https://nov-orchidee.nl/images/NOV-Orchidee/Orchitheek/M/Myrmecophila_humboldtii%20.pdf|titel=Myrmecophila humboldtii (Rchb.f.) Rolfe|werk=Nederlandse Orchideeënvereniging|datum=|bezochtdatum=2024-01-15}}</ref> Na final di e stelchi di flor, cu ta mas ku un meter largo, tin un troshi di seis te cu dies flor den forma di pluma. E flor cu perfume por tin un diametro di entre 5 pa 7 centimeter y ta varia den colo for di ros cla te biña. Den e paisnan di origen e temporada di florece ta generalmente den luna di juli/augustus. {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] ----------------- '''Kabana''' o '''Palma di Kòrsou''' (''Sabal antillensis''), ta un espesie di palma di e genero Sabal. E espesie aki ta raro i ta eksistí solamente na [[Kòrsou]]. El a keda deskribí pa promé biaha na 2017 pa Griff. & Freitas.<ref name="DCSR">{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026|titel=Sabalpalm ''Sabal antillensis''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Promé ku esei e palma tabata klasifiká komo ''Sabal mauritiiformis'' i ''Sabal causiarium''. Inisialmente e espesie ''Sabal antillensis'' a wòrdu deskribi komo endémiko na Kòrsou i [[Boneiru]], pero desde 2019 e poblashon na Boneiru a wòrdu reklasifiká komo [[Kabana (Boneiru)|''Sabal lougheediana'']].<ref name="DCSR"/> == Distribushon == E kabana ta un úniko palma endémiko di e [[isla]] di Kòrsou. E ta situá prinsipalmente rib’e serunan di Knip, spesífikamente na Seru Gracia i Seru Bientu, ost di [[Seru Kristòfel]]. Na 2023 a deskubri un poblashon deskonosí te e momento ei, n’e banda ost di Seru Kristòfel, ampliando asina e área di distribushon natural.<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf|titel=A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou|werk=Awemainta|datum=2023-12-29|bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> Durante e di dos konteo na 1979 a registra 323 ehemplar adulto. Despues ku a elimina e kantidat di kabritu fo’i [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] na prinsipio di e añanan 90, e poblashon a oumenta te 1000 ehemplar adulto. == Deskripshon == E palma ta destaká pa su tronkon di dwars y sunu ku por alkansa te 45 sèntimeter di diameter.<ref>{{citeer web|url=https://www.palmpedia.net/wiki/Sabal_antillensis|titel=''Sabal antillensis''|werk=Palmpedia.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> E blachinan ta singular i kompakto riba otro na e tòp di e tronkon. E disko di blachi tin forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu te 1 meter. Su flor ta blanku den forma di pluma te 20 sèntimeter largu. E mata terestial ta produsi un fruta bòl manera un bèshi i simia maron, rondó di 0.6 sèntimeter den promedio.<ref>{{citeer web|url=https://www.severens.net/Soorten_2023/SpeciesS_2023/SabaAnti_2023/Beschrijving1_2023.html|titel=''Sabal antillensis''|werk=Severens.net|datum= |bezochtdatum=2023-12-30}}</ref> En general e tin un altura di 4 pa 5 meter y por biba durante un periodo eksepshonalmente largu.<ref name="AweMainta"/> == Link eksterno == * [https://www.youtube.com/watch?v=tG6qbem3BqI&t=99s&ab_channel=DutchCaribbeanNatureAlliance%28DCNA%29 DCNA BioNews: Sabal Palm en loslopende geiten], [[Youtube]] video (2021) {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] Rais: Rondó e base di e tronkon mashá kòrtiku rais di sostené. Ramanan: Tronkon shinishi kla, stret, tin bia birá, diki te 60 sèntimeter o mas den diameter, lizu; despues forma di bòter; ku sikatris forma di renchi di blachinan kai afó. Blachinan: Blachinan singular, kompakto riba otro na e tòp di e tronkon, firme; disko di blachi forma di wairu kòrtá ku mashá slepnan, di kueru, smal largu, mas anto 1 meter largu; stèlchi di blachi diki, igual largu o mas largu anto e disko di blachi, forma di kanal, sin spiñanan, mas o menos 15 sèntimeter prolongá den e disko di blachi; base di blachi 15 sèntimeter anchu, rondoná pa un baliña di blachi kòrtiku, splet habri, burusí, forma di fibra, maron. Flornan: Flornan mashá, bíseksual, blanku, mas o menos 3 milimeter largu, pará den un pluma 1-3 meter largu; ramanan lateral di e konstrukshon di flor forma di pluma, te 20 sèntimeter largu, ku na e base un blachi di protekshon chikitu, 3-5.5 sèntimeter largu; flornan sinta, kèlki forma di pipa ku 3 djente, 2 milimeter largu; pétalo 3, smal, blanku, 4 milimeter largu; stámen 6, blanku, 2 milimeter largu, uni na e base, ovario blanku, 3 milimeter largu, ku 3 sèlnan i estilo fuerte. Frutanan: Fruta un bèshi, maron, bòl, 1 sèntimeter den promedio; kaska di fruta di kueru. Simianan: Simianan maron, rondó, 0.6 sèntimeter den promedio. Previously reported as Sabal spec., Sabal mauritiiformis and Sabal cf. causiarum. Later described as a new species endemic for Bonaire and Curaçao, S. antillensis. In 2019, the Bonaire population was reported as another new species, S. lougheediana.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=192026 Sabalpalm ''Sabal antillensis'']</ref> cientificonan di CARMABI y di e Universidad y Investigacion di Wageningen, a haci e siman aki un descubrimento revolucionario: un poblacion desconoci te aworaki n’e banda oost di Christoffelberg na Corsou. E Palma Kabana di Corsou (Sabal antillensis) ta exclusivo di Corsou y ta situa principalmente rib’e seronan di Knip, concretamente na Seru Gracia y Seru Bientu, oost di Christoffelberg. E palmanan aki ta destaca pa su tronconnan di dwars y sunu y por biba durante un periodo excepcionalmente largo. Un investigacion di veld intensivo cu tecnica moderno a devela e palmanan scondi den Christoffelpark, ampliando e area di distribucion natural di e kabana raro aki mas leu di e suposicionnan anterior.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2023/12/AM231229.pdf A descubri poblacion scondi di Palma Kabana di Corsou], Awemainta (29 di december 2023)</ref> Aña pasa, durante un trabao riba veld den Christoffelberg, Andre van Proosdij (WUR) y Erik Houtepen (CARMABI) a descubri un palma n’e banda oost di Christoffelberg for di un distancia considerabel. Aunke inalcansabel for di e luga caminda e cientificonan tabata, e uzo di prismatico a confirma rapidamente cu tabata trata aki di un Kabana. E descubrimento aki ta digno di mencion, ya cu te asina leu e Kabana solamente tabata conoci n’e seronan situa west di Christoffelberg. Poco despues a lanta rumor riba e palmanan riba Christoffelberg, aunke sin detaye concreto riba su ubicacion. E siman aki, Houtepen y Van Proosdij, cu ayudo di imagen di drone y prismatico, a sali riba un biahe pa localisa e palmanan en cuestion. Subiendo e sero y dificil banda oost, leu di caminda, nan a descubri cinco ehemplar hoben y sano. Ta posibel cu tin mas mientrastanto, loke ta rekeri un exploracion mas profundo. E palmanan parce sano, tin entre 20 y 50 aña y ainda no a produci flor ni fruta. E storia y origen di e ehemplarnan aki no ta conoci. Un expansion di e poblacion di west pa oost parce por t’e causa, pero no logica. Ya cu p’e simianan por propaga den e direccion aki, nan lo mester supera biento fuerte y pasa riba Christoffelberg. Ta mas probabel cu semper tin cantidad chikito di palma Kabana lo a crece den e banda oost di Christoffel, pero cu ningun hende a ripara nan te aworaki. Un investigacion intensivo di e zona asisti pa drone, a devela e matanan scondi aki durante hopi tempo den Christoffelpark. E cientificonan a acumula DNA pa investigacion e relacion genetico cu e poblacion di west. E palmanan ta den un area di por lo menos 8 kilometer cuadra, e mayor parti dentro di Christoffelpark. E poblacion recien descubri ta representa un expansion rond di 15% di e area di distribucion conoci den direccion oost. Den e reconteo inicial di e palmanan di Kabana na 1979, solamente a registra 323 ehemplar adulto. Despues di a elimina e cantidad di cabrito fo’i Christoffelpark na principio di e añanan 90, poniendo fin n’e ‘overgrazing’, e vegetacion natural a experencia un espectacular recuperacion. E poblacion di kabana tambe a aumenta considerablemente for di e momento ey, superando mil. E palma Kabana di Corsou ta un ehempel di exito di e restauracion di un especie vegetal raro den Christoffelpark. --------------------------- [[File:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|thumb|Cereus repandus na [[Aruba]]]] '''Cereus repandus''' ta un espesie di kadushi di e genero Cereus den e famia di Cactaceae. E dianan aki Boneiru ta sofoká bou di un sekura pisá. Pero asta den sekura tin bunitesa. Riba e foto aki por mira floramentu di kadushi. Kadushi (Cereus repandus) ta e tipo di káktus riba e islanan aki ku ta bira mas haltu. Ademas e ta forma un tronkon hopi diki ku nan sa usa ántes pa traha kozein di bentana i porta. Asta sa usa e palu di e tronkon di kadushi pa traha muebel. E fruta di kadushi (ku nan sa yama dader) ta hopi dushi, basta kompletamente hechu. E no tin sumpiña manera e parimentu di yatu. Na Kòrsou i Boneiru e nòmber kadushi ta konosí, miéntras ku na Aruba nan ta yam’é breba.<ref>[https://extraboneiru.com/2020/06/bunitesa-den-sekura/# Bunitesa den sekura], Extra Boneriano, 9 juni 2020</ref> De '''appelcactus'''<ref name=bt>[https://www.botanischetuinen.nl/planten/plant/6760/cereus-repandus/ botanische tuinen]{{Dode link|datum=februari 2021 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> (''Cereus repandus'') is een grote [[zuilcactus]] die 10 tot 12 meter hoog kan worden. De cactus komt van nature waarschijnlijk in het westelijke Caribische gebied en Venezuela voor, maar hij is nu te vinden in veel tuinen in tropische en subtropische gebieden van de wereld. Op de voormalige [[Nederlandse Antillen]] wordt de plant verbouwd vanwege zijn vruchten of gebruikt als heg. Hij wordt op Curaçao en Bonaire ''kadushi'' genoemd en op Aruba ''breba''. In Zuid-Afrika is het een invasieve soort.<ref>[http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus llife]. [https://web.archive.org/web/20210226093523/http://www.llifle.com/Encyclopedia/CACTI/Family/Cactaceae/6464/Cereus_repandus Gearchiveerd] op 26 februari 2021.</ref> De cactus bloeit 's nachts. De bloemen zijn wit of lichtroze. De vruchten zijn rood en hun smaak herinnert enigszins aan appel. De rest van de plant is ook eetbaar, hoewel de stekels en de harde huid wel verwijderd moeten worden.<ref name=bt/> == Galeria== <gallery> Bestand:Caryophyllales - Cereus repandus - 1.jpg Bestand:Cereus repandus in Aruba - on the way back from Altovista chapel (2896840490).jpg|Op [[Aruba]] Bestand:Cereus repandus in Aruba - On the way to Natural Bridge (2904735959).jpg|Op Aruba Bestand:Cereus repandus monstrosus1.jpg|De stekels File:天輪柱(鬼面角) Cereus peruvianus -香港公園 Hong Kong Park- (9219874393).jpg|Bloemknop in Hong Kong </gallery> == Link eksterno == * [https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189522&cat=CTAB_NAMES Cereus Repandus] {{Appendix}} [[Category:Flora]] [[Category:Antia Hulandes]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}} {{References}} ;Video * [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas] }} [[Category:Flora]] -------------------- == Acerola (Shimarucu) Malpighia Emarginata== # vertalen en toevoegen aan Nederlandse lemma # aanvullen voor Papiamentse lemma ORA nos tabata mucha hopi biaha nos tabata cana den mondi p’asina bay piki '''Shimarucu'''. Despues di tempo por a tuma nota cu e fruta aki tabata manda un señal na momento cu eta pari. E molester di e bestianan chikito conoci na Aruba como “lebelebe” ta masha hopi. Esey ta dunabo un indicacion cu e mata di Shimarucu ta pariendo.<ref>[http://www.awemainta.com/papers/AM200828/offline/download.pdf Conoce un poco di e mata di shimarucu], Awemainta, 28 augustus 2020</ref> Hopi di nos tabata come e Shimarucu te hasta ora e ta berde. Na momento cu ta completamente hecho nos ta piki delaster un fruta cu tin na e mata. Sin corda mes cu e mata aki tambe ta haci bo curpa grawata na momento di piki e fruta. Mata di Shimarucu cu originalmente ta for Yucatan, Mexico, conoci como “'''Malpighia Emarginata'''” cual ta su number cientifico. Un famia di “Malphiaceae”, e Shimarucu ta wordo yama tambe manera “Acerola Cherry” Barbados Cherry of West Indian Cherry. E ta un mata cu no ta bira mucho grandi y por yega un grandura 2.5 pa 3 meter. Un mata cu durante aña ta mustra manera seco. Ta wanta secura pa un period basta largo y lo bira berde y pari despues di yobida. E mata por crece bon riba tur tipo di suelo. Ta wordo haya tanto na Bonaire y tambe Corsou. E ta un mata cu no tin takinan diki. Takinan ta manera fini y flexible. Durante secura e ta perde tur su blachinan. E ta un mata cu ta floria masha liher despues di yobida y despues di floria ta cuminsa duna fruta hopi liher tambe. Kiermen su periodo di floria ta cortico. E mata despues di tres aña planta ta duna cantidad significante di fruta cora. E frutanan aki ta contene cantidad di vitamina C mas tanto den e fruta cu ta berde ainda. Dos of tres fruta diario ta suficiente pa un persona di 65kg haya vitamina C cu e mester. Ta contene antioxidante. E fruta tin tres simiya triangular parti paden. E bast ta contene 20 pa 25% di Tannin cu ta wordo uza den industrianan di cuero. Na Venezuela e takinan flexibel ta wordo uza pa tara stul y banki. Na paisnan manera Puerto Rico tin plantacionnan grandi di Shimarucu. For di esaki ta produci juice. E juice aki tambe ta wordo uza of combina cu otro juicenan cu tin menos vitamina C pa haci nan mas rico na Vitamina C. E fruta ta wordo uza namomento cu tin diarea. E ta un mata ta wordo multiplica mas facil via di stek. E fruta Shimarucu ta wordo comi fresco manera e wordo piki na mata. Na Aruba mata di Shimarucu ta crece den mondi. Un fruta hopi gusta. Bon conoci pa traha “Dushi di Shimarucu” y Jam. Sr. Vicente Kock (dfm) na varios ocasion a yega di produci Biña di Shimarucu. Awendia tambe por mira personanan para bandi caminda ta piki Shimarucu. Por mira tambe e fruta di Shimarucu a bay riba rednan social caminda personanan ta bende na saco y por mira e ta hopi solicita pa come. E mata por wordo mira for di un distancia debi na su frutanan cora cu ta sobresali entre cualkier otro mata. Mata di Shimarucu ta obtenibel na Santa Rosa por pasa cumpra esaki si ta desea. {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}} {{References}} }} --------- '''Oreaster Reticulatus''' DNM kier reitera cu e especie aki Oreaster Reticulatus, strea di lama, red cushion seastar, tambe conoci como e West Indian Sea Star, ta un especie protegi manera stipula den e Decreto Nacional flora y fauna local (Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna), segun e Ordenansa nacional di proteccion di naturalesa (Natuurbeschermingsverordening - AB1995no2). <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182860 Cushion sea star Oreaster reticulatus]</ref> {{Appendix}} ------------------ it9rhr47o4lqfwq4qkqbm6ddh7gnsed Usuario:Caribiana/Sandbox/Politico - Aruba 2 8964 189540 185399 2026-05-01T19:37:42Z Caribiana 8320 189540 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!!'Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | [[kabinet-Wever-Croes I]] || 2017-heden || [[Danguillaume Oduber]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2017 Minister van Toerisme en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman II]] || 2013-2017 || [[Alex Schwengle]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2013 Minister van Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman I]] || 2009-2013|| [[Richard Visser (minister)|Richard Visser]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2009 Minister van Volksgezondheid en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken |- | [[kabinet-Oduber IV]] || 2005-2009|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2005 Minister van Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Milieu |- | [[kabinet-Oduber III]] || 2001-2005|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2001 Minister van Volksgezondheid en Milieu'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | [[kabinet-Henny Eman III]] || 1998-2001|| [[Ike Posner]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1998 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport |- | [[kabinet-Henny Eman II]] || 1994-1998|| [[Lily Beke-Martinez]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1994 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Publieke Werken en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Oduber II]] || 1992-1994|| [[Martinus Flanegien]] |- | [[kabinet-Oduber I]] || 1989-1992 || [[Charro Kelly]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1989 Minister van Publieke Werken en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Justitie en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Henny Eman I]] || 1986-1989 || [[Watty Vos]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1986 Minister van Justitie en Volksgezondheid'' |- |} Zie de [[lijst van ministers van Volksgezondheid van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985. [[:Kategoria:Politica na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di p30jc4h28gkl998xqx80l9l5ahvbyy7 189541 189540 2026-05-01T19:47:41Z Caribiana 8320 189541 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!!'Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- |10 || [[Danguillaume Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- |colspan="3"| ''vanaf 2017 Minister van Toerisme en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman II]] || 2013-2017 || [[Alex Schwengle]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2013 Minister van Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman I]] || 2009-2013|| [[Richard Visser (minister)|Richard Visser]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2009 Minister van Volksgezondheid en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken |- | [[kabinet-Oduber IV]] || 2005-2009|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2005 Minister van Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Milieu |- | [[kabinet-Oduber III]] || 2001-2005|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2001 Minister van Volksgezondheid en Milieu'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | [[kabinet-Henny Eman III]] || 1998-2001|| [[Ike Posner]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1998 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport |- | [[kabinet-Henny Eman II]] || 1994-1998|| [[Lily Beke-Martinez]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1994 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Publieke Werken en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Oduber II]] || 1992-1994|| [[Martinus Flanegien]] |- | [[kabinet-Oduber I]] || 1989-1992 || [[Charro Kelly]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1989 Minister van Publieke Werken en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Justitie en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Henny Eman I]] || 1986-1989 || [[Watty Vos]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1986 Minister van Justitie en Volksgezondheid'' |- |} Zie de [[lijst van ministers van Volksgezondheid van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985. [[:Kategoria:Politica na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di 1jj583dr4ytufo5ekcfe8wrrfwl9kfx 189542 189541 2026-05-01T19:54:48Z Caribiana 8320 189542 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!!'Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| |- |- |10 || [[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- }} |colspan="3"| ''vanaf 2017 Minister van Toerisme en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman II]] || 2013-2017 || [[Alex Schwengle]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2013 Minister van Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman I]] || 2009-2013|| [[Richard Visser (minister)|Richard Visser]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2009 Minister van Volksgezondheid en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken |- | [[kabinet-Oduber IV]] || 2005-2009|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2005 Minister van Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Milieu |- | [[kabinet-Oduber III]] || 2001-2005|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2001 Minister van Volksgezondheid en Milieu'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | [[kabinet-Henny Eman III]] || 1998-2001|| [[Ike Posner]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1998 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport |- | [[kabinet-Henny Eman II]] || 1994-1998|| [[Lily Beke-Martinez]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1994 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Publieke Werken en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Oduber II]] || 1992-1994|| [[Martinus Flanegien]] |- | [[kabinet-Oduber I]] || 1989-1992 || [[Charro Kelly]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1989 Minister van Publieke Werken en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Justitie en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Henny Eman I]] || 1986-1989 || [[Watty Vos]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1986 Minister van Justitie en Volksgezondheid'' |- |} Zie de [[lijst van ministers van Volksgezondheid van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985. [[:Kategoria:Politica na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di o6yrmb04cfld819seh2mmub7qjrah97 189543 189542 2026-05-01T19:58:47Z Caribiana 8320 189543 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!!Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| Volksgezondheid en Sport |- | ||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport |- |- |10 || [[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- }} |colspan="3"| ''vanaf 2017 Minister van Toerisme en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman II]] || 2013-2017 || [[Alex Schwengle]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2013 Minister van Volksgezondheid, Ouderenzorg en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Sport |- | [[kabinet-Mike Eman I]] || 2009-2013|| [[Richard Visser (minister)|Richard Visser]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2009 Minister van Volksgezondheid en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken |- | [[kabinet-Oduber IV]] || 2005-2009|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2005 Minister van Volksgezondheid, Milieu en Administratieve Zaken'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid en Milieu |- | [[kabinet-Oduber III]] || 2001-2005|| [[Booshi Wever]] |- |colspan="3"| ''vanaf 2001 Minister van Volksgezondheid en Milieu'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur |- | [[kabinet-Henny Eman III]] || 1998-2001|| [[Ike Posner]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1998 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken en Cultuur'' |- ! Kabinet !! Periode !! Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport |- | [[kabinet-Henny Eman II]] || 1994-1998|| [[Lily Beke-Martinez]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1994 Minister van Volksgezondheid, Sociale Zaken, Cultuur en Sport'' |- ! Kabinet !! Periode !! Publieke Werken en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Oduber II]] || 1992-1994|| [[Martinus Flanegien]] |- | [[kabinet-Oduber I]] || 1989-1992 || [[Charro Kelly]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1989 Minister van Publieke Werken en Volksgezondheid'' |- ! Kabinet !! Periode !! Justitie en Volksgezondheid |- | [[kabinet-Henny Eman I]] || 1986-1989 || [[Watty Vos]] |- |colspan="3"| ''vanaf 1986 Minister van Justitie en Volksgezondheid'' |- |} Zie de [[lijst van ministers van Volksgezondheid van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985. [[:Kategoria:Politica na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di 9hwzh88l21caoj6o9y8p03qjylekndu 189544 189543 2026-05-01T20:12:16Z Caribiana 8320 189544 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!!Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| Salubridad Publico y Deporte |- | 8||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- | rowspan="2" |9 || rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| Turismo y Salubridad Publico |- | 10||[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[:Kategoria:Politica na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di 2q3tbmzin6kxdfk8v460f32im3a05qe 189545 189544 2026-05-01T20:13:11Z Caribiana 8320 189545 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lijst van '''ministers van Volksgezondheid van [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') vanaf 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!! Minister !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| Salubridad Publico y Deporte |- | 8||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- | rowspan="2" |9 || rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| Turismo y Salubridad Publico |- | 10||[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di qt32i2ivf6icfckndfxwlp5zf6vefba 189546 189545 2026-05-01T20:14:31Z Caribiana 8320 189546 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- Lista di '''minister di Salubridad Publico di [[Aruba]]''' (''soms in combinatie met andere ministeries of portefeuilles'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" ! nr.!! Minister !! Gabinete !! Periodo !! Cartera |- | 1 || [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| Salubridad Publico y Deporte |- | 8||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- | rowspan="2" |9 || rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| Turismo y Salubridad Publico |- | 10||[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di kqf6ctvmfk31mm0j7mglogj983mza6e 189547 189546 2026-05-01T20:27:02Z Caribiana 8320 189547 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ *Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek *Nieuw: [[Union Nacional Arubano]] - [[Richard Arends]] - [[Pedro Bislip]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]] ---------------- {{Databox}} Lista di '''Minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" !N.º!! Minister !! Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || AVP || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| OLA ||Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| AVP || Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| rowspan="2" |MEP || Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| AVP || Salubridad Publico y Deporte |- | 8||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- | rowspan="2" |9 || rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | 10||[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] -------- == Raad van Advies Aruba == Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1 ===Nombramento di e miembronan y e Secretario di e Conseho=== Na 1985 Sr. Nelson Oduber tabata Prome Minister. Den un reunion el a acerca mi pa bisa mi cu mi a ser eligi pa bay core stage na Raad van State como preparacion pa bira Secretaris di Raad van Advies (Secretario di e Conseho Legislativo). Mi a spanta pasobra e ta zona algo atractivo pero ya mi 2 yiunan tabata adolescente cu tabata na Colegio y pa mi esey tabata dificil pa keda 3 of mas luna pafo di mi cas. Asina mi a yega cas mi a bisa mi casa di e posibilidad di pasa por lo menos 3 luna di stage na Raad van State na Hulanda. Mi casa a encurasha mi pa tuma e oportunidad ey pasobra Lago a cera y e lo tin e tempo pa cuida nos hogar. Nos 4 a bay Hulanda pa vakantie y despues di e vakantie ami a keda Hulanda pa mi stage na Raad van State. Mi stage a cuminsa cu un rondleiding. Ami mes mester a palabra cu cada director di cada sector (afdelingshoofden) tocante e stage.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260317.pdf Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 1], BDA (17 di maart 2026)</ref>], No tabata facil pero mi a haya posibilidad di asisti un reunion di e Conseho (Raad) mes unda e Rey of Reina tambe ta presente. Tambe di bay cu 2 of 3 miembro di Raad pa bishita luganan menciona pa hobennan cu mester drenta ‘dienst’ (servicio) militar y no por a cumpli pasobra nan mester a traha y/of cuida un of tur dos mayornan. Si esey tabata berdad, nan no mester a drenta servicio militar. Durante mi stage na Raad van State, a presenta un caso yama Benthem zaak cu a bira famoso Un negociante a pidi un vergunning pa expansion di su negoshi y esaki a ser nenga. E zgn. Kroonberoep. E negociante a hiba su caso na e EHRM (Europees Hof voor de rechten van de Mens) unda el a gana su caso basa riba e hecho cu un ciudadano tin derecho riba un proceso husto pa un hues independiente y Hulanda mester a cambia henter e proceso. A base di esaki Aruba tambe mester a cambia su proceso pa trata beroepschriften y na 1996 a drenta na vigor, e Landsverordening Administratieve Rechtspraak (LAR). Na december 1985 mi a bolbe Aruba bek cu un stageverslag extenso den mi maleta. Mi a pidi un cita cu Sr. Henny Eman, cu na e momento ey tabata Minister President. El a ricibi mi y tabata impresiona di lesa tur loke mi a logra di haci na Raad van State. El a bisa mi cu e Raad van Advies di Aruba ya caba a ser forma pero el a conseha mi pa acepta e nombracion di Secretaris suplente (waarnemed Secretaris), loke mi a haci tambe. Mr. Neppie Henriquez ya caba tabata nombra como Secretario di Raad van Advies. Mi a acepta e nombramento di Secretario suplente. Despues di 4 aña mi a ser nombra como Secretario di e Conseho Legislativo. Despues Sra. mr. Amelin Flanegin, awendia Procurador General, a ser nombra como secretario suplente. ===Busca un luga di trabou adecua pa e sede (oficina) di Raad van Advies === Raad van Advies tabatin mester di un propio y luga y ademas un luga adecua pa e trabou. Como Gobierno no a logra percura pa esey, a pidi pa e Conseho mes busca un luga adecua pa reuni. A manda Raad pa diferente luga cu e Conseho no a haya adecua. Pero ora a cuminsa drecha e edificio historico den Wilhelminastraat pa Algemene Rekenkamer (Controlaria General) e presidente di Raad a haci e peticion na Gobierno pa drecha e otro banda di e edificio pa e Conseho Legislativo. E combinacion di e dos consehonan menciona banda di otro a resulta di tabata ideal. E presidente tabata Shon Lopez y e secretaria di e Algemene Rekenkamer (Departamento di Controlaria General) tabata drs. (awendia tambe mr) Emmy de Cuba. Otro miembronan conoci tabata mr. Harms y mr. Yubi Toppenberg). === Cuminsamento di e trabou di e Conseho === E Conseho a haya un sorpresa grandi y no agradabel na cuminsamento. A resulta cu asina Aruba a haya su Status Aparte, Corsou a manda un cantidad di beroepschriften pa Aruba cu personanan biba na Aruba, a manda Gobierno di Corsou cu un peticion pa haya estadia pa nan yiunan. Esaki tabata personanan di paisnan di exterior cu a yega Aruba y establece nan mes aki. E peticionnan tabata pa pidi permiso specialmente pa nan yiunan bin biba na Aruba. Esaki ta un topico cu te ainda ta existi y ta forma hopi biaha problema. E personanan di otro pais, specialmente e paisnan y e islanan rond di nos, te ainda ta forma un problema, y hopi biaha nan ta casa cu ken cu ta, pero cu tin paspoort Hulandes, pa nan haya entrada por ehempel na Aruba. E situacion aki ta causa e problema di matrimonio ficticio. Corsou a manda nos hopi di e peticionnan aki. Loke tabata haci e problema mas grandi tabata cu casi tur peticion tabata venci (verjaard). Tabatin peticion di negoshi di exterior cu kier a establece na Aruba. Mester a investiga (loke NO tabata trabou di Raad) y a pidi ayudo na Polis specialmente. Tambe ora Raad a cuminsa haya fax cu mensahe skirbi den code, manda ===E trabou principal: studia e conceptonan di ley y duna conseho === E mayoria di e leynan ta Sali for di seno di Gobierno pasobra ta trata di algo importante, p.e: Gobierno ta manda e concepto di ley pa Raad van Advies (Conseho Consultativo) pa haya su opinion. E Conseho ta studia e concepto di ley y por duna e siguiente consehonan: * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na un conclusion positivo y e concepto di ley por ser acepta manera el a ser entrega. * Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley por ser acepta si haci e cambionan cu e Conseho Legislativo ta recomenda. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu e concepto di ley NO por ser acepta. Despues di a lesa e concepto di ley entrega, e Conseho Legislativo ta yega na e conclusion cu maske e concepto en principio a ser nenga, e por ser acepta si cambia e concepto di ley manera prescribi. Un Ley ta trata un asunto importante completo y e por tin varios Landsbesluiten cu ta trata partinan di e ley apart. Tambe tin initiatieve wetsontwerpen, manera e ley cu ta prohibi huma sigaria of pipa den un luga cera pasobra e no ta saludabel pa e ser humano. E concepto di ley aki a ser concebi pa por lo menos 3 parlamentario y despues trata den Staten. Otro ley iniciativa ta e Uitbreiding zedendelicten y e oficialisacion di idioma Papiamento. Conceptonan di Rijkswetten tambe ta ser manda pa Raad van Advies pa duna su advies, un ehempel recien ta e HOFA Rijkswet ultimamente. Mi deseo tabata pa keda 4 aña mas na Raad van Advies como Secretaris pa presencia e independisacion di Raad van Advies, unda lo a duna Raad van Advies e poder pa scoge ken pa nombra como miembro den Raad van Advies y no e Gobierno cu ta na mando. Pero circunstancianan inespera a cambia e situacion y mi mester a dicidi di bay cu pensioen. Pa medio di e relato aki, mi kier a yama tur esnan cu a traha hunto cu mi di un of otro manera, pa nos isla di Aruba, specialmente pa realisacion di e Status Aparte tan anhela. Ademas di e departamentonan y personanan ya menciona, mi ta manda un danki Grandi na Gabinete di Gobernador pa tur e añanan di trabou y conseho comparti; Oficina di Ministerraad cuminsando cu Sra. Alice van Romondt y tur otronan, Controlaria General (Algemene Rekenkamer): Tur esnan menciona y mr. Yubi Toppenberg; Departamento di Legislacion y tur otro departamentonan cu a yuda otro pa haci cu Aruba a demostra di por para riba nos mes un pia.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260319.pdf Cuminsamento di Status Aparte: Raad van Advies: Conseho Legislativo Parti 2] BDA (19 di maart 2026)</ref> Skirbi pa: mr.dr.Alida Rasmijn-Marval Ex-Secretaris Raad van Advies 1986 - 2004 ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico| variante = a | nomber = Union Nacional Arubano | abr = UNA | activo = {{ABW}} | funda = [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]] | nomber funcion1 = Fundadó | funcion1 = [[Felipe Tromp]]<br>Gerrit Kok<br> Gerrit Amelink<br> Coco Arends<br> Neptalie Henriquez<br> Chris Schwengle<br>Machi Luidens | lider partido = Felipe Tromp | presidente partido = | lider fraccion = | nomber asiento1 = [[Konseho Insular|Konseho Insular di Aruba]] | asiento1 = | asiento total1 = | eleccion1 = | asiento2 = | asiento total2 = | eleccion2 = | ideologia = social-democratico | posicion = }} '''Union Nacional Arubano''', abrevia UNA, tabata un partido politico Arubano cu tabata activo entre 1948 y 2001. UNA tabata un di e prome partidonan politico na Aruba, forma for di un coalicion di gruponan anti-Eman (Shon Eman).<ref>{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-01|bezochtdatum=2026-03-14}}</ref> Entre e cofundadornan di e partido tabata [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle, y Machi Luidens. Felipe Tromp a bira lider di partido y [[lijsttrekker]].<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> E partido, wordo funda dia [[17 di òktober|17 di october]] [[1948]],<ref>UNA BESTOND EEN JAAR Feestvierende Unaleden in Cinelandia theater DE UNA BESTOND 17 OCTOBER EEN JAAR. DE FEESTVIERENDE UNALEDEN IN HET CINELANDIA THEATER BIJEEN.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 27-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212734:mpeg21:p003</ref> y a organisa su mes den diferente region di e isla, cuminsando cu Santa Cruz y Noord.<ref>ARUBA DE UNA IS ACTIEF.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 05-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 14-03-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212715:mpeg21:p001</ref> El a debuta den eleccion di [[17 di mart|17 di maart]] [[1949]], e prome eleccion pa [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento di Antia]] a base di voto universal (hende homber y muhe) y a logra optene tres asiento. UNA tabata e unico partido Arubano cu a postula un hende muhe riba lista: [[Laura Wernet-Paskel]]. == Presidente == * Dussenbroek (1949) {{Appendix}} [[:Kategoria:Polítika na Aruba]] Machi Luidens - co-fundador di Union Nacional Arubano (UNA) Sr. Chris Schwengle tabata, hunto cu señores Felipe Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, y otronan, e fundador di Union Nacional Arubano. '''Union Nacional Arubano''' (Nederlands: ''Arubaanse Nationale Unie''), afgekort UNA, is een voormalig [[Aruba]]anse [[politieke partij]]. UNA was een van de eerste politieke partijen op Aruba, ontstaan in 1948 uit een samenbundeling van [[Arubaanse Volkspartij|anti-Emangroepen]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> Onder de mede-oprichters van de partij bevonden zich [[Felipe Tromp]], Gerrit Kok, Gerrit Amelink, Coco Arends, Neptalie Henriquez, Chris Schwengle en Machi Luidens. Felipe Tromp werd partijleider en lijsttrekker.<ref>{{Citeer boek|auteur=Alofs, Luc|datum=2011|paginas=206|titel=Onderhorigheid en separatisme, Koloniaal bestuur en locale politiek op Aruba 1816-1955|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3236/page/n205}}</ref> Machi Luidens - mede-oprichter van Union Nacional Arubano (UNA) De heer Chris Schwengle was ondermeer met de heren Felipito Tromp, Gerrit Kok, Gerrit Amelink, dokte>- Coco Arends, mr Neptalie Henriquez en anderen de oprichter van de Union Nacional Arubano. {{Appendix}} -------- 1975 Partido Radical Arubano of Partido Revolucionario Arubano (PRA) van Tecla Gibbs, fanatieke MEP-aanhanger over de inertia van de MEP.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460506:mpeg21:a0006|titel=PRA: nieuwe partij op Aruba opgericht|werk=[[Amigoe]]|datum=18 december 1975|bezochtdatum=}}</ref> 1976 Partido Liber di Aruba (PLA) - partijleider is Tecla Gibbs {{Appendix}} --------------------- De '''[[Aliansa Democratico]]''' is een Arubaans voorbeeld van een programmapartij rond het thema van bestuurlijke vernieuwing. Deze partij is er ondanks een inhoudelijk sterk programma niet in geslaagd een zetel in de Staten te veroveren bij de verkiezingen van 2001.<ref>{{Citeer web|url=tatic1.squarespace.com/static/596b6c4137c5813ffa01c47b/t/596b93012e69cffeddb4f0ff/1500222211412/FESCA+-+De+Staten+van+Aruba+op+weg+naar+volwassenheid.pdf|auteurs=Alberts, A. & Milliard, C.|titel=De Staten van Aruba op weg naar volwassenheid|werk=FESCA|datum=september 2003|bezochtdatum=}}</ref> De recent opgerichte [[RED Democratico]] kan ook als programmapartij worden aangemerkt. Ook hier lijken bestuurlijke vernieuwing en ‘good governance’ centrale thema’s te zijn. Deze groepering kent daarnaast echter ook veel kenmerken van een ‘one issue’ partij, waarbij ‘bestuurlijke vernieuwing’ wordt gelijkgesteld met het gehoor geven aan de conclusies van de Comision di Berdad uit 2002. {{Appendix}} -------------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Partido Independiente Arubano | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = Max Croes | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Max Croesl]] <br /> Ronny Marugg <br />Fabian Kelly? | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Eilandsraadzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Eilandsraadverkiezingen Aruba 1967|1967]] | fusie = | splitsing = | oprichting = 1966<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462611:mpeg21:a0018|titel=Max Croes vormt nieuwe partij PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=3 februari 1966|bezochtdatum=septmber 2021}}</ref> | exnaam = | opgegaan = [[Partido Patriotico di Aruba|PPA]] | opheffing = 1971<ref name="opheffing">{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470099:mpeg21:a0083|titel=Max Croes op PPA-lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1 maart 1971|bezochtdatum=1 juli 2021}}}</ref> | actief in = {{AW}} | ideologie = | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = PIA | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Partido Independiente Arubano (PIA)''' (Arubaanse Onafhankelijkheidspartij) is een voormalig politieke partij in Aruba. De partij werd opgericht door Max Croes, die tevens partijvoorzitter was. De partij had ten doel de belangstelling voor de politiek onder jongeren aan te wakkeren.<ref name="opheffing" /> Bij haar deelname aan de Statenverkiezingen NA in 1966 vormde de PIA in combinatie met UNA en samen werd 1 zetel behaald.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462933:mpeg21:a0039|titel=PPA schiet zetel in aan UNA/PIA|werk=[[Amigoe]]|datum=9 juni 1966|bezochtdatum=september 2021}}</ref> Ook nam zij deel aan de [[eilandsraadverkiezingen Aruba 1967]].<ref name="opheffing" /> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> ----------------------- {{Infobox politieke partij | naam = Arubaanse Eenheidspartij | afbeelding = | afbeeldingbreedte= | partijleider = | partijvoorzitter = | functienaam1 = oprichter(s) | functie1 = [[Th. Hassel]] <br /> | functienaam2 = fractievoorzitter | functie2 = | functienaam3 = | functie3 = | zetelnaam1 = Statenzetels | zetels1 = 1 | zetelstotaal1 = 21 | verkiezingen1 = [[Statenverkiezingen Aruba 2001|22 september 2001]] | fusie = | splitsing = | oprichting = | exnaam = | actief in = {{AW}} | ideologie = [[Sociaaldemocratie]] | richting = | motto = | kleuren = {{Kleurvierkant}} | kleurcode = | afkorting = AEP | jongeren = | website = | portaal2 = Cariben }} De '''Arubaanse Eenheidspartij (AEP)''' was min of meer een filiaal van de Curacaose Nationale Volkspartij.<ref>{{Citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987769:mpeg21:a0041|titel=Verbrokkeling|werk=[[Amigoe]]|datum=1 december 1950|bezochtdatum=2021}}</ref> {{Appendix}} <nowiki> [[Categorie:Arubaanse politieke partij]] </nowiki> -------------------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Richard Arends | nomber completo = Richard Arthur Arends | fecha nacemento = [[13 di mei]] [[1963]] | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr.drs. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, 13 di mei 19??) ta un politico y consehero di beleid Arubiano. For di 2016 pa 2017, el a fungi como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion di Aruba den e di dos gabinete Eman. For di 2017 pa 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di Partido di Pueblo Arubano (AVP). Arends tabata conoci como consehero di beleid y tecnocrata den seno di AVP prome cu el a drenta politica activamente su mes. == Bida y carera == Richard Arends a nace riba Curaçao como yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco cu despues a bira un consehero clave di e politico Otmar Oduber. Arends a lanta na Aruba y a studia ley. Den su karera profeshonal, el a traha tantu den sektor públiko komo den sektor privá. E tabata afilia na e compania estatal Refineria di Aruba (RdA), entre otro, y tabata ocupa funcionnan dentro di e sector di energia, incluyendo e presidencia di Compania Arubano di Petroleo (CAP). Banda di esaki Arends tabata envolvi den diferente iniciativa di politica riba tereno economico. E tabata wordo considera un di e originadornan di documentonan di beleid di AVP, entre otro e programa Plan Aruba Ariba y un rapport riba e desaroyo economico di Aruba cu a wordo traha den colaboracion cu CDA Hulandes. Arends ta casa y tin tres yiu. === Polítika === For di mas o menos 2009, Arends tabata un beleidsadsehero consehero clave den seno di gobierno di Aruba. Entre otro ròlnan, e tabata: consehero di Prome Minister Mike Eman y hefe di staf na Minister Mike de Meza. Durante e periodo aki, e tabata enbolbí den vários proyekto ekonómiko i energétiko di gobièrnu. Entre otro el a hunga un rol den negociacion cu CITGO pa loke ta posibel reapertura di e refineria di petroleo na Aruba. Ademas e tabata anteriormente Presidente/Director di FESCA (Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba), e buro cientifico di AVP, cu despues a haya e nomber di Fundacion Mito Croes. Dia 29 di november 2016 Arends a huramenta pa gobernador Fredis Refunjol como Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion den e di dos gabinete Eman. El a sucede Otmar Oduber, despues di cual Minister Mike de Meza a cambia di cartera. Arends a ocupa e funcion pa e resto di lunanan di gabinete Eman II. Na momento cu el a asumi su funcion, el a indica cu e kier a cumpli cu e rol como minister specialista, en bes di como politico activo di partido. Miembro di Parlamento Despues di eleccion di 2017, Arends a wordo eligi como miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. El a keda miembro di Parlamento te 2021. Na mei 2021, Arends a anunsiá ku e lo no presentá pa reelekshon den e elekshonnan di e aña ei i lo baha temporalmente for di polítika aktivo.<ref>{{Cite web |url=https://www.noticiacla.com/news/22294 |title=Richard Arends ta anunsiá salida for di polítika aktivo |website=NoticiaCla}}</ref> Segun Arends, despues di diesdos aña den politica, e kier a enfoca un biaha mas riba su carera profesional fuera di politica. --------- '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, [[13 di mei]] [[1963]]) (check 1978??) ta un politico Arubiano. El a fungi como Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Curaçao y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, un ex director di banco y un di e conseheronan clave di Otmar Oduber. Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera, y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. Fuentenan, nota i/òf referensianan [[Kategoria:Polítiko Arubano]] [[Kategoria:Minister Arubano]] Nota importante komo Richard Arends (polítiko) Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/Director di FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau di investigacion di AVP, awor Fundacion Mito Croes Mastermind tras di diferente plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y, hunto cu CDA, e rapport “desaroyo economico di Aruba” Arends, Hefe di Oficina Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO pa loke ta trata e reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta traha of a traha. Presidente di Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: Consehero di Prome Minister y Hefe di Staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá su retiro temporal for di polítika aktivo Na salida di Otmar Oduber na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asunto Economico y Comunicacion pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa y tin tres yiu. https://www.noticiacla.com/news/10397: ORANJESTAD – Minister Richard Arends a confirma na NoticiaCla dialuna mainta cu e lo ta riba e lista di candidato di partido AVP pa e eleccionnan dia 22 di september proximo Minister di Asunto Economico y Telecomunicacion anteriormente a indica su interes den un futuro puesto di ministro Economico. Lider di partido y actual Prome Minister Eman tambe a confirma esaki. E lista di candidatonan di AVP lo wordo entrega dia 4 di Augustus pa 10:30 AM. Comienso di luna pasa, e sitio di noticia aki ya caba por a confirma cu Arends tabata dispuesto pa sirbi den un futuro gabinete Eman tambe. E tempo ey, no a tuma un decision final ainda, y Arends mes a bisa cu e ta mantene tur opcion habri. El a nenga enfaticamente e ora ey cu lo tin un posicion p’e na Refineria di Aruba of Citgo. FUTURO POLITICO di ARENDS Prome Minister Eman, kende ta lider di Partido Berde, no tin intencion di laga Arends bay. El a laga esaki bon cla luna pasa: “Richard lo keda un figura publico pa hopi tempo pa bin sirbi Aruba.Y sigur mi kier mir’e bolbe como minister den un futuro gabinete,” asina Eman a bisa. Arends mes no tabata pensa asina leu dilanti e momento ey. “Mi ta enfoká awor riba e ehekushon korekto di mi tareanan komo minister,” Arend a deklará luna pasá. PROBLEMA KU E FAMIA? Si Arends lo keda minister of no tambe tabata un pregunta den seno familiar. Su tata, Simon Arends, actualmente ta un di e conseheronan clave di su contrincante politico awor, Otmar Oduber. E historia a sirkulá ku e famia a bai di akuerdo ku Richard Arends su nombramentu komo minister spesialista pa AVP te mas tardá na sèptèmber, i ku e lo tuma un trabou na Citgo despues. Mas envolvimentu ku e partido bèrdè lo a trese un problema pa e famia. Pero e storia ey, tambe, a wordo nenga enfaticamente door di Richard Arends luna pasa: “Semper mi ta evalua cada peticion cu e partido ta haci na mi: na 2007 pa bira presidente di FESCA, despues pa bira consehero y hefe di personal den ambos gabinete, na 2013 pa bira Minister Plenipotenciario na Den Haag, y na 2016 pa bira Minister di Asunto Economico di Sociedad e momento cu tin. yega, lo mi konsider’é.” Awor a keda confirma cu Arends ta un candidato ministerial potencial pa un gabinete berde nobo. Wak Balkenende como ehempel https://www.noticiacla.com/news/7854 Richard Arends a huramenta diamars atardi pa Su Excelencia Gobernador Fredis Refunjol como Minister nobo di Economia y Comunicacion. Arends ta konsiderá e reto nobo komo un “honor i un privilegio.” “Tin un diferensia grandi ora bo krusa e liña sagrado entre konsehero i atministradó,” Arends a bisa, referiendo na su (awor) posishon anterior komo konsehero. Durante e shete añanan cu a pasa, Arends tabata e consehero principal di Minister Mike de Meza y tambe consehero di ----------------- == Guillermo Trinidad == DAKOTA — Binnenkort wordt de Rondweg, die door de woonwijk Dakota loopt, genoemd naar de overleden minister [[Guillermo Trinidad]]: Caya Guillermo Trinidad. Zoals bekend, groeide de overleden minister in deze wijk op, voetbalde bij voor Dakota, was onderwijzer en politicus in Dakota. De Straatnamencommissie kwam met het voorstel, dat door de minister van algemene zaken Nelson Oduber werd goedgekeurd. De Straatnamencommissie is doende met enige nieuwe wijken van straatnamen te voorzien, onder meer zouden in de Paradijswijk enige straten worden genoemd naar overleden frères De la Salie die zich ingezet hebben op en voor Aruba.<ref>Straat vernoemd naar Trinidad. "Amigoe". Curaçao, 17-07-1991, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644098:mpeg21:p005</ref> ----------- {{Infobox politico| variante = a | nomber = Desiree Croes | nomber completo = Desirée Geneviève Croes | fecha nacemento = [[22 di yanüari|22 di januari]] [[1968]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP) | titulo = mr. | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Desirée Geneviève Croes''' ta un hurista i ex-politico Arubano. El a fungi como ..... den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2011 y 20??, e tabata miembro di Parlamento di Aruba den nomber di [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. == Bida y carera == * a studia na IPa y a traha den ensenansa di 1994 te 2009. * despues a studia ley na [[Universidad di Aruba]] graduando na 2002. * tin su propio bufete di abogado * Director Arubahuis/Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba in Den Haag Nov 2009 - Oct 2011 Miembro di Parlamento desde 2011. Hurista. A sirbi como director di Gabinete di Aruba na Den Haag pa Representacion Arubano, den e comision di derechonan humano di Parlatino (Parlamento Latino Americano).<ref>[[https://queerbio.com/wiki/index.php?title=Desiree_Croes Desiree Croes], queerbio.com</ref> * http://arubaherald.com/local/614-desiree-croes-avp-becomes-member-of-parliament.html * http://www.gomag.com/article/100_women_we_love_desiree * Sharina Henriquez, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2021/03/03/geregistreerd-partnerschap-geeft-arubaanse-homostellen-nu-meer-rechten-dan-het-huwelijk/ Geregistreerd partnerschap geeft Arubaanse homostellen nu meer rechten dan met huwelijk], ntr caribbean (3 di maart 2021) Segun ‘Desi’ ta riba practicamente tur tereno di nos bida mester actua cu inteligencia. Pero mester actua lihe. Un di e areanan aki ta enseñansa.[2] ‘Desi’ ta di profesion maestro di scol y aunke ela studia pa abogado tambe, e ta keda yuda hobennan den nan estudio. Pe e cambionan den enseñansa ta urgente. Studiantenan por siña hopi miho. Ta guia y sosten nan tin mester. Y ta net den esaki e minister actual a corta masha hopi. E tema aki y hopi mas tin cu cambia pa enseñansa sirbi nos studiantenan y nos pais miho! PROTECCION LEGAL ‘Desi’ ta traha como abogado tambe. No lo ta straño cu majoria di su clientenan ta hende cu no tin otro recurso cu busca un abogado cu ta dispuesto pa tuma un caso dificil of hasta ‘imposibel’ y lucha cu tur instrumento di ley y di constitucion pa cuida derecho y interes di su clientenan. Miho proteccion legal di ciudadanonan ta djis un area cu Desi ta haya cu mester mehora. Por spera hopi mas di ‘Desi’ riba e tereno aki y otro terenonan den e añanan nos dilanti. Sea como politico, maestro of abogado! Delegado Special di Antiyas Hulandes, den nomber di Aruba, 14 April 2010 (consideracion di proposicionnan legislativo pa e reforma constitucional di Antiyas Hulandes) Delegado Special di Aruba, 8 di juni 2016 (consideracion di e proposicion legislativo cu ta cambia Ley di Reino riba Nacionalidad Hulandes pa prolonga e terminonan pa otorgamento di nacionalidad Hulandes y algun otro amienda)<ref>https://parlement.com/biografie/mr-dg-desiree-de-sousa-croes Mr. D.G. (Desirée) de Sousa-Croes], parlement.com</ref> Pelicula Arubano ''E Bruha, bruha'' di Desiree Croes cu 5 nominacion na Corsou. ------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Pedro Bislip | nomber completo = | fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]] | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Pedro Bislip''' (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]]. * [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820 * [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987) * Diputado * Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP * miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN --- Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status. In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation. Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent. In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions. {{Appendix}} [[:Kategoria:Politico di Aruba] '''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. == Biografia == Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN). ​ historiadiaruba.aw +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite. ​ Wikipedia +5 Wikipedia +5 Wikipedia +5 Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987. ​ diario.aw Wikipedia Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him. ​ Wikipedia +2 Wikipedia +2 Wikipedia +2 Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.​ Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.​ Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.​ Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.​ While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.​ {{Appendix}} -- Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP. NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden. https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid. ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Lili Beke-Martinez | nomber completo = | fecha nacemento = 1969 | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] | titulo = | temporada1 = | funcion1 = | temporada2 = | funcion2 = | website = }} '''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.​ Curaçao Chronicle Carera Médiko Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.​ Karrera Polítiko Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.​ Bida Personal Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.​ {{Appendix}} --------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Marlon Sneek | nomber completo = Alfred Marlon Sneek | fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] | luga nacemento = [[Aruba]] | fecha fayecimento= | luga fayecimento= | pais = {{ABW}} | funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | desde = 27 di maart 2025 | antecesor = [[Gerlien Croes]] | sucesor = | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] | titulo = | temporada1 = 2025 - presente | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2013 - 2021 | funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | website = }} '''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion. == Bida == Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente. El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa. Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]]. entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña. Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento. Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento. Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento. 2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref> 2021: nr. 10 cu 336 voto Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.​ Bon Dia Aruba Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis. ​ Bon Dia Aruba +1 Bon Dia Aruba +1 Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano. ​ ArenaPoliti Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.​ * Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref> Member of parliament at Land Aruba Parlementslid at Parliament of Aruba Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba Studied Electrical engineering at UNA Curacao Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A From Oranjestad, Aruba {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}} [[:Category:Politico di Aruba]] [[:Category:Hende]] 24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber. * eleccion 2021 - 336 voto * eleccion 2024 - 234 voto Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa. Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento. ----- Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers. Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto. Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP) Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario. Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico| variante = a | nomber = Adriaan Dussenbroek | nomber completo = Adriaan Franciscus Dussenbroek | fecha nacemento = [[19 di yüni]] [[1893]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[22 di yüni|22 di juni]] [[1965]] | luga fayecimento = [[Utrecht]] | pais = {{ABW}} | partido = [[Union Nacional Arubano]] | titulo = | ofishi = docter di cas | temporada1 = | funcion1= | website = }} '''Adriaan Franciscus Dussenbroek''' tabata un Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref> Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965? • Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd) • Was werkzaam als arts van het Savanetakamp • Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA? • Zijn partij UNA behaalde 3 zetels • Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven. • In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer NOTES https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep: Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz --------------------- == resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 == Ayera mainta durante un sesion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Electoral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e candidatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba. Durante e sesion publico Conseho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido.. Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi. Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto. Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto. Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels. Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels. E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento. Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento. Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento. Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento. Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento. Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien- to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento. Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref> ---------------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = FUTURO | abr = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]] | funda = 2024 | fundado = [[Gerlien Croes]] | activo = {{ABW}} | nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]] | asiento1 = 3 | asiento total1 = 21 | eleccion1 = 6 di december 2024 | sede = | color = {{legend|#FF00FF|biña cla}} | posicion = | ideologia = }} '''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba. == Historia == Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido. Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> {{Appendix}} [[:Category:Polítika na Aruba]] Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero. Mision Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad. Vision Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano. E lista pa eleccion 2024 E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di; Gerlien Croes, hurista y politico activo Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado Muzaninn Wever, hurista legislativo Gregory Ras, ingeniero y empresario Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur Rondell Heyliger, entrepreneur Della Lopez, docente y sindicalista Omar Quandus, inspector di welder industrial {{Appendix}} Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> {{Appendix}} ------------------ '''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA. Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal. Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad. Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP. ----------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Futuro | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Gerlien Croes]] | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = }} Partidonan nobo na Aruba: * 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo) * 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes E lista di FUTURO ta como lo siguiente: 1. Gerlien Croes 2. Geoffrey Wever 3. Gino Goeloe 4. Rudlyn Lindor 5. Munzanin Wever 6. Gregory Ras 7. Jeremy Erasmus 8. Rondel Heyliger 9. Della Lopez 10. Omar Quandus * 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma * 2023 - Otmar Oduber - PAIS * 2023 - Figaroa - Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di: 1. Ursell Arends. 2. Raymicheline “Misha” Raymond. 3. Randall Leong. 4. Raymond Kamperveen. 5. Carlos Guiamo. 6. Twyma van der Biezen. 7. Aron Verschuur. 8. Luigi Rasmijn. 9. Marisabelle Croes-Arends. 10. Anouk Balentina. 11. Kinsasha van der Bliek. ?? Lista di PPA 1. Otmar Oduber 2. Eduard Pieterzs 3. Lissette Winklaar-Franken 4. Rudy Richardson 5. Rigoberto Sint Jago 6. Marc Lindero Fowler 7. Ainsley Leonard Kelly 8. Gabriela Gonzales O. Calderon 9. Ilidio Dumfries 10. Arthur Paneflek 11. Charles Bennett 12. Edgard Suñe Leon 13. Kevin Ka Ghie Yee 14. Shanwar Briezen 15. Wilson Tavarez Portez 16. Jacqueline Woodley E lista ta consisti pa: 1. Marisol Tromp; 2. Aquannette Gunn; 3. Gilmar Werleman; 4. Armand Kelly; 5. dokter Michel Mungra; 6. Jamal Khan 6. Arthur La Moria. E lista di MEP ta como lo siguiente: 1. Evelyn Wever-Croes 2. Dangui Oduber 3. Xiomara Maduro 4. Endy Croes 5. Rocco Tjon 6. Hendrik Tevreden 7. Edgard Vrolijk 8. Shailiny Tromp-Lee 9. Setty Christiaans-Yarzagaray 10. Alvin Molina 11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw 12. Rodymar Geerman 13. Marco Berlis 14. Aldrin Lampe 15. Natalie Geerman 16. Ricky Hoek 17. Shannon Henriquez 18. Erwin (Wino) Lopez 19. Erich Genser 20. Michella Steenvoorde-Lacle 21. Nathaly Arends 22. Shirley Rafini 23. Stephany Croes 24. Jaime Winterdaal 25. Nolan Thomas 26. Chito Geerman 27. Jeffrey Schuilenburg 28. Rene Kock 29. Marceylaine Paskel E lista ta como lo siguiente: 1. Wendrick Cicilia 2. Mike de Meza 3. Arthur Dowers 4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger 5. Mervin Wyatt-Ras 6. Jennifer Arends–Reyes 7. Clifford Heyliger 8. Sonaly Acosta --> nieuw 9. Carlos Bermudez 10. Marlon Sneek 11. Otani Thomasia 12. John Hart 13. Dennerick Kelly 14. Jamila de Mey 15. Junior Croes 16. Chris James 17. Conny Connor 18. Maria vd biezen 19. Gillian Lopez 20. Diana Bikker 21. Clyde Burke 22. Jennifer Franken 23. Madeleine Kelly 24. Adeline Oliviera 25. Astrid Vries 26. Ferdinand Franca 27. Norman Roos 28. Zuleika Wever 29. Mike Eman -------------- == MIA == {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Movemento Indigena Arubano | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = Hellen Croes | presidente partido = | vice-preseidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2024 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = | ideologia = | meta = | lema = | color = | abr = | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref> Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa. Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS. {{Appendix}} ------------- {{Infobox partido politico | variante = a | nomber = Lucha pa Reforma | logo = | imagen = | descripcion = | lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]] | presidente partido = | lider fraccion = | nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8--> | funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 --> <!-- Seccion di asiento --> | asiento = <!-- number --> | nomber asiento = | asiento total = <!-- number --> | eleccion = | asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 --> | nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 --> | asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 --> | eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10--> <!-- Seccion di historia --> | funda = 2023 | exnomber = <!-- Seccion di informacion basico --> | activo = desde 2023 | sede = | publicacion = | miembro = | posicion = centro-derecha | ideologia = cristian-democrata | meta = | lema = | color = | abr = LPR | hubenil = | coalicion = | website = | bandera = | leyenda = }} '''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref> Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho. {{Appendix}} -------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Richard Arends | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website = }} '''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP. == Bida y carera == Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber. El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.?? Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo. Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu. NOTES Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan [[Category:Polítiko Arubano]] [ [[Category:Minister Arubano]] Importante save komo Richard Arends (polítiko) Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal. Arends a studia lei?? i ?? 2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba” Arends, hefe di bureau Mike de Meza El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha. Presidente Compania Arubano di Petroleo Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1] Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021 A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016? 2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??) Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref> {{Appendix}} -------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Nilo Swaen | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = consehero di minister di Finansa | desde = 2017 | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = 1993-1994 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1994-1997 | funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion | temporada3 = 2000-2001 | funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte | temporada4 = 2013-2017 | funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2017-2021 | funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor | temporada6 = | funcion6 = | firma = | website = }} '''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20.. Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref> Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] -------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Dominico Tromp | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] | luga fayecimento = [[Malmok]] | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) | religion = | titulo = | ofichi = docente, politico | temporada1 = | funcion1 = miembro | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = }} '''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA. == Biografia == Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref> Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa. El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School. === Teatro === Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> === Politica === Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]]. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref> Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977. Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/> * 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER * hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref> * 1964/65? - gedeputeerde * na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente?? * 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref> * lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977 * lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref> * opnieuw ER lid vanad 1975 === Otro === Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/> {{Appendix}} Mascaruba: Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur. Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural. Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.: ‘Veneno Sabroso’ na 1961; ‘E anochi di 16 di januari’ na 1962; ‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963; ‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963; ‘Suerte di Pushi Preto na 1964; ‘Vengansa di un Chines na 1965; Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’. Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’. Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi. {{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>. Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña. Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen. De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp. Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref> ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox politico | variante = a | nomber = Apolonio Werleman | imagen = | descripcion = | nomber completo = | fecha nacemento = | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | districto electoral = | region = | pais = {{ABW}} | funcion actual = | desde = | antecesor = | sucesor = | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] | religion = | titulo = | temporada1 = | funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]? | temporada2 = | funcion2 = | temporada3 = | funcion3 = | website = }} '''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano. Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref> Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba. ------------------ '''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]]. == Biografia == Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II". Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher. {{Stub}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Booi, John}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Politico di Aruba]] -------- ''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano. Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref> Di hoben el a interesa den politica E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion. A funda PDP Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico. E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta. ----------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004. For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]]. == Resultado electoral == === Parlamento di Antias Hulandes === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento <br/> pa Aruba !+/- !Posición !Gobierno |- |1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º || |- |1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º || |- |1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º || |- |1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º || |- |1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |} === Conseho Insular di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1951 |4.510 |35,32 | 8/21 | |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1955 |2.533 |17,57 |3/21 |{{decrease}}5 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1959 |4.899 |28,31 |6/21 |{{increase}}3 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1963 |5.668 |29,32 |6/21 |{{steady}} |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |} === Parlamento di Aruba === {| class="wikitable" |+ !Aña !Voto !% !Asiento !+/- !Posicion !Gobierno |- |1985 ||11.480 |31,33 |7/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |1989 ||12.668 |35,16 |8/21 |{{increase}}1 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1993 ||15.621 |39,18 |9/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |1994 ||17.963 |45,40 |10/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion |- |1997 ||19.476 |43,53 |10/21 |{{steady}} |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Coalición |- |2001 |12.749 |26,58 |6/21 |{{decrease}}4 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2005 ||16.725 ||32,59 |8/21 |{{increase}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2009 ||26.476 |48,03 |12/21 |{{increase}}4 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2013 ||33.103 |57,28 |13/21 |{{increase}}1 |1º |style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta |- |2017 ||23.376 |39,86 |9/21 |{{decrease}}4 |1º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |- |2021 ||18.335 |31,26 |7/21 |{{decrease}}2 |2º |style="background-color:#FFA9A9"| Oposición |} {{Appendix}} ---------------------------- == Caso Avestruz == E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> ---------- '''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA .............. Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe. * onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen * zoon van Inovia Alders-Croes * 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen * 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref> * 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba. * 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA * 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro) * 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana) {{Appendix}} Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref> --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di .............. == Biografia == Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref> Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref> * fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP * miembro di Conseho Insular * miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] * miembro di [[Parlamento di Aruba]] * prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion * diputado di Aruba * minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo * [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]] * minister di Trafico y Comunicacion di Antias * minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]] * na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref> * na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda. * na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw. Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle. '''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus. == Loopbaan == Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB). Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing. In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba. Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} -------------- == Ady Thijsen== {{Infobox person | name = Ady Thijsen | image = | caption = | term = 2022-2025 | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = Eddy Paris | birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}} | birth_place = Aruba | occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]] | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = https://www.arubahuis.nl/ }} '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021. is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021. '''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid. == Bida == Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> === MEP === El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP. * 2005 - nr.10 - 818 stemmen * 2009 - nr. 7 - 414 stemmen * 2013 - nr. 5 - 475 stemmen * 2017 - nr.13 - 511 stemmen * 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt) Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu. Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek. * Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> * Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. * Delegatieleider bij IPKO Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> ---- == Paul Croes == uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref> {{Appendix}} ---------------------- Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba. fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter. Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. ------- Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref> E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.” --------------- mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref> Personalia: Fecha di nacimento: 8 november 1958 Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino Estudio y experiencia mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA. Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel. Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda. Motivacion mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan. Logronan Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda. Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda. --- RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref> De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats. Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar. Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen. ------------------------- == Eddy Briesen== {{Infobox politico | variante = a | nomber = Eddy Briesen | imagen = | caption = | term = | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | birth_date = {{Birth date and age|1951|06|01}} | birth_place = Aruba | ofishi = politico | partido politico = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP) | website = }} '''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-bpoliriesen/</ref> E tabata minister di Turismo di .. == Honor == * Oficina di Gobierno Edison Briesen, Pastoor Hendrikstraat 51, SN <ref>[https://24ora.com/cambio-di-cartera-a-kita-ministerio-di-energia-for-di-baba-herde-y-pase-pa-arthur-dowers/ Cambio di cartera: A kita Ministerio di Energia for di Baba Herdé y pas’e pa Arthur Dowers], 24ora.com (3 di october 2025)</ref> {{Appendix}} ------------- * [[Evelyn Wever-Croes]] * [[Marisol Lopez Tromp]] ==NOTES== E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel. E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora. Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla. Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras! E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial! Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante. Eleccion 2001 – 1493 voto Eleccion 2005 – 1403 voto Eleccion 2009 – 2072 voto Eleccion 2013 – 3932 voto Eleccion 2017 – 2785 voto Eleccion 2021 – 1614 voto Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram. E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber. Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021. E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto! Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe. Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce! -------- E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida! Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki. E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico. E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas. E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras. E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico. Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon. Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%! TOCANTE PARTIDO MEP Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento. ---------- Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion. Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay. Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto. Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo. E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas! TOCANTE PARTIDO AVP J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel. {{Appendix}} Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente: Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP, Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba. CANTIDAD DI VOTO 2017 Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 : RAIZ – Ursell Arends 1493 MEP Evelyn 3503 MEP Xiomara 2696 MEP Dangui 2399 POR Marisol 497 RED Ricardo Croes 3359 ------ 2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes. ------- {{Variante|c}} {{Infobox person | name = Daniel Leo | image = | caption = | term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = polítiko | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber. == Bida == Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular. Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. * co-fundador di MEP * miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975 * diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985 * miembro di Parlamento di Antiyas 19?? * Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989 * su susesor tabata Eddy Briesen. {{Appendix}} ‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos. E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños. Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura. Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto. ----------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Alvin Molina | image = | caption = | term = miembro di Parlamento di Aruba | monarch = | predecessor = | birth_date = | occupation = político | party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] }} '''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?. == Bida == Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref> NOTES Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref> Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug. E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo. E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia. {{Appendix}} ---------- {{Infobox person | name = Jennifer Arends-Reyes | image = | caption = | term = 2013-presente | monarch = [[Rei Willem-Alexander]] | predecessor = | successor = | birth_date = {{date and age|1983|04|21}} | occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]] | party = Partido Arubano di Pueblo (AVP) }} '''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]. Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano. Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}} <nowiki> [[:Categorie:Arubaans politicus]] </nowiki> -------- Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??. Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel. stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen. Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme. Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes. Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref> Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref> For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa. E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte. Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013. Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe. Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante. ---------------- E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno. == Partidonan == === Ku representashon den Parlamento === Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano. ===Representa=== {| class="sortable wikitable" !rowspan=2 align="center"|Logo !rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]] !rowspan=2 align="left"|Abreviashon !rowspan=2 align="center"|Funda !rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit !rowspan=2|[[Lider di partido]] !rowspan=2|[[Asientonan]] |- |[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Partido di Pueblo Arubano]] |AVP |align="right"|1942 |Groep Eman |[[Mike Eman]] |align="right"|9 |- | |[[Movimiento Electoral di Pueblo]] |MEP |align="right"|1971 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting) |[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]] |align="right"|9 |- |[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/> |POR |align="right"|2016 |[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]] |[[Otmar Oduber]] |align="right"|2 |- |[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]] |[[RED Democratico]] |RED |align="right"|2003 | |[[Ricardo Croes]] |align="right"|1 |} === Sin representashon den Parlamento === ------------- '''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman. El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber. Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber! mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica. Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever. --- Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref> Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989. El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama. Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP. Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento. Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador. Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester. Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal. Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ. Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II. {{Appendix}} ---------------------------------- == MAS == '''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij. De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref> De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp. <ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> MAS – E vision pa un Arubano soberano E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.” Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.” Creando lidernan pa Aruba Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica. “Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.” Preparando fuerte pa campaña Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.” Confiansa di pueblo Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.” E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.” {{Appendix}} <nowiki> [[Category:Aruba]] </nowiki> * Holmo Henriquez ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid. Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon. Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro. ------------------------ ==Lopez-Tromp== Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref> Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes. {{Appendix}} -------------- '''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano. Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974 Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924. El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University. Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion. Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei. Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria. El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di jki4tuzvvy6f9wcfbkuxjlkpoj3qqw5 Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Aruba 2 8968 189539 185068 2026-05-01T19:16:48Z Caribiana 8320 189539 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Infobox futbol club | nomber club = Barracudas Aruba | nomber completo = | alias = | funda = [[1 di òktober|1 di october]] [[1970]] | stadion = | capacidad = | Presidente = {{ABW|bandera}} Carolina Merryweather-Raven | entrenado = {{ABW|bandera}} Devin de Veer }} '''Barracudas Aruba''' ta un club deportivo na [[Aruba]], cu ta specialisa den landamento artistico (anteriormente conoci como landamento sincronisa). E club a wordo funda dia [[1 di òktober|i di october]] [[1970]] y a bira un di e organisacionnan mas importante pa desaroyo di landamento artistico riba e isla.<ref>{{citeer web|titel=Barracuda's houden wimpelwedstrijden|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-27|bezochtdatum=2026-03-13|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460983:mpeg21:p006}}</ref> Durante su historia e club a produci varios atleta cu a representa Aruba y [[Antias Hulandes]] na campeonatonan regional y internacional, incluso Weganan Olimpico. == Historia == Barracudas Aruba a wordo funda dia [[1 di òktober|1 di october]] [[1970]] door di Miep Molenaar bou di e nomber "Zwem & Waterpolo Club de Barracuda's". Inicialmente tabata practica waterpolo y landamento. Artistic Swimming Club of Aruba, formerly known as the "Zwem & Waterpolo Club de Barracuda's" was founded in 1970 as a Swimming and Water Polo club. Artistic swimming was added in 1975.<ref>https://www.gomotionapp.com/team/recba/page/about-us</ref> Inicialmente tabata tin seccion pa waterpolo y landamento, landamento sincronisa y landamento pa adulti, sinembargo den ananan nobenta e club a specialisa den landamento artistico. Bij wimpelwedstrijden staat het winnen van een wedstrijd niet op de eerste plaats. Er worden drie slagen gezwommen over 50 meter. De tijden worden bij elkaar opgeteld en vergeleken met de totaaltijd van de vorige wimpelwedstrijd. Degene die nu procentueel het meest is vooruit gegaan wint de W.M.-wisselbeker.<ref>Barracuda's houden weer wimpelwedstrijd. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 21-05-1974, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-02-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460900:mpeg21:p005</ref> ----------- Na 1970 The Barracuda’s a wordo funda pa J. Kramers, R. Maduro, A. Kuchler, N. van Broekhoven y Sra. W. von Hertzberg. Den transkurso di añanan, The Barracuda’s a krese bira un asosiashon ku mas ku shen miembro. E asosiashon tabatin departamentunan di landamentu, polo di awa, landamentu sinkronisá i landamentu pa adulto. E asociacion no ta activo solamente na Aruba a participa den competencianan oficial, pero su miembronan tambe a forma parti di seleccionnan Arubiano y Antiyano pa campeonatonan regional. Na 1983 a dicidi di cambia e asociacion den un club pa landamento sincroniza so, mirando e exito di landamento sincronisa y e interes cu ta baha den landamento.<ref name="25 aña">{{citeer web|titel=De Barracuda's al 25 jaar in het water|werk=[[Amigoe]]|datum=1995-11-08|bezochtdatum=2026-03-13|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644857:mpeg21:p006}}</ref> Landadonan sincronisa di The Barracuda’s a representa exitosamente tanto Aruba como Antias na Weganan CAC, Campeonato Mundial, torneonan entre Aruba, Colombia y Puerto Rico y na Campeonato Nacional di Merca. Ademas, The Barracudas a wordo representa dos biaha na e Weganan Olimpico: Esther Croes y [[Nicole Hoevertsz]] na 1984 na Los Angeles; [[Roswitha Lopez]] y [[Yvette Thuis]] na Seoul na 1988.<ref name="25 aña"/> == Landadonan destaca == * [[Nicole Hoevertsz]] (atleta olimpico) * Esther Croes (atleta olimpico) * [[Yvette Thuis]] (atleta olimpico) * [[Roswitha Lopez]] (atleta olimpico) * Kyra Hoevertsz * Mikayla Morales, --- ORANJESTAD. - Op woensdag 1 oktober bestaat de Arubaanse Zwem- en waterpolo vereniging „Barracudas" vijf jaar. Het bestuur heeft met medewerking van een paar enthousiaste jeugdleden een programma van activiteiten opgesteld om de oprichting te herdenken. De vereniging werd op 1 oktober 1970 opgericht onder de bezielende leiding van mevrouw Wiep Molenaar. De Barracudas waren hiermee de eerste vereniging op Aruba die zich met het wedstrijdzwemmen ging bezighouden. Ook werd er van het begin af aan, aan waterpolo gedaan. Al snel groeide de club tot meer dan honderd leden, en toen het aantal te groot werd, werd besloten uit de Barracudas een nieuwe club op te richten. Er kwam een ledenstop en de ..Aruba Marlins" werd de tweede wedstrijdzwemclub op Aruba. Momenteel hebben de Barracudas vijftig, jeugd- en veteranen-leden en is het aantal langzaam groeiende. In deze vijf jaar is de vereniging het POVA-zwembad trouw gebleven. De activiteiten die op het programma staan beloven ondanks het magere budget een succes te worden. Op zondag 12 oktober om negen uur wordt de lustrumviering geopend in het Pova-bad, met zwemwedstrijden voor veteranen en ouders van leden van Barracudas en Marlins. De jeugdleden van de Barracudas organiseren deze wedstrijd en bekleden alle benodigde functies. De veteranen en ouders kunnen zich vanaf negen uur laten inschrijven op het wedstrijdbureau. Tevens heeft het bestuur van Barracudas ook alle bestuursleden van de zwemclubs op Aruba uitgenodigd aanwezig te zijn bij deze opening. In de middag wordt het lustrum voor de clubleden voortgezet met een wandel-puzzeltocht, die besloten wordt met een barbecue. De viering wordt in het weekeinde van 18 oktober besloten met kamperen. Een extra feestelijk facet van het lustrum is het feit dat er vanaf 1 oktober weer een professionele trainer aan de „bak" staat. Hiermee hoopt het Barracudas-bestuur de successen van Barracudas in de afgelopen vijf jaar, te continueren. Het huidige bestuur van de Barracudas bestaat uit J. Kramers, R. Maduro, W. Croes, A. Küchler en N. van Broekhoven.<ref>Barracudas vijf jaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1975, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-02-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460680:mpeg21:p005</ref> E club di synchro ta organisa regularmente actividadnan, manera bakesale y caminata, pa recauda fondo pa yuda e teamnan cubri e gastonan halto di e competencianan internacional. --- The Barracudas Club was founded in 1970 as a swimming and water polo club. Artistic Swimming, better known back then as Waterballet, was added in 1973. It was coached by Henriëtte de Nekker while training in the pool of Talk of the Town Hotel. A weekly show on Wednesday was performed in the Holiday Inn.<ref>https://www.gomotionapp.com/team/recba/page/about-us/custom-page2#:~:text=The%20Barracudas%20Club%20was%20founded,%2C%20continental%2C%20and%20world%20championships.</ref> The first athletes were Annemiek Dijkhout, Angela Hagedoorn, Carla Geurtsen, Bianca Baiz, Judith van Eck and Muriël van Eck. In 1984, Nicole Hoevertsz and Esther Croes, participated as the first Duet in the Olympics Games in Los Angeles. This was also the first time Artistic Swimming was part of the Olympic Games. In 1988, Yvette Thuis and Roswitha Lopez participated in Solo and Duet in Seoul. Aruba has participated since then in many regional, continental, and world championships. Today, Barracudas Club is a thriving platform to catapult AS athletes to triumph in national and international competitions. Barracudas Club consists of around 40 active athletes, but the family of Artistic Swimming is much larger. Many former athletes and parents still participate as judges. spectators and in fundraising activities. The Barracudas changed its name in 2020 to adapt to the changes made by FINA, which changed the name of the sport to Artistic Swimming. == Link externo == * [https://www.arubadolphins.com/about Website oficial]] {{Appendix}} E ta activo desde 1970 y ta e unico club di landamento artistico riba e isla. kende a introduci ''wimpelwedstrijden''. Bij wimpelwedstrijden is het de bedoeling dat iedere deelnemer drie maal 50 m zwemt en achtereenvolgens rugcrawl, schoolslag en borstcrawl.<ref>{{citeer web|titel=Kees Geervliet pakt weer de Elmar-prijs Wimpel-wedstrijden|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-06-14|bezochtdatum=2026-03-13|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639173:mpeg21:p007}}</ref> [[:Category:Deporte na Aruba]] Barracudas Aruba ta un club deportivo na Aruba ku ta specialisá den landamento artistiko (anteriormente konosí komo landamento sinkronisá). E club a wordo fundá na 1 di òktober 1970 i a bira un di e organisashonnan mas importante pa desaroyo di landamento artistiko riba e isla.[1] Durante su historia e club a produci varios atleta ku a representa Aruba i Antias Hulandes na campeonato regional i internashonal. Historia Barracudas Aruba a wordo fundá dia 1 di òktober 1970 dor di Miep Molenaar bou di e nomber Zwem & Waterpolo Club de Barracuda's. Na su promé añanan e club tabata dedica na landamento di kompetensia i waterpolo. E fundadónan i miembronan di e promé hunta di directiva tabata inkluí J. Kramers, R. Maduro, A. Küchler, N. van Broekhoven i W. von Hertzberg.[6] E club a krese rápido i pronto a tin mas ku shen miembro. Ora e kantidat di miembro a bira grandi, a dicidi pa limita e inskripshon di miembro nobo i e fundashon di un di dos club di landamento di kompetensia na Aruba, Aruba Marlins. Den añanan setenta Barracudas a introduci tambe landamento sinkronisá, na e tempu tambe konosí komo waterballet. E promé entrenadora tabata Henriëtte de Nekker, i entrenamentu tabata tuma lugá den e pisina di Talk of the Town Hotel. E atleta promé di e deporte aki tabata Annemiek Dijkhout, Angela Hagedoorn, Carla Geurtsen, Bianca Baiz, Judith van Eck i Muriël van Eck.[7] Durante añanan ochenta e deporte di landamento sinkronisá a bira cada vez mas popular den e club. Pa motibu di e exito i interes creciente, na 1983 a tuma e desishon pa transformá Barracudas den un club spesialisá prinsipalmente den landamento sinkronisá.[5] ==Logronan deportivo== Atletanan di Barracudas a representa Aruba i Antias Hulandes na varios evento deportivo internashonal, inkluyendo: *Weganan Centroamericano i di Karibe (CAC) *campeonato mundial *torneo internashonal entre Aruba, Colombia i Puerto Rico *campeonato nashonal di Merca E club a logra un momento historiko na Weganan Olímpiko di 1984 na Los Angeles, ora Nicole Hoevertsz i Esther Croes a participa komo duo. Esaki tabata tambe e promé biaha ku landamento sinkronisá a wordo inkluí den e programa Olímpiko. Na Weganan Olímpiko di 1988 na Seoul, atletanan Yvette Thuis i Roswitha Lopez a representa e deporte den kategoria solo i duo.[5] ==Actividadnan i komunidat== Barracudas Aruba ta organisá regularmente actividadnan pa sostené e operashonnan di e club i yuda cubri gastonan di kompetensianan internashonal. Entre e actividadnan aki tin: caminatan benta di kuminda otro evento di recaudashon di fondo Hopi eks-atletanan i mayornan ta keda envolví den e club komo hues, voluntario òf organisadó di evento. Kambio di nòmber Na 2020 e club a adapta su nòmber i terminologia pa sigui e kambio introducí dor di federashon internashonal di landamento (FINA), ku a reemplasá e término synchronized swimming pa artistic swimming. Landadónan destaká Algun atleta destaká di Barracudas Aruba ta: Nicole Hoevertsz – atleta olímpiko Esther Croes – atleta olímpiko Yvette Thuis – atleta olímpiko Roswitha Lopez – atleta olímpiko Kyra Hoevertsz Mikayla Morales ----- {{Databox}} '''Aruba Dolphins''' of '''Dolphins Aruba Swim Club''' ta un club di landamento estableci na [[Savaneta]], [[Aruba]]. E ta activo desde aña 1975.?? Inicialmente e club tabata practica landamento y waterpolo y tabata participa na torneonan local y internacional den tur dos disciplina.? E club tabata organisa anualmente competencia di landamento den categoria 1 km (9-12 ana) y 2 km (tres clase: 13-15, 16-34 y 35 ana bay ariba) == Link externo == * [https://www.arubadolphins.com/about Website oficial]] ----------- {{Databox}} '''Aruba Marlins''' tabata un club di landamento y waterpolo na [[Aruba]]. E ta activo desde aña 1975.?? ------------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) == Vé tambe == * [[Deporte na Aruba]] * [[Arubaanse Voetbal Bond]] [[Categoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Antwone Thyshon Kelly | alias = | fecha nacemento = [[1 di sèptèmber|1 di september]] [[2003]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 178 cm | peso = 107 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = | disciplina = pitcher (man drechi) | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]]) | activo = 2021 - presente | distincion = }} '''Antwone Thyshon Kelly''' (☆ [[1 di sèptèmber|1 di september]] [[2003]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un pelotero profesional [[Aruba|Arubiano]] cu ta hunga como ''pitcher'' den Liga Menor. E ta milita denter di e organisashon di Pittsburgh Pirates di [[Major League Baseball]] (MLB). == Carera == === Carera profesional === Kelly a firma cu Pittsburgh Pirates na 2021 como "international free agent". E mesun aña el a haci su debut profesional cu e ekipo di Dominican Summer League Pirates. Na 2022 el a hunga pa Florida Complex League Pirates. Durante e temporada di 2023 el a cuminsa den e ''Complex League'' prome cu el a wordo promove pa Bradenton Marauders na final di e temporada. Na 2024 Kelly a pasa henter e temporada cu Bradenton. Durante e aña el a tene un record di 1 ganá y 6 perdi, cu un "earned run average" (ERA) di 4,43 y 65 ponche den 69 innings.<ref>{{cite web | title=Fastball Command Helps Pirates' Antwone Kelly Take Next Step | date=May 2, 2025 | url=https://www.baseballamerica.com/stories/fastball-command-helps-pirates-antwone-kelly-take-next-step/ }}</ref> Kelly a alcansa nivel di Doble-A den temporada 2025 y a cuminsa e temporada cu Greensboro Grasshoppers. Na yüni 2025 el a wordo promové pa Altoona Curve.<ref>https://www.post-gazette.com/sports/pirates/2025/04/14/david-bednar-pirates-minor-league-report/stories/202504070136</ref><ref>{{cite web | title=Pitching delivers for Altoona Curve in win over Harrisburg Senators | url=https://www.altoonamirror.com/sports/altoona-curve/2025/07/pitching-delivers-for-altoona-curve-in-win-over-harrisburg-senators/ }}</ref> Entre e dos ekipo el a haci 25 aparicion como "pitcher cu ta habri", cu un record di 3 gana y 3 perdi, el a caba cu un ERA di 3,02 y 116 ponche<ref>{{Cite web |date=November 18, 2025 |title=Pirates' Antwone Kelly: Joins 40-man roster |url=https://www.cbssports.com/fantasy/baseball/news/pirates-antwone-kelly-joins-40-man-roster/ |access-date=2025-11-27 |website=CBS Sports |language=en}}</ref> den 107 entrada y un tercio di labor.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/36615 Antwone Kelly di Aruba ta habri awe pa seleccion di [[Reino Hulandes|Reino]] na World Baseball Classic], NoticiaCla (6 di maart 2026)</ref> Dia 18 di novèmber 2025 Pittsburgh Pirates a agregá Kelly na nan "40-man roster", pa proteh'é contra e "Rule 5 draft".<ref>Seb Visser, [https://honkbalsoftbal.nl/2025/11/19/antwone-kelly-op-40-man-roster-pirates/ Antwone Kelly op 40-man roster Pirates], honkbal.nl (19 di november 2025)</ref> === Carera internacional === Kelly a debuta dia 11 di maart 2023 den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team nacional di baseball di Hulanda]] durante [[World Baseball Classic]]. E wega contra Taiwan a termina den un derota 9:5. Na 2026 el a bolbe haci aparicion pa World Baseball Classic. Su ruman homber Jaitoine Kelly tambe ta un pitcher profesional, lansando pa Arizona Diamondback. “Ik kijk uit naar op het veld staan met mijn broer en big leaguers!”s.<ref>Seb Visser, [https://honkbalsoftbal.nl/2026/03/05/jaitoine-kelly-ik-kijk-uit-naar-op-het-veld-staan-met-mijn-broer-en-big-leaguers/ Jaitone Kelly: ''Ik kijk uit naar op het veld staan met mijn broer en big leaguers!''.], honkbalsoftbal.nl (5 di maart 2026)</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1340149509|titulo=Pittsburgh Pirates minor league players}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Kelly, Antwone}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] [[:Kategoria:Beisbòl na Aruba]] ------------ {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- jrl32kag5rwxl0sfkuipcbhlcp889nc Charro Kelly 0 9521 189552 144276 2026-05-01T20:56:41Z Caribiana 8320 infobox agrega 189552 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox politico | variante = a | luga nacemento = {{ABW}} | ofishi = politico | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] (1970-1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]] (1985-2001) }} '''Pedro Pablo (Charro) Kelly''' (☆ [[19 di òktober|19 di oktober]] [[1941]] na [[Aruba]] - † [[1 di mart|1 di maart]] [[2021]] na [[Tanki Leendert]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata minister di Obranan Publico y Utilidad di Aruba (1986-1987) y minister di Obranan Publico y Salubridad di Aruba (1989-1993). == Biografia == Den añanan 1970 el a cuminsa su carera politico cu [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]], unda el a forma parti di e directiva. E tabata miembro di [[Konseho Insular|Conseho Insular Arubano]] di 1975 te 1985 y a fungi tambe como diputado den [[Kolegio Ehekutivo|Colegio Ehecutivo di Aruba]] (1977-1983, 1985). Na 1983 e tabata brevemente gezaghebber interino. E mesun aña el a bandona MEP y na 1985 a lanta, hunto cu [[Pedro Bislip]] y [[John Booi]] e [[Partido polítiko|partido politico]] [[Accion Democratico Nacional|ADN]]. Ora e [[Status aparte di Aruba]] a bay na vigor dia [[1 di yanüari]] [[1986]] el a bira e prome minister di Obranan Publico y Utilidad di Aruba den e gabinete Henny Eman I. Ela ocupa e funcion aki te augustus 1987, ora ADN a retira su sosten na e coalicion. Den e periodo di un aña y mei el a bira conoci pa e cantidad di asphalt cu e la logra pone rond di Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://www.noticiacla.com/news/21768|titel=Ex minister di Aruba Pedro ‘Charro’ Kelly a bay sosega|werk=NoticiaCla|datum=2021-03-01|bezochtdatum=2023-06-16|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210413203516/https://www.noticiacla.com/news/21768|archiefdatum=2021-04-13}}</ref> Entre 1988 y 1989 e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]]. Desde 9 di februari 1989 te 3 di maart 1993 e tabata minister di Obranan Publico y Salubridad den gabinete Oduber I, den cual el a fungi tambe como vice premier. Kelly tabata lider di partido di 1987 te 2001, ora ADN a bira inactivo y e mes a retira di politica. Kelly tabata casa cu Clothilda Dijkhof y tata di un yiu muher y yiu homber. Pa su meritonan el a keda condecora na 1995 como Cabayero (''ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644845:mpeg21:a0114|titel=Ministeriële lintjesregen|werk=[[Amigoe]]|datum=1995-12-19|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref> Na 2024 a nombra un caya den districto di [[Noord]] na honor di su persona.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241213.pdf Baluartenan di Noord Sr. Felix Flanegien (Qepd) y Sr. Charro Kelly (Qepd) a ser honra], Bon Dia Aruba (13 di december 2024)</ref> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Kelly, Charro}} [[Category:Hende]] [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] nkwuvpxwht9pz3ft03ak3urtwr7k0d9 Booshi Wever 0 11358 189550 177312 2026-05-01T20:46:44Z Caribiana 8320 189550 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Wever]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di e topico.}} {{Infobox politico| variante = a | nomber completo = Candelario Ambrosio Sixto Dionicio Wever | imagen = | fecha nacemento = [[6 di febrüari|6 di februari]] [[1954]] | luga nacemento = | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais = {{ABW}} | partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] (1983-2011)<br />[[Union y Prosperidad pa Pueblo|UPP]] (2013-2024) | temporada1 = 1989-1993 | funcion1 = Miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 1993-1994 | funcion2 = Minister Plenipotenciario di Aruba na Den Haag | temporada3 = 1994-2001 | funcion3 = Miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada4 = 1998 (januari-juli) | funcion4 = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]] | temporada5 = 2001-2009 | funcion5 = [[Lista di minister di Salubridad Publico di Aruba|Minister di Salubridad Publico y Medio Ambiente]] | temporada6 = 2009-2013 | funcion6 = Miembro di [[Parlamento di Aruba]] }} '''Candelario Ambrosio (Booshi) Sixto Dionicio Wever''' (☆ [[6 di febrüari|6 di februari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba]]no y fundado di e [[Partido polítiko|partido]] [[Union y Prosperidad pa Pueblo|Union Patriotico Progresista]] (UPP). E tabata minister di Salubridad Publico y Medio Ambiente di Aruba (2001-2009). Prome di esey e tabata [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario]] (1993-1994) na [[Den Haag]]. == Biografia == Na 1981 Wever a logra su examen di candidato di derecho na [[University of Curaçao|Universidad di Antia Hulandes]] (UNA) y despues a bay traha na e departamento di Ley y Asuntonan Constitucional.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643381:mpeg21:pdf|werk=[[Amigoe]]|titel=Candelario (Booshi) Wever|datum=1985-09-18|bezochtdatum=2024-05-10|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210510143736/https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643381:mpeg21:pdf|archiefdatum=2021-05-10}}</ref> El a completa su estudio na [[Universidat Radboud|Universidad di Nijmegen]] specialisando den derecho internacional, derecho constitucional y derecho di organisacionnan internacional. Wever a cuminsa su carera politico na [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Den e eleccionnan entre 1983 y 2009 el a aparece riba lista di MEP; na 1983 pa miembro di [[Konseho Insular|conseho insular]] y despues [[parlamento di Aruba]].<ref name="Grace"/> Como candidato nobo na 1983, el a logra 544 voto personal na puesto 19.<ref name="Grace">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640498:mpeg21:a0079|werk=[[Amigoe]]|titel=Grace Bareno terug op MEP-lijst|datum=1983-03-02|bezochtdatum=2024-05-10}}</ref> E tabata parlamentario di 1989 te 1993, 1994 te 2001 y 2009 te 2013. El a fungi tambe como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento]] entre januari y juni 1998. Na 2011 el a wordo nombra lider di fraccion pa MEP. Despues di bandona e fraccion dia 27 di juli 2011, el a caba su termino como parlamentario independiente.<ref>{{Citeer web|url=https://www.diario.aw/2011/07/booshi-wever-a-entrega-carta-oficial-di-retiro-na-presidente-di-parlamento/|werk=Diario|titel=Booshi Wever a entrega carta oficial di retiro na presidente di parlamento|datum=1983-03-02|bezochtdatum=2024-05-10|archiefurl=https://web.archive.org/web/20150514015817/http://www.diario.aw/2011/07/booshi-wever-a-entrega-carta-oficial-di-retiro-na-presidente-di-parlamento/|archiefdatum=2015-05-14}}</ref> Como politico, Wever no ta un persona sin controversia; entre otro, el a haya su mes den scandal pa motibo di falsificacion di diploma, su comportacion inconvencional y declaracionnan spantoso paden i pafo di [[parlamento di Aruba|parlamento]]. Ademas e tabatin varios enfrentamento cu un periodista. Entre 2 di maart 1993 te 1 di september 1994 Wever tabata [[minister plenipotenciario]] di Aruba na [[Hulanda]], unda, banda di su actividadnan oficial regular, e tabata ocupa cu e reforma estatal manera e scrapmento di artíkulo 62 di [[Statuut pa Reino Hulandes|Statuut]] y dunamento di mas contenido na su gabinete den [[Union Oropeo|Comunidad Economico Europeo]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644992:mpeg21:a0122|werk=[[Amigoe]]|titel=Booshi Wever wacht een moeilijke taak in Nederland|datum=1993-03-13|bezochtdatum=2024-05-10}}</ref> Despues el a wordo nombra como minister di Salubridad Publico y Medio Ambiente, puesto cu el a yena desde 30 di october 2001 te 29 di october 2009 den e gabinetenan Oduber III y IV. Na 2013 Wever a funda Union Patriotico Progresista (UPP) y tabata lider di partido entre 2013 y 2021. Apesar cu UPP no a logra representacion den parlamento na eleccion 2013, 2017 y 2021, Wever a keda activo como politico pafo di parlamento y vocero di UPP. Den cuadro di [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion 2024]] el a pasa UPP pa Giovanni Trim y a anuncia su retiro di politica. Na 1995 Wever a wordo condecora como Cabayero (''ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644845:mpeg21:a0114|titel=Ministeriële lintjesregen|werk=[[Amigoe]]|datum=1995-12-19|bezochtdatum=2024-05-10}}</ref> {{Appendix}} {{Navegacion Presidente Parlamento di Aruba}} {{DEFAULTSORT:Wever, Booshi}} [[Category:Politico di Aruba]] [[Category:Minister di Aruba]] [[Category:Hende]] hhj4x2erdy9l7z5g7p26aemfpwah9ep Lista di minister di Husticia di Aruba 0 12274 189554 160584 2026-05-01T20:59:41Z Caribiana 8320 cambio categoria 189554 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} Lista di '''minister di Husticia di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. Minister di Husticia di Aruba ta encarga cu mantencion di ley, orden publico y siguridad, control di frontera, legislacion di tur ministerio, conseho riba asuntonan administrativo y huridico di tur ministerio y representacion di Pais Aruba den proceduranan huridico.<ref>[https://www.overheid.aw/document.php?m=7&fileid=38905&f=2655611fef6b8305a14c11ebc1e22a5b&attachment=0&c=5752 Landverordening instelling ministeries 2018 (AB 2013 nr.94)]</ref> {| class="wikitable vatop" !N.º !! Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinacion di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] ||Henny Eman I || 1986-1989 || [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Husticia y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 2 | [[Hendrik Croes]] || Oduber I || 1989-1993 || [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] || rowspan="2"|Husticia y Deporte |- ! style="text-align:center"| 3 | [[Rudy Croes]] || Oduber II || 1993-1994 || MEP |- ! rowspan="2" style="text-align:center"| (1) | rowspan="2"|[[Watty Vos]] ||Henny Eman II || 1994-1998 || rowspan="2"| AVP || rowspan="2"|Husticia y Obranan Publico |- | Henny Eman III || 1998-2001 |- ! style="text-align:center"| 4 | [[Eddy Croes]] || Henny Eman III ||2001 || AVP || Husticia y Obranan Publico |- ! rowspan="2" style="text-align:center"| (3) | rowspan="2"|[[Rudy Croes]] || Oduber III || 2001-2005 || MEP || Husticia |- | Oduber IV || 2005-2009 || MEP || Husticia |- ! rowspan="2" style="text-align:center"| 5 |rowspan="2"|[[Arthur Dowers]] || Mike Eman I || 2009-2013 || AVP || Husticia y Enseñansa |- | Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Husticia |- ! style="text-align:center"| 6 | [[Andin Bikker]] || [[Gabinete Wever-Croes I|Wever-Croes I]] || 2017-2021 || MEP || Husticia y Imigracion |- ! style="text-align:center"| 7 | [[Rocco Tjon]] || [[Gabinete Wever-Croes II|Wever-Croes II]] || 2021-2025 || MEP || Husticia y Imigracion |- ! style="text-align:center"| (5) | [[Arthur Dowers]] || [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-FUTURO]] || 2025-presente || AVP || Husticia y Integracion, Transporte Publico |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Minister di Aruba]] b6n0m43yv09aj25bwrhd5563h2i8bvh Wikimedia Nederland 0 12567 189558 188351 2026-05-02T08:02:16Z GeertivpBot 13979 #pwb Copy label [[c:Category:Wikimedia Nederland|Commonscat Wikimedia Nederland]] 189558 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox organisacion}} '''Wikimedia Nederland''' (WMNL) ta un asociacion Hulandes cu ta promove e coleccion y acceso na informacion liber cu e meta pa registra e informacion aki y duna informacion tocante informacion cu ta liber y libremente accesibel. E ta haci esaki, entre otro, door di sostene e obhetivonan di [[Fundashon Wikimedia|Wikimedia Foundation]] (WMF), cu ta basa na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>[https://nl.wikimedia.org/wiki/Bestand:Gewijzigde_statuten_20181115.pdf Statuten Vereniging Wikimedia Nederland]</ref> Desde 1 di januari 2010, WMNL tin e status fiscal di un organisacion di beneficio publico (ANBI).<ref>{{Citeer web |url=http://www.belastingdienst.nl/rekenhulpen/giften/anbi_zoeken/ |titel=Geld aan een goed doel aftrekken? Controleer of het om een ANBI gaat |website=Belastingdienst Nederland |bezochtdatum=}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://www.wikimedia.nl/anbi/ |titel=ANBI |website=Vereniging Wikimedia Nederland |bezochtdatum=}}</ref> Wikimedia Foundation Inc. ta un corporacion sin fin di lucro bou di ley Mericano.<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/2/25/Articles_of_Incorporation.pdf Articles of Incorporation Wikipedia Foundation Inc]</ref> WMNL su actividadnan ta principalmente posibel door di e trabou di boluntarionan. E asociacion ta wordo financia pa medio di subsidio, incluso di WMF, y donacionnan. == Fundacion == Dia 6 di mei 2005, varios boluntario Hulandes di Wikipedia a consulta cu Wikipedia Foundation Inc., doño di e website di [[Wikipedia]] y titular di tur derecho, pa establece un capitulo di Wikimedia na [[Hulanda]]. A base di un acuerdo cu WMF e asociacion a ser funda dia 27 di mart 2006, birando e di seis capitulo local di WMF na mundo. Dia 18 di juni 2006 a eligi e prome directiva, cu Oscar van Dillen como presidente. For di 2011, e asociacion tin su propio oficina na [[Utrecht]]. == Actividad == E asociacion ta encurasha e doñonan di derecho pa pone nan obra y datonan disponibel pa proyectonan di Wikimedia. Algun ehempel di proyectonan colaborativo ta: "Wiki loves Art/NL", "Wiki loves Monuments" y "Wiki loves Bieb". For di 2006 (cu excepcion di 2009 y 2010) e asociacion ta organisa un conferencia anual den luna di november, cu tin biaha ta dedica na un tema of cu un lema. E asociacion ta sostene boluntarionan di [[Wikipedia na hulandes|Wikipedia na idioma Hulandes]] cu curso, ekipo y subsidio pa actividadnan. {{Appendix}} {{Commonscat}} [[Kategoria:Wikimedia|Hulanda]] pvjoxb281gnlhov1uyf9ctgtw772fut Malchi:Infobox organisacion 10 12872 189559 181651 2026-05-02T08:15:19Z Kallmemel 14000 189559 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | bgcolor = #eaecf0 | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{if empty|{{{abrevia|}}}|{{wikidata|property|multilanguage|P1813}}}} | image = {{if empty|{{{logo|}}}|{{wikidata|property|raw|P154}}}} | imagewidth = 200x140 | mainimage = {{#ifeq:{{{stop_imagen}}}|si||{{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}}} | maincaption = {{#if:{{{descripcion|}}}|{{{descripcion}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | links1 = {{#if:{{{lema|}}}{{#property:P1451}}|<div style="display:flex; text-align:center; flex-direction:column; margin:0.2em 0 0.2em 0;"><div>'''Lema:'''&nbsp;{{if empty|{{{lema|}}}|{{#if:{{#property:P1451}}|''{{wikidata|property|multilanguage|P1451}}''}}}}</div></div>}} | kop2 = Historia | head2_1 = {{var|{{{variante|}}}|Funda|Fundá}} | item2_1 = {{if empty|{{{funda|}}}|{{wikidata|property|linked|P571}}}}<!-- -->{{#if:{{{funda|}}}{{#property:P571}}|<br>{{if empty|{{{funda_na|}}}| {{wikidata|property|linked|P740}}}}}} | head2_2 = {{var|{{{variante|}}}|Fundado|Fundadó}} | item2_2 = {{{fundado|}}} | head2_3 = {{var|{{{variante|}}}|Origina|Originá}} | item2_3 = {{{origina_di|}}} | head2_4 = {{var|{{{variante|}}}|Fusion|Fushon}} | item2_4 = {{{fusion_di|}}} | head2_5 = Termina | item2_5 = {{{termina|}}} | head2_6 = Opgegaan in | item2_6 = {{{opgegaan|}}} | head2_7 = Ideologia | item2_7 = {{{ideologia|}}} | kop3 = {{var|{{{variante|}}}|Structura|Struktura}} | head3_1 = Presidente&nbsp; | item3_1 = {{if empty|{{{presidente|}}}|{{#if:{{#property:P488}}|{{#if:{{#property:P580}}|{{wikidata|property|linked|P488}}<br>({{wikidata|qualifier|linked|P488|P580}})}}|{{wikidata|property|linked|P488}}}}}} | head3_2 = {{var|{{{variante|}}}|Director|Direktor}}&nbsp; | item3_2 = {{if empty|{{{director|}}}|{{#if:{{#property:P1037}}|{{wikidata|property|linked|P1037}}<br>({{wikidata|qualifier|linked|P1037|P580}})}}}} | head3_3 = | item3_3 = | head3_4 = {{var|{{{variante|}}}|Subdirector|Supdirektor}} | item3_4 = {{{subdirector|}}} | head3_5 = Embahador | item3_5 = {{{embahador|}}} | head3_6 = Raad van bestuur | item3_6 = {{{raad van bestuur|}}} | head3_7 = Propietario | item3_7 = {{{propietario|}}} | head3_8 = | item3_8 = | head3_9 = | item3_9 = | head4_1 = Sede | item4_1 = {{if empty|{{{sede|}}}|{{wikidata|property|linked|P159}}}} | head4_2 = Pais | item4_2 = {{if empty|{{{pais|}}}|{{wikidata|property|linked|P17}}}} | head4_3 = Tipo | item4_3 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|linked|P1454}}}} | head4_4 = {{var|{{{variante|}}}|Obhetivo|Ophetivo}} | item4_4 = {{if empty|{{{obhetivo|}}}|{{wikidata|property|linked|P101}}}} | head4_5 = | item4_5 = | head4_6 = Miembro | item4_6 = {{{cantidad_miembro|}}} | head4_7 = Personal | item4_7 = {{if empty|{{{cantidad_personal|}}}|{{wikidata|property|P1128}}}}<!-- -->{{#if:{{#property:P1128}}|{{#if:{{#property:P585}}|<br>&lpar;{{#invoke:wd|qualifier|linked|P1128|P585}}&rpar;}}}} | head4_8 = Boluntario | item4_8 = {{{cantidad_boluntario|}}} | kop5 = {{var|{{{varainte|}}}|Organisacionnan relaciona|Organisashonnan relashoná}} | head5_1 = Koepel | item5_1 = {{{koepel|}}} | head5_2 = Europeo | item5_2 = {{{europeo|}}} | head5_3 = Internacional | item5_3 = {{{internacional|}}} | kop6 = Presupuesto | head6_1 = Entrada | item6_1 = {{{entrada|}}} | head6_2 = {{var|{{{varainte|}}}|Costo|Kosto}} | item6_2 = {{{costo|}}} | head6_3 = Sponsor | item6_3 = {{{sponsor|}}} | kop7 = Otro {{var|{{{variante|}}}|informacion|informashon}} | head7_1 = {{{parameter|}}} | item7_1 = {{{parameter_info|}}} | head7_2 = {{{parameter2|}}} | item7_2 = {{{parameter_info2|}}} | head7_3 = {{{parameter3|}}} | item7_3 = {{{parameter_info3|}}} | kopC = {{#if:{{#property:P625}}|{{#if:{{{pais|}}}{{#property:P17}}||{{if empty|{{var|{{{variante|}}}|Situa na|Situá na}}&nbsp;{{{pais}}}|{{var|{{{variante|}}}|Situa na|Situá na}}&nbsp;{{#invoke:wd|property|P17}}}}}}}} | breedC = {{#if:{{#property:P625}}|{{maplink|frame=yes|plain=yes|frame-align=center|frame-width=262|type=point|id={{#invoke:wd|label|raw}}|title={{PAGENAME}}|marker= |id={{#invoke:wd|label|raw}}|text=|zoom={{{zoom|11}}}|fill-opacity=.1|fill=#fff|stroke-width=4}}}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}{{{website|}}}{{#property:P856}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | <small>[[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba</small> [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] <small>[[Wikimedia Commons]]</small> | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| <small>[[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba</small> [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] <small>[[Wikimedia Commons]]</small>}} }} | other2 = {{#if:{{{website|}}}|[{{{website}}} {{#switch:{{{variante|}}}|#default=Website&nbsp;oficial|c=Wèpsait&nbsp;ofisial}}]|{{#if:{{#property:P856}}|[{{#invoke:wd|property|P856}} {{#switch:{{{variante|}}}|#default=Website&nbsp;oficial|c=Wèpsait&nbsp;ofisial}}]|}}}} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox organisacion/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|organisacion]]</noinclude> owfdaxxbmfvc51p4rfecfnsfoi3t0ud 189560 189559 2026-05-02T08:21:49Z Kallmemel 14000 189560 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | bgcolor = #eaecf0 | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{if empty|{{{abrevia|}}}|{{wikidata|property|multilanguage|P1813}}}} | image = {{if empty|{{{logo|}}}|{{wikidata|property|raw|P154}}}} | imagewidth = 200x140 | mainimage = {{#ifeq:{{{stop_imagen}}}|si||{{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}}}} | maincaption = {{#if:{{{descripcion|}}}|{{{descripcion}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | links1 = {{#if:{{{lema|}}}{{#property:P1451}}|<div style="display:flex; text-align:center; flex-direction:column; margin:0.2em 0 0.2em 0;"><div>'''Lema:'''&nbsp;{{if empty|{{{lema|}}}|{{#if:{{#property:P1451}}|''{{wikidata|property|multilanguage|P1451}}''}}}}</div></div>}} | kop2 = Historia | head2_1 = {{var|{{{variante|}}}|Funda|Fundá}} | item2_1 = {{if empty|{{{funda|}}}|{{wikidata|property|linked|P571}}}}<!-- -->{{#if:{{{funda|}}}{{#property:P571}}|<br>{{if empty|{{{funda_na|}}}| {{wikidata|property|linked|P740}}}}}} | head2_2 = {{var|{{{variante|}}}|Fundado|Fundadó}} | item2_2 = {{{fundado|}}} | head2_3 = {{var|{{{variante|}}}|Origina|Originá}} | item2_3 = {{{origina_di|}}} | head2_4 = {{var|{{{variante|}}}|Fusion|Fushon}} | item2_4 = {{{fusion_di|}}} | head2_5 = Termina | item2_5 = {{{termina|}}} | head2_6 = Opgegaan in | item2_6 = {{{opgegaan|}}} | head2_7 = Ideologia | item2_7 = {{{ideologia|}}} | kop3 = {{var|{{{variante|}}}|Structura|Struktura}} | head3_1 = Presidente&nbsp; | item3_1 = {{if empty|{{{presidente|}}}|{{#if:{{#property:P488}}|{{#if:{{#property:P580}}|{{wikidata|property|linked|P488}}<br>({{wikidata|qualifier|linked|P488|P580}})}}|{{wikidata|property|linked|P488}}}}}} | head3_2 = {{var|{{{variante|}}}|Director|Direktor}}&nbsp; | item3_2 = {{if empty|{{{director|}}}|{{#if:{{#property:P1037}}|{{wikidata|property|linked|P1037}}<br>({{wikidata|qualifier|linked|P1037|P580}})}}}} | head3_3 = | item3_3 = | head3_4 = {{var|{{{variante|}}}|Subdirector|Supdirektor}} | item3_4 = {{{subdirector|}}} | head3_5 = Embahador | item3_5 = {{{embahador|}}} | head3_6 = Raad van bestuur | item3_6 = {{{raad van bestuur|}}} | head3_7 = Propietario | item3_7 = {{{propietario|}}} | head3_8 = | item3_8 = | head3_9 = | item3_9 = | head4_1 = Sede | item4_1 = {{if empty|{{{sede|}}}|{{wikidata|property|linked|P159}}}} | head4_2 = Pais | item4_2 = {{if empty|{{{pais|}}}|{{wikidata|property|linked|P17}}}} | head4_3 = Tipo | item4_3 = {{if empty|{{{tipo|}}}|{{wikidata|property|linked|P1454}}}} | head4_4 = {{var|{{{variante|}}}|Obhetivo|Ophetivo}} | item4_4 = {{if empty|{{{obhetivo|}}}|{{wikidata|property|linked|P101}}}} | head4_5 = | item4_5 = | head4_6 = Miembro | item4_6 = {{{cantidad_miembro|}}} | head4_7 = Personal | item4_7 = {{if empty|{{{cantidad_personal|}}}|{{wikidata|property|P1128}}}}<!-- -->{{#if:{{#property:P1128}}|{{#if:{{#property:P585}}|<br>&lpar;{{#invoke:wd|qualifier|linked|P1128|P585}}&rpar;}}}} | head4_8 = Boluntario | item4_8 = {{{cantidad_boluntario|}}} | kop5 = {{var|{{{varainte|}}}|Organisacionnan relaciona|Organisashonnan relashoná}} | head5_1 = Koepel | item5_1 = {{{koepel|}}} | head5_2 = Europeo | item5_2 = {{{europeo|}}} | head5_3 = Internacional | item5_3 = {{{internacional|}}} | kop6 = Presupuesto | head6_1 = Entrada | item6_1 = {{{entrada|}}} | head6_2 = {{var|{{{varainte|}}}|Costo|Kosto}} | item6_2 = {{{costo|}}} | head6_3 = Sponsor | item6_3 = {{{sponsor|}}} | kop7 = Otro {{var|{{{variante|}}}|informacion|informashon}} | head7_1 = {{{parameter|}}} | item7_1 = {{{parameter_info|}}} | head7_2 = {{{parameter2|}}} | item7_2 = {{{parameter_info2|}}} | head7_3 = {{{parameter3|}}} | item7_3 = {{{parameter_info3|}}} | kopC = {{#if:{{#property:P625}}|{{#if:{{{pais|}}}{{#property:P17}}||{{if empty|{{var|{{{variante|}}}|Situa na|Situá na}}&nbsp;{{{pais}}}|{{var|{{{variante|}}}|Situa na|Situá na}}&nbsp;{{#invoke:wd|property|P17}}}}}}}} | breedC = {{#if:{{#property:P625}}|{{maplink|frame=yes|plain=yes|frame-align=center|frame-width=262|type=point|id={{#invoke:wd|label|raw}}|title={{PAGENAME}}|marker= |id={{#invoke:wd|label|raw}}|text=|zoom={{{zoom|11}}}|fill-opacity=.1|fill=#fff|stroke-width=4}}}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}{{{website|}}}{{#property:P856}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | other2 = {{#if:{{{website|}}}|[{{{website}}} {{#switch:{{{variante|}}}|#default=Website&nbsp;oficial|c=Wèpsait&nbsp;ofisial}}]|{{#if:{{#property:P856}}|[{{#invoke:wd|property|P856}} {{#switch:{{{variante|}}}|#default=Website&nbsp;oficial|c=Wèpsait&nbsp;ofisial}}]|}}}} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox organisacion/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|organisacion]]</noinclude> ijlbz8smtwey3tp4g3ea7ji7p8eotbb The Village 0 13535 189494 178594 2026-05-01T12:48:03Z Caribiana 8320 189494 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Bario | nomber = The Village | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = BNA-DIG-MEINERS-0153 - Luchtfoto's 17 - 640900 - Lago Heights, Tankfarm, San Nicolas en Lago Haven c.jpg |caption1 = Bista aereo riba San Nicolas cu e bario The Village na banda drechi di e tankinan. |image2 = Arme woonwijk in San Nicolas op Aruba met op de achtergrond de Lago-olieraffinad, Bestanddeelnr 252-8017.jpg |image3 = BNA-DIG-MEINERS-0246 - San Nicolas - Tin Town straatje in de Village 600900 c.jpg |footer = Chosa y casitanan prome cu renobacion |footer_align = center }} | poblacion = 615 | censo = 2020 | censo_ref = <ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/884__village/ Village], citypopulation.de</ref> | area = 0.1199 | densidad = 5.127 | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | zoom = 14 }} '''The Village''', oficialmente '''Village''', ta un bario historico den centro di [[San Nicolas]], [[Aruba]]. E ta localisa entre Helfrichstraat y [[Bernhardstraat]], y na banda zuid ta limita pa Lagoweg y e tereno di [[Concesion|concesion]] di e refineria petrolero, cu tabata den operacion entre 1924 y 2012, sucesivamente pa e companianan [[Lago Oil & Transport Company|Lago]], [[Coastal Aruba Refining Company|Coastal]], El Paso, Valero y Citgo.<ref name=:"1">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42 De Lago en de Eagle], historiadiaruba.aw</ref> == Historia == E origen di The Village ta liga na e descubrimento di e [[Bahia di San Nicolas|bahia hundo di San Nicolas]] na costa zuidoost di Aruba. Na 1924, Pan American Petroleum Company a establece e industria petrolero inicial riba e isla, cu despues a bira e refineria di Lago. Cu e expansion di e operacion a atrae labor di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], [[Sur Amérika|Sur America]] (Guyana, Venezuela, Colombia) y multiple isla di Caribe, formando un comunidad multi-etnico den e area di San Nicolas. Barionan nobo a surgi door di e falta di vivienda pa e creciente fluho di stranhero. E prome habitantenan di The Village, hopi di nan inmigrante recien y trahado cu salario modesto, a crea un bario cu un identidad propio, distinto for di e barionan privilegia di Lago, manera [[The Colony]] (pa ehecutivo y gerencia) y [[Lago Heights]] (pa empleadonan mas halto). E chosa y casitanan di The Village tabata construi di palo di caha cu dak di bleki di kerosin plat y otro materialnan simpel, den un estilo tipico di e [[Antia britániko|islanan anglofonico den Caribe]].<ref>{{citeer web|titel=Village|werk=[[Amigoe]]|d atum=1988-07-23|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642689:mpeg21:p005}}</ref><ref name=:"1"/> E terenonan di The Village tabata principalmente propiedad di famianan Dirksz, Bislip y Vorst, na kende e habitantenan tabata paga huur.<ref name=:"0">Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 223-225</ref> Na aña 1966 e tabata estima cu di e 500 chosa na Aruba, 400 tabata localisa den e bario di The Village.<ref>{{citeer web|titel=Aanpak volkshuisvesting vraagt ruim acht miljoen|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-10-06|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463034:mpeg21:p005}}</ref>[[File:Caya St. Maarten, Village San Nicolas, Aruba 02.jpg|thumb|left|170px|Borchi di Caya St. Maarten]] Den añanan 1930 y 1940, The Village tabata simbolo di [[bida humilde]], pero cu un gran sentido di comunidad y solidaridad social. E nombernan di hopi di e 18 caya den The Village ta refleha e origen di su habitantenan, manera Caya [[Sint Maarten|St. Maarten]], Caya [[Guadeloupe]], Caya [[Sint John|St. John]] y Caya [[Sint Lucia|St. Lucia]].<ref>{{citeer web|url=https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2019/06/GAC_Officiele-versie_27-juni-2019.pdf|titel= GAC Geografische Adressen Classificatie Aruba|format=pdf|werk=CBS Aruba|datum=2019}}</ref> Na Caya St. John 21 ta localisa e cas di famia Hope, un cas di palo cu tin mas di 90 aña bieu y cu ta considera un monumento historico. Aunke den 1950 y 1966, Conseho Insular di Aruba a señala e situacion di vivienda limita - tin biaha cu chosa di no mas cu 3x4 meter - gobierno tabata mantene distancia di e problemanan social den The Village.<ref>{{citeer web|titel=Eilandsraad Aruba vergaderde Secretaris Kerstens werd benoemd|werk=[[Amigoe]]|datum=1951-08-25|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402442:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Opsteller onderzoeksrapport Jessica de Lange: 'Village lijkt langzaam af te sterven'|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-07-23|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642689:mpeg21:p005}}</ref> Pa hopi politico, e habitantenan tabata solamente di interes electoral. Na 1966 un candela fuerte a brota, cu a destrui diesun cas di palo, a causa daño severo na binti mas y ademas a laga ochenta persona sin dak.<ref>{{citeer web|titel=Premier Cals in de Village|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-04-16|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462688:mpeg21:p001}}</ref> E suceso ey a inspira e cancion di [[calypso]] di Young Quick Silver titulá ''The Village is burning down''.<ref>{{citeer web|titel=Young Quick Silver werkt aan nieuw carnavalslied|werk=[[Amigoe]]|bezochtdatum=2025-10-16|datum=1968-01-18|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643853:mpeg21:p006}}</ref> Desde añanan 1970, gobierno y organisacionnan di vivienda a cuminsa inventarisa e situacion pa mehora e condicionnan y calidad di bida den e bario, y desaroya plannan di renobacion.<ref>{{citeer web|titel=Sanering Village|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-12|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461197:mpeg21:p007}}</ref> Pa conserva e caracter historico y structural di The Village a scoge pa reconstruccion cu infrastructura basico manera caretera y sistema di riool.<ref>{{citeer web|titel=Renovatie Village|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-08-23|bezochtdatum=2025-10-16|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461029:mpeg21:p005}}</ref> Despues di a cumpra e terenonan for nan doño, gobierno a start den añanan 1980 cu e implementacion di e plannan, cu sosten financiero for di e fondonan di desaroyo di [[Hulanda]].<ref name=:"0"/> Den [[siglo 21]], despues cu e proyectonan di revitalisacion urbano di The Village a keda completa, San Nicolas a mira un renacemento economico pa medio di arte mural, museo, micro-empresa y turismo. Den e desaroyo aki e bario ta representa un capitulo bibo di e historia di San Nicolas y di Aruba. == Cultura y bida comunitario == E habitantenan di The Village a forma un comunidad chikito pero estrecho, cu un subcultura propio y diferente for di e resto di Aruba. Aunke e condicionnan di bida tabata modesto, tabatin un sentido fuerte di orguyo, di comparti, y di autosuficiencia. Segun un encuesta di Conseho Nacional di Vivienda (NWR), tabatin 1.382 residente den e bario na 1982. Despues di e ciere di Lago na 1985, hopi di nan a emigra, y e poblacion a baha considerablemente. Riba 1 di januari 2020, e bario tabatin 615 habitante. == Nificacion historico == The Village ta un simbolo di un periodo esencial den e desaroyo industrial y social di Aruba. Su origen ta liga estrechamente cu e operacion di Lago Oil & Transport Company (1924-1985), cu a bira e motor di economia y transformacion di San Nicolas. Den contraste cu e luhoso The Colony, The Village ta representa e otro cara di e progreso: e esfuerso di trahadonan comun pa crece, biba y sobrebibi den e sombra di e refineria cu tabata entre esunnan mas grandi na mundo durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. {{Appendix}} [[Kategoria:Luga na Aruba]] ijxqibeuyvl278bb7wqpom68safmejz Lista di Idioma pa kantidat di papiadó nativo 0 14363 189533 189168 2026-05-01T17:33:37Z EmausBot 2019 Dubbele doorverwijzing gecorrigeerd tot [[Lista di idioma segun kantidat di papiadó nativo]] 189533 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Lista di idioma segun kantidat di papiadó nativo]] eslx4acf5jhc1lrd299qexh0po4feb3 Malchi:Infobox orkan 10 14379 189502 189406 2026-05-01T13:48:28Z Kallmemel 14000 189502 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|({{{intensidad_mph}}} mph)}} (1-min){{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{{10minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|''3-minuten&nbsp;doorstaand:''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|({{{1minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Windstoten:''<br />{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 3c81cz1jnq0j9tto7h9973ahvfcdgdb 189503 189502 2026-05-01T13:51:40Z Kallmemel 14000 189503 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|({{{intensidad_mph}}} mph)}} (1-min){{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{{10minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|({{{1minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Windstoten:''<br />{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 2t59s6lsx8i5ge14hjgxva787hobfpx 189504 189503 2026-05-01T14:32:37Z Kallmemel 14000 189504 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|({{{intensidad_mph}}} mph)}} {{nowrap|(1-min)}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{{10minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|({{{1minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Windstoten:''<br />{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> j2dcs4hnaxrfvmtm0zm8yk4q8uln4pm 189506 189504 2026-05-01T14:35:56Z Kallmemel 14000 189506 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}} {{nowrap|(1-min)}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{{10minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|({{{1minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Windstoten:''<br />{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> nzp2j3o1us4z9bww5lw7hrooxst5hce 189507 189506 2026-05-01T14:38:19Z Kallmemel 14000 189507 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{{10minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|({{{1minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Windstoten:''<br />{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 1w88azhimfrgx531whuitueovhi3fx2 189510 189507 2026-05-01T15:09:30Z Kallmemel 14000 189510 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br />{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{{3minbiento_mph}}} mph&nbsp;}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)<br />}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|<br>''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 1j5bk7zzhsvcimnhbppdljl8f1kenqg 189514 189510 2026-05-01T15:18:50Z Kallmemel 14000 189514 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|({{{10minbiento_mph}}} mph)<br />}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{nowrap|{{{3minbiento_mph}}} mph}}}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|&nbsp;{{nowrap|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)}}<br>}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|<br>''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 8sqv138b6f2hijck4zsmpiwu7hwwlex 189515 189514 2026-05-01T15:20:15Z Kallmemel 14000 189515 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}} {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{10minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{nowrap|{{{3minbiento_mph}}} mph}}}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|&nbsp;{{nowrap|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)}}<br>}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|<br>''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 4s5n696yh6le7j258oy0cwh4jtptn64 189517 189515 2026-05-01T15:21:54Z Kallmemel 14000 189517 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}}{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|{{nowrap|&nbsp;({{{10minbiento_mph}}} mph)}}}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{nowrap|{{{3minbiento_mph}}} mph}}}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|&nbsp;{{nowrap|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)}}<br>}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|<br>''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> nc894njyzsu6cta4xgtve85b396n52w 189519 189517 2026-05-01T15:23:26Z Kallmemel 14000 189519 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}}{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|{{nowrap|&nbsp;({{{10minbiento_mph}}} mph)}}}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|{{nowrap|{{{3minbiento_mph}}} mph}}}}{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|&nbsp;{{nowrap|({{{3minbiento_kmh|}}} km/h)}}<br>}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|{{nowrap|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 44y2ovae87abqmy60ejpwc4x1pw7bx7 189520 189519 2026-05-01T15:27:56Z Kallmemel 14000 189520 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | kop = {{{nomber|}}} | breed = {{{categoria|}}} | breed0 = {{#if:{{{imagen_chikito|}}}{{{ruta_chikito|}}}|<span> {{{!}} class="vatop" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" {{!}}- {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{imagen_chikito|}}}|[[Fail:{{{imagen_chikito|}}}|130px|Foto òf mapa di wer pa ku orkan]]}} {{!}} {{!}} align="center" {{!}} {{#if:{{{ruta_chikito|}}}|[[Fail:{{{ruta_chikito|}}}|130px|Mapa di ruta]]}} {{!}}}</span>}} | image = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{imagen}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}}} | caption = {{#if:{{{imagen|}}}|{{{descripcion|}}}|{{#if:{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}|{{#invoke:wd|qualifier|P18|P2096}}}}}} | head1_1 = Forma&nbsp; | item1_1 = {{#if:{{{forma|}}}|{{{forma}}}|{{wikidata|property|P580}}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Disolve|Disolvé}}&nbsp; | item1_2 = {{#if:{{{disolve|}}}|{{{disolve}}}|{{wikidata|property|P582}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Duracion|Durashon}}&nbsp; | item1_3 = {{{duracion|}}} | head1_4 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Intensidad|Intensidat}}&nbsp; | item1_4 = {{#if:{{{intensidad_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{{intensidad_kmh}}} km/h {{#if:{{{intensidad_mph|}}}|{{nowrap|({{{intensidad_mph}}} mph)}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|,&nbsp;}}}}{{#if:{{{intensidad_hpa|}}}|{{{intensidad_hpa|}}} hPa (mbar)}} | head1_5 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Velosidat di biento (max.)|Velosidat di bientu (max.)}} | item1_5 = {{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}{{{10minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;10-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{10minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{10minbiento_kmh}}} km/h}}}}{{#if:{{{10minbiento_mph|}}}|{{nowrap|&nbsp;({{{10minbiento_mph}}} mph)}}}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}{{{3minbiento_kmh|}}}|<br>''{{nowrap|durante&nbsp;3-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{3minbiento_kmh|}}}|{{nowrap|{{{3minbiento_kmh}}} kmh}}}}{{#if:{{{3minbiento_mph|}}}|&nbsp;{{nowrap|({{{3minbiento_mph|}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}{{{1minbiento_kmh|}}}|''{{nowrap|durante&nbsp;1-{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|minuut|minüt}}:}}''<br>{{#if:{{{1minbiento_kmh|}}}|{{{1minbiento_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{1minbiento_mph|}}}|{{nowrap|({{{1minbiento_mph}}} mph)}}<br>}}}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}{{{rafaga_kmh|}}}|''Rafaga:''<br>{{#if:{{{rafaga_kmh|}}}|{{{rafaga_kmh}}} km/h&nbsp;}}{{#if:{{{rafaga_mph|}}}|{{nowrap|({{{rafaga_mph}}} mph)}}}}}}|{{wikidata|property|P2895}}}} | head1_6 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|{{nowrap|Presion atmosferico}}|{{nowrap|Preshon atmosfériko}}}}&nbsp;<br>(min.) | item1_6 = {{#if:{{{presion_mbar|}}}{{{presion_hg|}}}|{{#if:{{{presion_mbar|}}}|{{{presion_mbar|}}}&nbsp;hPa}}&nbsp;{{#if:{{{presion_inhg|}}}|({{{presion_inhg|}}}&nbsp;inHg)}}|{{wikidata|property|P2532}}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Victima|Víktima}} fatal&nbsp; | item1_7 = {{#if:{{{victima|}}}|{{{victima}}}|{{wikidata|property|P1120}}}} | head1_8 = Daño | item1_8 = {{{dano|}}} | head1_9 = {{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Area afecta|Área afektá}} | item1_9 = {{#if:{{{area|}}}|{{{area}}}|{{wikidata|properties|linked|P276}}}} | head2_1 = | item2_1 = | breed2 = {{#if:{{{ruta_grandi|}}}|[[Fail:{{{ruta_grandi|}}}|264px|Mapa di ruta]]}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|{{{1|}}}}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox orkan/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates|Orkan]]</noinclude> 4ngdimkmdyz2bxvqkys7txh2dmx9xr4 Malchi:Infobox orkan/doc 10 14380 189505 189379 2026-05-01T14:33:48Z Kallmemel 14000 189505 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} {{Den proceso|fecha=2026-04-30}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == ;Version cortico {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = duracion | intensidad_kmh = intensidad_kmh | intensidad_mph = intensidad_mph | intensidad_hpa = intensidad_hpa }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = duracion | intensidad_kmh = intensidad_kmh | intensidad_mph = intensidad_mph | intensidad_hpa = intensidad_hpa }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": {}, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "variante": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 45ywu4k2bkirfiqs5huha54kzs6ujeu 189508 189505 2026-05-01T14:38:38Z Kallmemel 14000 189508 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} {{Den proceso|fecha=2026-04-30}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == ;Version cortico {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = duracion | intensidad_kmh = intensidad_kmh | intensidad_mph = intensidad_mph | intensidad_hpa = intensidad_hpa }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": {}, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "variante": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> a0nwk5srk268tlcigcut4umqrj2repc 189509 189508 2026-05-01T15:03:31Z Kallmemel 14000 189509 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} {{Den proceso|fecha=2026-04-30}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": {}, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "variante": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 1mrdoyk8qrmqx2txgcbfltev0cydizp 189511 189509 2026-05-01T15:11:35Z Kallmemel 14000 189511 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} {{Den proceso|fecha=2026-04-30}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": {}, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "variante": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 5sfskdrjuz6uuzg9qdwhsdxixvkqxvw 189512 189511 2026-05-01T15:13:16Z Kallmemel 14000 189512 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} {{Den proceso|fecha=2026-04-30}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> gfs6m4d0nj9h3u6viv0kg6s93tn7i91 189513 189512 2026-05-01T15:15:46Z Kallmemel 14000 189513 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 6v2dg21df80p8rn5xuco5vh9krphnmu 189516 189513 2026-05-01T15:20:29Z Kallmemel 14000 189516 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = 100 | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = 102 | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> ry987ibh9w2u912ehlje8dc66rlwv3p 189518 189516 2026-05-01T15:22:14Z Kallmemel 14000 189518 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = 100 | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = 102 | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = 99 | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = 88 | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> em354loqtxzyz9177woya1nfigwagxz 189521 189518 2026-05-01T15:28:31Z Kallmemel 14000 189521 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = $1 | area = [[Karibe]] }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | dano = | area = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 638rk11mazzmggg8x3g3ngr2rsuj19o 189522 189521 2026-05-01T15:31:46Z Kallmemel 14000 189522 wikitext text/x-wiki {{Documentation subpage}} {{Utilisa Wikidata|P18|P276|P580|P582|P1120|P2096|P2532|P2895}} <!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata --> == Uso == {{Infobox orkan | nomber = nomber | categoria = categoria | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = forma | disolve = disolve | duracion = duracion | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | presion_inhg = | victima = victima | dano = $1 | area = [[Karibe]] | ruta_grandi = }} <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | imagen = | descripcion = | forma = | disolve = | duracion = | 10minbiento_mph = | 10minbiento_kmh = 110 | 3minbiento_mph = | 3minbiento_kmh = 103 | 1minbiento_mph = | 1minbiento_kmh = 101 | rafaga_mph = | rafaga_kmh = 100 | presion_mbar = 1080 | presion_inhg = | victima = | dano = | area = | ruta_grandi = }}</syntaxhighlight> ;Version cortico <syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;"> {{Infobox orkan | nomber = | categoria = | imagen_chikito = | ruta_chikito = | duracion = | intensidad_kmh = | intensidad_mph = | intensidad_hpa = }}</syntaxhighlight> <includeonly>{{sandbox other|| <!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata --> }}</includeonly> <templatedata> { "params": { "1": { "label": "variante", "description": "ortografia di Papiamento/u", "suggestedvalues": [ "c" ] }, "nomber": {}, "categoria": {}, "imagen_chikito": {}, "ruta_chikito": {}, "imagen": {}, "descripcion": {}, "forma": {}, "disolve": {}, "duracion": {}, "intensidad_kmh": {}, "intensidad_mph": {}, "intensidad_mph mph": {}, "intensidad_hpa": {}, "10minbiento_mph": {}, "10minbiento_kmh": {}, "3minbiento_mph": {}, "3minbiento_kmh": {}, "1minbiento_mph": {}, "1minbiento_kmh": {}, "rafaga_mph": {}, "rafaga_kmh": {}, "presion_mbar": {}, "presion_hg": {}, "presion_inhg": {}, "victima": {}, "dano": {}, "area": {}, "ruta_grandi": {}, "commons": {} }, "format": "block" } </templatedata> 8c4agctgtfv0y9ssqcogtr860vq1ezi Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes 0 14384 189497 189472 2026-05-01T13:28:55Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Lista di universidat den Karibe Hulandes]] to [[Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] 189472 wikitext text/x-wiki Esaki ta un '''lista di [[universidat]] den [[Karibe Hulandes]]''', ordená pa pais. [[File:Xavier University School of Medicine (Aruba) Jan 03, 2021 04-39-55 PM.jpg|thumb|Xavier University School of Medicine na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]]] [[File:Hoofdingang van de University of Curacao-Mei 2018.jpg|thumb|[[University of Curaçao|Universidat di Kòrsou mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez]]]] [[File:Landhuis Groot Davelaar Curaçao.jpg|thumb|Sede di University of the Dutch Caribbean na Lanthùis Groot Davelaar]] {{ABW}} * Aureus University School of Medicine * [[Universidad di Aruba]] * Xavier University School of Medicine {{BON}} * Xavier University School of Medicine, a muda pa Kòrsou na 2010 i ta yama Avalon University * Saint James School of Medicine, kampus presente 2015 {{CUW}} * Avalon University School of Medicine * Caribbean Medical University * St. Martinus University Faculty of Medicine * [[University of Curaçao]] * Inter-Continental University of the Caribbean * International Hospitality and Tourism College * University of the Dutch Caribbean {{SXM}} * American University of the Caribbean * American University of Integrative Sciences (2013-2016, a muda pa [[Barbados]]) * Universidat di Sint Maarten === Sint Eustatius === * American University of Integrative Sciences, a muda na 2013 pa Sint Maarten === Saba === * Saba University School of Medicine {{Appendix|refs|2= * [https://www.uoc.cw/ Site di University of Curaçao] * [https://web.archive.org/web/20110511183939/http://www.ua.aw/ua/home.do Site di Universidad di Aruba] * [https://web.archive.org/web/20101219063451/http://www.udc.an/cms/ Site di the University of the Dutch Caribbean] * [https://web.archive.org/web/20100502021850/http://www.ciucuracao.info/ Site di Caribbean International University] * [http://www.martinus.edu/ Site di St. Martinus University] * [https://web.archive.org/web/20101127071654/http://www.icuc-university.org/ Site di Inter-Continental University of the Caribbean] * [http://hbo-otcschool.com/ Site di OTC HBO] }} [[Kategoria:universidat]] [[Kategoria:lista]] tp6u8wrm3lw0kkz8qkerglpdyhd69bc Diskushon:Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes 1 14385 189487 189486 2026-05-01T12:00:35Z Kallmemel 14000 189487 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) mrlkhguhl2o9k9sl0nhc1ef0wbediul 189488 189487 2026-05-01T12:01:25Z Kallmemel 14000 189488 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) nz47hvjp00frmlqxo5v0vm21lhu6ay2 189491 189488 2026-05-01T12:09:11Z Kallmemel 14000 /* mesun articulo */ Reply 189491 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:09, 1 mei 2026 (UTC) nsbylzmkgp2mb5uyiydv5j7oyeq0adt 189492 189491 2026-05-01T12:13:34Z Kallmemel 14000 189492 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :*Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? :*''link esaki cu e mesun articulo na Hulandes'' cua articulo den hulandes? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:13, 1 mei 2026 (UTC) oxqqsuody1cdvvi6dpes4qj8rmsojcp 189493 189492 2026-05-01T12:41:15Z Caribiana 8320 /* mesun articulo */ Reply 189493 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :*Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? :*''link esaki cu e mesun articulo na Hulandes'' cua articulo den hulandes? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:13, 1 mei 2026 (UTC) :*:Si, mi a traduci e articulo Hulandes, e ta inclui tambe HBO. Si bo no ta mind mi ta sigui pa haci e cambionan. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:41, 1 mei 2026 (UTC) g6i7y29sihbrpswtyupa8k9sut5w99z 189495 189493 2026-05-01T13:20:03Z Kallmemel 14000 /* mesun articulo */ Reply 189495 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :*Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? :*''link esaki cu e mesun articulo na Hulandes'' cua articulo den hulandes? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:13, 1 mei 2026 (UTC) :*:Si, mi a traduci e articulo Hulandes, e ta inclui tambe HBO. Si bo no ta mind mi ta sigui pa haci e cambionan. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:41, 1 mei 2026 (UTC) :*::Go ahead! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:20, 1 mei 2026 (UTC) co5ib3fwr06xwvpe5un09hkghkwhsah 189496 189495 2026-05-01T13:22:31Z Kallmemel 14000 /* mesun articulo */ Reply 189496 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :*Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? :*''link esaki cu e mesun articulo na Hulandes'' cua articulo den hulandes? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:13, 1 mei 2026 (UTC) :*:Si, mi a traduci e articulo Hulandes, e ta inclui tambe HBO. Si bo no ta mind mi ta sigui pa haci e cambionan. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:41, 1 mei 2026 (UTC) :*::Go ahead! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:20, 1 mei 2026 (UTC) :*::esun aki [[:nl:Lijst van hogeronderwijsinstellingen in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden|Lijst van hogeronderwijsinstellingen in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden]]? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:22, 1 mei 2026 (UTC) 0sx2bhbvunu76ldilc9quko1gj8f73o 189499 189496 2026-05-01T13:28:55Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Diskushon:Lista di universidat den Karibe Hulandes]] to [[Diskushon:Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] 189496 wikitext text/x-wiki == mesun articulo == @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] Mi tabatin pa casualidad e mesun articulo cla den mi kladblok pa upload. Door cu esun di mi ta un tiki mas amplio mi ta desea pa expande esaki awor cu loke mi tin y cambia e nomber pa "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes" y despues link esaki cu e mesun articulo na Hulandes. Laga mi kiko bo ta pensa. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:58, 1 mei 2026 (UTC) :E kontenido no ta ki ami a traha, ta @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Universidat&oldid=189458 mes a traha riba dje, mi a djis sak'e] for di e pagina di [[universidat|universidad]] dun'e su mesun articulo. Mi no ta di acuerdo cu e titulo: "lista di institutonan di enseñansa superior den Caribe Hulandes", e ta mucho descriptivo. ''institutonan di enseñansa superior'' ta igual na e difinicion di ''universidad'', pues "Lista di universidat den Karibe Hulandes" ta conciso i ta defini e contenido sin ta mucho descriptivo. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:54, 1 mei 2026 (UTC) :*Awo cu mi a sigui pensa Caribiana kiermen, ''institutonan di enseñansa superior'' pa inclui HBO tambe aden, y no unicamente universidad? :*''link esaki cu e mesun articulo na Hulandes'' cua articulo den hulandes? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 12:13, 1 mei 2026 (UTC) :*:Si, mi a traduci e articulo Hulandes, e ta inclui tambe HBO. Si bo no ta mind mi ta sigui pa haci e cambionan. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:41, 1 mei 2026 (UTC) :*::Go ahead! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:20, 1 mei 2026 (UTC) :*::esun aki [[:nl:Lijst van hogeronderwijsinstellingen in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden|Lijst van hogeronderwijsinstellingen in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden]]? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:22, 1 mei 2026 (UTC) 0sx2bhbvunu76ldilc9quko1gj8f73o Lista di universidat den Karibe Hulandes 0 14386 189498 2026-05-01T13:28:55Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Lista di universidat den Karibe Hulandes]] to [[Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] 189498 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] hbh0do8uzuqc9ho0g12lba14t2ma239 Diskushon:Lista di universidat den Karibe Hulandes 1 14387 189500 2026-05-01T13:28:55Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Diskushon:Lista di universidat den Karibe Hulandes]] to [[Diskushon:Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] 189500 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Diskushon:Lista di institushon di enseñansa superior den Karibe Hulandes]] eqici8z005vxybb9lopxgn9wriyaofr Lista di minister di Salubridad Publico di Aruba 0 14388 189548 2026-05-01T20:30:42Z Caribiana 8320 Created page with "{{Databox}} Lista di '''minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" !N.º!! Minister !! Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || AVP || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| Ma..." 189548 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Lista di '''minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" !N.º!! Minister !! Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || AVP || Husticia y Salubridad Publico |- | 2|| [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 3|| [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- | 4 || [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| OLA ||Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- |5 || [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| AVP || Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- | rowspan="2" | 6 || rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| rowspan="2" |MEP || Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- | 7 || [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| AVP || Salubridad Publico y Deporte |- | 8||[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- | rowspan="2" |9 || rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | 10||[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[Kategoria:Polítika na Aruba]] oq7o4vu0lb6f94p8kbjgo8n0utjkd7w 189549 189548 2026-05-01T20:43:35Z Caribiana 8320 189549 wikitext text/x-wiki Lista di '''minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" width="97%" !N.º!! width="19%" |Minister !! width="16%" | Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Husticia y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 2 | [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || [[Accion Democratico Nacional|ADN]] || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 3 | [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 4 | [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] ||Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- ! style="text-align:center"| 5 | [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| AVP || Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- ! style="text-align:center" rowspan="2" | 6 | rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| rowspan="2" |[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] || Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- ! style="text-align:center"| 7 | [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| AVP || Salubridad Publico y Deporte |- ! style="text-align:center"| 8 |[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- ! style="text-align:center"rowspan="2" | 9 | rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 10 |[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- |} [[Kategoria:Polítika na Aruba]] 6usg9kmsrbckbbtgo4yt0klxnetw91o 189551 189549 2026-05-01T20:50:23Z Caribiana 8320 189551 wikitext text/x-wiki Lista di '''minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" width="97%" !N.º!! width="19%" |Minister !! width="16%" | Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Husticia y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 2 | [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || [[Accion Democratico Nacional|ADN]] || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 3 | [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 4 | [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] ||Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- ! style="text-align:center"| 5 | [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| AVP || Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- ! style="text-align:center" rowspan="2" | 6 | rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| rowspan="2" |[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] || Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- ! style="text-align:center"| 7 | [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| AVP || Salubridad Publico y Deporte |- ! style="text-align:center"| 8 |[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- ! style="text-align:center"rowspan="2" | 9 | rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 10 |[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || AVP || Salud Publico, Cuido di Adulto Mayo y Adicto |- |} [[Kategoria:Polítika na Aruba]] kjq2t9im4d7hk23y7m4ikaxu0fh63e8 189553 189551 2026-05-01T20:58:58Z Caribiana 8320 189553 wikitext text/x-wiki Lista di '''minister di Salubridad Publico di Aruba''' (''tin biaha den combinacion cu otro ministerio òf cartera'') desde 1986. {| class="wikitable vatop" width="97%" !N.º!! width="19%" |Minister !! width="16%" | Gabinete !! Periodo !! Partido !! Combinaicon di cartera |- ! style="text-align:center"| 1 | [[Watty Vos]] || Henny Eman I ||1986-1989 || [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] || Husticia y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 2 | [[Charro Kelly]] || Oduber I || 1989-1992 || [[Accion Democratico Nacional|ADN]] || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 3 | [[Martinus Flanegien]] || Oduber II || 1992-1994|| ADN || Obra Publico y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 4 | [[Lily Beke-Martinez]] || Henny Eman II || 1994-1998|| [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]] ||Salubridad Publico, Asuntonan Social, Cultura y Deporte |- ! style="text-align:center"| 5 | [[Ike Posner]] || Henny Eman III || 1998-2001|| AVP || Salubridad Publico, Asuntonan Social y Cultura |- ! style="text-align:center" rowspan="2" | 6 | rowspan="2" |[[Booshi Wever]] || Oduber III || 2001-2005|| rowspan="2" |[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] || Salubridad Publico y Medio Ambiente |- |Oduber III || 2005-2009|| Salubridad Publico, Medio Ambiente y Asuntonan Administrativo |- ! style="text-align:center"| 7 | [[Richard Visser]] || Mike Eman I || 2009-2013|| AVP || Salubridad Publico y Deporte |- ! style="text-align:center"| 8 |[[Alex Schwengle]]|| Mike Eman II || 2013-2017 || AVP || Salubridad Publico, Adulto Mayo y Deporte |- ! style="text-align:center"rowspan="2" | 9 | rowspan="2" |[[Dangui Oduber]] || [[Gabinete Wever-Croes I| Wever-Croes I]] || 2017-2021|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- | [[Gabinete Wever-Croes II| Wever-Croes II]] || 2021-2025|| MEP || Turismo y Salubridad Publico |- ! style="text-align:center"| 10 |[[Mervin Wyatt-Ras]]|| [[Gabinete AVP-FUTURO|AVP-Futuro]] || 2025-presente || AVP || Salud Publico, Cuido di Adulto Mayo y Adicto |- |} [[Kategoria:Minister di Aruba]] 2jqecmsgsugv0pv36stfszaujnyqnaq Lisensiatura 0 14389 189565 2026-05-02T09:10:13Z Kallmemel 14000 Kallmemel moved page [[Lisensiatura]] to [[Bachelor]] over redirect 189565 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Bachelor]] 9n2z7cwor63oap2eez8d2z9m2wkmyhi